Du har nog missuppfattat TS frågeställning. Det är ju under pågående avstyckning denna fråga handlar om.M matamats skrev:
Du hänvisar till jordabalken 4:1. Där nämns "köpehandlingen". Juridikutbildad eller ej - du har inte rätt. Eller menar du att i princip alla avtal om fastighetsköp i det här landet är fel?N Nils ST skrev:
Där står ju alltid - typ: "Parterna är överens om att äganderätten övergår på köparen på tillträdesdagen"
Du läste inte hela domen? Den innehåller en hel del annat som du väljer att inte nämna...N Nils ST skrev:
Helt fel är det ju inte eftersom det har en viss skattemässig betydelse men civilrättsligt har det ingen betydelse och därför är dom flesta köp mycket missvisande då parterna tror att det innebär något annat än vad det egentligen gör.Mats Engquist skrev:
Läser du domen förstår du varför det står med i princip alla köpeavtal.
Det står även i 4:1 att köp av fast egendom slutes genom upprättande av köpehandling. Köpekontraktet är den köpehandling som upprättas först och gäller således också om alla formkrav är uppfyllda. Köpebrev kvitterar endast att köpet är fullbordat. Viktiga delar av äganderätten tillkommer inte fören tillträdesdagen då man först då kan göra som man vill med sin fastighet men ägandet har redan övergått oavsett.
Har du något som styrker att jag skulle ha fel? Mer än att alla avtal ser ut så?
Jag har läst hela men jag kan självklart inte nämna hela domen. Jag tog ut en väsentlig mening som styrker min åsikt. Jag skrev ju att man får läsa själv, oavsett så är den mening jag plockat ut inte felaktig.
Nej, men din slutsats...N Nils ST skrev:
Nej inte det heller. Sluta kom med tomma påståenden.
Man skall kanske börja med att läsa lite längre fram i jordabalken.
Köp av del av fastighet
7 § Köp, som innebär att visst område av fastighet kommer i särskild ägares hand, är giltigt endast om fastighetsbildning sker i överensstämmelse med köpet genom förrättning, som är sökt senast sex månader efter den dag då köpehandlingen upprättades och, om förrättningen ej är avslutad vid utgången av nämnda tid, skall verkställas på grundval av köpet.
Det ser möjligen ut som att köpet blir giltigt även om fastighetsbildningen inte sker, så länge man bara ansökt om det inom 6 månader, men det verkar ju konstigt?
Om man då relaterar den saken till ärendet som tråden handlar om, så har det ju knappast gjorts en fastighetsreglering i överensstämmelse med köpet. Den formuleringen i lagen tolkar jag som att avstyckningen måste bli exakt som det man avtalat om för att köpet skall vara giltigt. Dvs. en "felmarginal" på 10% kanske är vanligt att man har i avtalet, men står inget sådant så har ju inte en fastighetsbildning i överensstämmelse med köpet skett om det är ens en halv kvm fel.
Sedan har det väl lite filosofiskt intresse, huruvida man är ägare eller inte innan köpet blir slutligt giltigt. Är man ägare under perioden fram till att man ev. inte längre är ägare när lantmäteriet inte vill stycka av i enlighet med avtalet? Men ex. så tvivlar jag på att du kan få en lagfart innan det finns en fastighetsbeteckning.
Köp av del av fastighet
7 § Köp, som innebär att visst område av fastighet kommer i särskild ägares hand, är giltigt endast om fastighetsbildning sker i överensstämmelse med köpet genom förrättning, som är sökt senast sex månader efter den dag då köpehandlingen upprättades och, om förrättningen ej är avslutad vid utgången av nämnda tid, skall verkställas på grundval av köpet.
Det ser möjligen ut som att köpet blir giltigt även om fastighetsbildningen inte sker, så länge man bara ansökt om det inom 6 månader, men det verkar ju konstigt?
Om man då relaterar den saken till ärendet som tråden handlar om, så har det ju knappast gjorts en fastighetsreglering i överensstämmelse med köpet. Den formuleringen i lagen tolkar jag som att avstyckningen måste bli exakt som det man avtalat om för att köpet skall vara giltigt. Dvs. en "felmarginal" på 10% kanske är vanligt att man har i avtalet, men står inget sådant så har ju inte en fastighetsbildning i överensstämmelse med köpet skett om det är ens en halv kvm fel.
Sedan har det väl lite filosofiskt intresse, huruvida man är ägare eller inte innan köpet blir slutligt giltigt. Är man ägare under perioden fram till att man ev. inte längre är ägare när lantmäteriet inte vill stycka av i enlighet med avtalet? Men ex. så tvivlar jag på att du kan få en lagfart innan det finns en fastighetsbeteckning.
Helt rätt, 6 månader är det som gäller inte tre som jag skrev till dig tidigare, blanda ihop det med lagfart.H hempularen skrev:
Köpet är inte giltligt bara för att man ansökt om fastighetsbildning inom 6 månader! Det står ju tydligt i paragrafen du själv hänvisar till. Kan inte tolkas på något annat sätt, det är orimligt.
I det aktuella fallet är det ju avstyckning det handlar om men ja samma princip gäller ju, fastighetsbildning båda två. Det är uppenbart att fastighetsbildning inte gjorts i överensstämmelse med köpet om beslut fattas och fastigheten avviker 18 % från köpet. Så LM kan inte besluta om detta om inte köpet ändras. Men hade det handlat om 10% hade det vart okej för lantmäteriet att ta beslut om detta utan att något köp behöver ändras. Detta är som sagt praxis. Det kan ju dock fortfarande kanske bli problem civilrättsligt för parterna med skadestånd hit och dit men det är en helt annan fråga än om det går att genomföra fastighetsbildningen eller inte. Allt står inte i paragrafen, det är ju därför det finns praxis så jo det får diffa flera kvm beroende på storlek.
Ja du är ägare från att köpekontraktet upprättas och köpet och äganderätten återgår om fastighetsbildning inte kan ske i enighet med köpet.
Du kan inte få lagfart men man är fortfarande ägare enligt köp. För att få lagfart måste köpet vara fullbordat och fastighetsbeteckning måste såklart finnas. Lagfarten är ju dock bara en handling som visar vem som senast gjort anspråk på fastigheten, har inget med ägandet att göra.
Det är ju givetvis av visst intresse om jag räknas som ägare, även innan full betalning erlagts. Då borde ju det ex. innebära att om jag går i konkurs under mellantiden, innan betalning erlagts. Så är fastigheten en del i konkursboet, säljaren har en fordran på köpesumman, men fastigheten kan ev. säljas av konkursförvaltaren för att täcka övriga skulder?
Eller om jag är "målvakt" och säljer fastigheten vidare under tiden, för att sedan återgå till mitt vanliga liv på bänken utanför systemet.
Låter lite orimligt i mina öron.
Eller om jag är "målvakt" och säljer fastigheten vidare under tiden, för att sedan återgå till mitt vanliga liv på bänken utanför systemet.
Låter lite orimligt i mina öron.
Ja det skulle absolut kunna vara en del av konkursboet men ska köpebrev upprättas så ska ju det ses som ett vilkor om köpeskillingens erläggande och köpet faller således om betalning inte sker på utsatt datum. Så någon fodran blir det nog aldrig tal om.H hempularen skrev:
Har man däremot inte något villkor om köpebrev utan kanske bara ett datum då det ska vara betalt kan det bli stora problem. Köpebrev bör därför alltid användas om man inte betalar direkt när man skriver under köpet.
Man kan inte sälja vidare en fastighet utan att fått lagfart, får inte bryta lagfartskedjan som det heter. Staten vill inte gå miste om stämpelskatt så de har dom sett till att lösa kan jag lova.
Rimligt i mina och lagstiftarna öron.
Ber om ursäkt TS, men jag ville bara flika in i OT-diskussionen om äganderättens övergång. Läser man i
Jordabalken. En kommentar till JB och anslutande författningar. av Lars K Beckman, Mauritz Bäärnhielm et al. digitalt ISBN 978-91-39-30221-6, under avsnittet som handlar om JB 4 kap. 1 § 2 st. 1 mening, kan man läsa följande:
"Syftet med överlåtelseförklaringen är att det klart ska framgå att avtalet syftar till en omedelbar överföring av äganderätten [min understrykning]. När det gäller lös egendom kan ett avtal stadga att äganderätten ska övergå vid en senare tidpunkt än vid avtalstillfället. Detta är inte möjligt vid förvärv av fast egendom [min understrykning]. En utfästelse om framtida överlåtelse är inte bindande."
Det efterfrågades källor som inte var från privat företags hemsida, varför jag delger en sådan här. Lagkommentaren har en stark ställning som doktrin i svensk rätt.
En annan källa, som säger samma sak som ovan citerade, är sida 36 näst sista stycket i Handbok fastighetsinskrivning (https://www.lantmateriet.se/globalassets/fastigheter/andra-agare/handbok-fastighetsinskrivning.pdf).
Till TS: Vad jag minns har den här 10 %-regeln att göra med vad fastighetsinskrivningen godtar för att bevilja lagfart. Har man ett köpeavtal där det står 1000 kvm kan detta läggas till grund för att beviljas lagfart för en fastighet om 900-1100 kvm, i annat fall behövs tilläggsavtal för att köparen ska kunna få lagfart.
I ditt fall, lite beroende på vad ni har avtalat men jag utgår från att det inte står något särskilt, så skulle jag hävda att ni inte fått det ni skrivit under och har rätt till att rättelse av säljaren (genom att ni betalar mindre pengar) eller eventuellt häva avtalet.
Att faktisk areal för nybildade fastigheter genom avstyckning kan skilja sig från köpeavtalen är inget ovanligt. Gränser kan vara oklara, folk är dåliga på mäta (de har satt ut stolpar och stegat och blir förvånade vad den faktiska arealen blir). Även inom DP kan det diffa, man måste komma ihåg att om detaljplanekartan är i skala 1:4000 innebär en mm på kartan 4 meter i verkligheten. Är det då en gräns på 100 meter kan det diffa på 400 kvm. Än så länge är det, vad jag vet, papperskartan som är den juridiskt gällande (även om digitala såklart används där det går). Handlar det om en äldre detaljplan som inte finns digital måste denna passas in med digitala registerkartan och verkligheten.
Blev visst lite långt, ber om ursäkt för det. Har även skummat trådan så om saker jag skriver redan nämnts så faller det på min lott av dåligt läsande.
Jordabalken. En kommentar till JB och anslutande författningar. av Lars K Beckman, Mauritz Bäärnhielm et al. digitalt ISBN 978-91-39-30221-6, under avsnittet som handlar om JB 4 kap. 1 § 2 st. 1 mening, kan man läsa följande:
"Syftet med överlåtelseförklaringen är att det klart ska framgå att avtalet syftar till en omedelbar överföring av äganderätten [min understrykning]. När det gäller lös egendom kan ett avtal stadga att äganderätten ska övergå vid en senare tidpunkt än vid avtalstillfället. Detta är inte möjligt vid förvärv av fast egendom [min understrykning]. En utfästelse om framtida överlåtelse är inte bindande."
Det efterfrågades källor som inte var från privat företags hemsida, varför jag delger en sådan här. Lagkommentaren har en stark ställning som doktrin i svensk rätt.
En annan källa, som säger samma sak som ovan citerade, är sida 36 näst sista stycket i Handbok fastighetsinskrivning (https://www.lantmateriet.se/globalassets/fastigheter/andra-agare/handbok-fastighetsinskrivning.pdf).
Till TS: Vad jag minns har den här 10 %-regeln att göra med vad fastighetsinskrivningen godtar för att bevilja lagfart. Har man ett köpeavtal där det står 1000 kvm kan detta läggas till grund för att beviljas lagfart för en fastighet om 900-1100 kvm, i annat fall behövs tilläggsavtal för att köparen ska kunna få lagfart.
I ditt fall, lite beroende på vad ni har avtalat men jag utgår från att det inte står något särskilt, så skulle jag hävda att ni inte fått det ni skrivit under och har rätt till att rättelse av säljaren (genom att ni betalar mindre pengar) eller eventuellt häva avtalet.
Att faktisk areal för nybildade fastigheter genom avstyckning kan skilja sig från köpeavtalen är inget ovanligt. Gränser kan vara oklara, folk är dåliga på mäta (de har satt ut stolpar och stegat och blir förvånade vad den faktiska arealen blir). Även inom DP kan det diffa, man måste komma ihåg att om detaljplanekartan är i skala 1:4000 innebär en mm på kartan 4 meter i verkligheten. Är det då en gräns på 100 meter kan det diffa på 400 kvm. Än så länge är det, vad jag vet, papperskartan som är den juridiskt gällande (även om digitala såklart används där det går). Handlar det om en äldre detaljplan som inte finns digital måste denna passas in med digitala registerkartan och verkligheten.
Blev visst lite långt, ber om ursäkt för det. Har även skummat trådan så om saker jag skriver redan nämnts så faller det på min lott av dåligt läsande.
Medlem
· Västernorrland
· 2 064 inlägg
Avsikten med den paragrafen är väl främst att se till att man inte kan ha olika ägare till olika delar av en fastighet. Sådana transaktioner kan enbart ske om de avses att följas av en motsvarande justering av fastighetsindelningen och om denna också genomförs.H hempularen skrev:
Ja, man äger marken innan förrättningen är slutförd, men man är inte lagfaren ägare.
Det kan hända att den tänkta fastighetsregleringen inte går att genomföra, t.ex. om en bit man tänkt stycka inte anses kunna bilda egen fastighet. Är nog främst sådant som är tänkt att träffas av regeln att köpet ska bli ogiltigt. Och så klart att det inte ska gå att bara vänta i evighet med att söka förrättning heller.
Hur exakta gränser som anges i köpet och hur stora avvikelser från dem som tolereras är nog en fråga som parterna avtalar fritt om. Liksom om/när/hur det ska göras ekonomisk justering eller hävning av köp pga. de avvikelser som blir.
