AttansPlåthuset skrev:
Med tanke på inlägg #25 så stämmer det väl överens med HD´s dom alldeles nyligen...
Hovrätten resonerade annorlunda när det gällde Myresjöhus och enstegstätade fasader.... Dock måste jag erkänna att jag inte har läst hovrättens dom så jag vet inte hur de resonerade där...
Men utan att ha läst så känns det rätt lustigt att de dömer så olika
Men jag ska inte säga så mycket utan att ha läst domen i hovrätten....
Hovrätten resonerade annorlunda när det gällde Myresjöhus och enstegstätade fasader.... Dock måste jag erkänna att jag inte har läst hovrättens dom så jag vet inte hur de resonerade där...
Men utan att ha läst så känns det rätt lustigt att de dömer så olika
Men jag ska inte säga så mycket utan att ha läst domen i hovrätten....
Hur dyra är dessa att prenumerera på?Plåthuset skrev:
Det låter fullständigt logiskt... Hade jag läst hovrättensdom gällande myresjö... hade jag nog inte behövts ställa frågan...Plåthuset skrev:
Va intressant saker är ibland... Det blir två helt olika resultat beroende på vad man utgår ifrån...
Som hittat alltså!Plåthuset skrev:
Jag tror jag väntar på att du publicerar de intressanta sakerna här...
Låter mycket billigare....
Annars så kan du maila till mig direkt allt intressant!
hmmm undra hur många lagar man bryter emot då?Felaktigt angiven boarea inte ansett som fel.
Ett par hade köpt en fastighet av ett dödsbo. Den mäklare som förmedlade försäljningen hade före köpet tillhandahållit paret en skriftlig fastighetsbeskrivning där det angavs att boytan var 135 m2. Efter att paret flyttat in började de misstänka att boytan var mindre än vad som hade angetts i beskrivningen. En kontrollmätning visade att den verkliga boytan var 121 m2. Paret stämde därför dödsboet och yrkade avdrag på köpeskillingen. Som grund för sitt yrkande anförde paret att fastigheten var behäftad med fel. Yrkandet bestreds dock av dödsboet som bland annat anförde att faktabeskrivningen endast var en allmän upplysning och att den inte på något sätt utgjorde avtalsinnehåll.
Tingsrätten ansåg att uppgifterna om boarea i fastighetsbeskrivningen snarare framstod som upplysningar från fastighetstaxeringen än en utfäst garanti från dödsboet. Tingsrätten bedömde inte heller att dödsboet på annat sätt hade lämnat en utfästelse om att den faktiska boarean skulle vara 135 kvadratmeter och lämnade käromålet utan bifall. Värt att notera var att fastighetsbeskrivningen inte utgjorde en bilaga till köpekontraktet,
Hovrätten gjorde samma bedömning och HD har nu beslutat att inte lämna prövningstillstånd.
(Referens: HD T 435-15)
Ett par hade köpt en fastighet av ett dödsbo. Den mäklare som förmedlade försäljningen hade före köpet tillhandahållit paret en skriftlig fastighetsbeskrivning där det angavs att boytan var 135 m2. Efter att paret flyttat in började de misstänka att boytan var mindre än vad som hade angetts i beskrivningen. En kontrollmätning visade att den verkliga boytan var 121 m2. Paret stämde därför dödsboet och yrkade avdrag på köpeskillingen. Som grund för sitt yrkande anförde paret att fastigheten var behäftad med fel. Yrkandet bestreds dock av dödsboet som bland annat anförde att faktabeskrivningen endast var en allmän upplysning och att den inte på något sätt utgjorde avtalsinnehåll.
Tingsrätten ansåg att uppgifterna om boarea i fastighetsbeskrivningen snarare framstod som upplysningar från fastighetstaxeringen än en utfäst garanti från dödsboet. Tingsrätten bedömde inte heller att dödsboet på annat sätt hade lämnat en utfästelse om att den faktiska boarean skulle vara 135 kvadratmeter och lämnade käromålet utan bifall. Värt att notera var att fastighetsbeskrivningen inte utgjorde en bilaga till köpekontraktet,
Hovrätten gjorde samma bedömning och HD har nu beslutat att inte lämna prövningstillstånd.
(Referens: HD T 435-15)
Här dyker ju upp en lite intressant fråga. OM nu mäklaren får en uppgift om ytan som det framgår tydligt att det är en taxeringsuppgift. Borde inte mäklaren då ange det i objektbeskrivningen? Taxeringsuppgifter är ju nästan oftare fel än rätt (visserligen oftast åt andra hållet...).
Mäklaren infogar väl ofta något slags förbehåll i objektbeskrivningen.hempularen skrev:
Exempel:
Jo men hade det funnits en sådan skrivning så hade väl knappast köparen gått till rätten?
Fördubblad elförbrukning grund för prisavdrag, men inte hävning
Köparna av en fastighet krävde hävning och skadestånd eller, i andra hand, prisavdrag med 800 000 kronor p.g.a. att energiförbrukningen för fastigheten hade blivit nästan dubbelt så hög jämfört med vad som angivits i energideklaration före köpet. Den omständigheten var ostridig. Köpekontraktet hade uttryckligen hänvisat till den bifogade energideklaration som signerats av parterna. Vid kontraktsskrivandet ställdes även frågor om energiförbrukningen. På grund av detta ansåg tingsrätten att säljaren utfäst att den faktiska energiförbrukningen skulle ligga i linje med den angivna. I och med att förbrukningen hade blivit så pass mycket högre fick fastigheten anses ha avvikit från vad som avtalats och den hade därmed varit behäftad med ett konkret fel i jordabalkens mening. Även om skillnaden i energiförbrukning var betydande ansåg tingsrätten ändå inte att det kunde anses vara fråga om ett sådant fel av väsentlig betydelse som den mycket ingripande påföljden hävning tar sikte på. Köparna hade enligt tingsrätten istället rätt till prisavdrag, men det yrkade beloppet ansågs för högt. Ersättningen, som avsåg skillnaden mellan fastighetens avtalade och verkliga skick, uppskattades istället genom en skälighetsbedömning till 300 000 kronor, med stöd i uppgifter från fastighetsmäklare.
Hovrätten fastställde tingsrättens dom i dess helhet. HD beslutade att inte lämna prövningstillstånd.
(Referens: Högsta domstolen T 4975-14)
Köparna av en fastighet krävde hävning och skadestånd eller, i andra hand, prisavdrag med 800 000 kronor p.g.a. att energiförbrukningen för fastigheten hade blivit nästan dubbelt så hög jämfört med vad som angivits i energideklaration före köpet. Den omständigheten var ostridig. Köpekontraktet hade uttryckligen hänvisat till den bifogade energideklaration som signerats av parterna. Vid kontraktsskrivandet ställdes även frågor om energiförbrukningen. På grund av detta ansåg tingsrätten att säljaren utfäst att den faktiska energiförbrukningen skulle ligga i linje med den angivna. I och med att förbrukningen hade blivit så pass mycket högre fick fastigheten anses ha avvikit från vad som avtalats och den hade därmed varit behäftad med ett konkret fel i jordabalkens mening. Även om skillnaden i energiförbrukning var betydande ansåg tingsrätten ändå inte att det kunde anses vara fråga om ett sådant fel av väsentlig betydelse som den mycket ingripande påföljden hävning tar sikte på. Köparna hade enligt tingsrätten istället rätt till prisavdrag, men det yrkade beloppet ansågs för högt. Ersättningen, som avsåg skillnaden mellan fastighetens avtalade och verkliga skick, uppskattades istället genom en skälighetsbedömning till 300 000 kronor, med stöd i uppgifter från fastighetsmäklare.
Hovrätten fastställde tingsrättens dom i dess helhet. HD beslutade att inte lämna prövningstillstånd.
(Referens: Högsta domstolen T 4975-14)
Här blir man ju lite nyfiken på detaljer. Energiförbrukningen kan ju lätt avvika mer än 100% om det ex. är en barnfamilj med 5 tonåringar som flyttar in efter en ensamstående pensionär, och i ett hus där uppvärmningen inte är elbaserad.
