Avgjorda fall avseende dolt fel/fel i fastighet

[Odjuret]

Eftersom jag är intresserad, så får du gärna presentera de domar som sker i dolda fel oavsett intressanta resonemang eller inte... Jag gillar att läsa dessa och själv göra mina egna totalt okunniga tolkningar.... Samt lära mig mer!

 

[hempularen]

jag har inte läst hela tingsrättsdelen. Men en intressant del tycker jag är hur det resoneras om standardhöjningen av avlopssystemet. Tydligen vill rätten inte tillämpa åldersavdrag pga. att köparen inet kunde utföra anläggningen på billigare sätt. man tar alltså ingen hänsyn till att köparens fastighet får ett högre värde med en ny avloppsanläggning.

 

[Plåthuset]

HD har beslutat att bevilja prövningstillstånd i ett mål som rör var gränsen går för en besiktningsmans grova vårdslöshet vid fastighetsbesiktning. Det rör således inte fel i fastighet enligt min ursprungliga tanke, men jag hoppas att ni har överseende med det. Ska bli intressant att följa.

Bakgrund: Ett besiktningsbolag utförde en överlåtelsebesiktning. Efter tillträdet upptäcktes ett flertal fel på fastigheten. Köparna yrkade att besiktningsbolaget skulle betala ca två miljoner kronor i skadestånd eftersom besiktningen inte kunde anses fackmässigt utförd på grund av de allvarliga fel som inte fanns angivna i besiktningsutlåtandet. Felen bestod bland annat i sprickor i fasaden, felaktig takanläggning och bristfällig ventilation. Tingsrätten ansåg besiktningsmannen varit grovt vårdslös men hovrätten ansåg inte att nonschalansen uppnått graden av grov vårdslöshet.

 

[Odjuret]

Okej, kanske inte dolt fel, men helt klart intressant! Så för min del kan det helt klart platsa in i den här tråden...
Tycker vi kan vara lite flexibla... Så med andra ord, även sådana här domar kan vara intresserade!

 

[Plåthuset]

Nu är Myresjöhus-fallet avgjort av HD. Kortfattat anser en oenig Högsta domstol att Myresjöhus har ageratvårdslöst genom att inte vidta tillräckliga åtgärder för att förvissa sig om fasadkonstruktionens hållbarhet, trots att konstruktionen var vanlig på marknaden under 1990-talet.

Jag kopierar in majoritetens domskäl.

Domskäl
Bakgrund

1. Fastighetsägarna äger enfamiljshus i området Erlandsdal i Svedala kommun. Husen uppfördes under åren 1999-2003 av Myresjöhus i enlighet med totalentreprenadavtal med var och en av de ursprungliga fastighetsägarna (förstahandsköparna). I avtalen finns en bestämmelse om att kontraktet inte får överlåtas utan den andra partens godkännande.

2. För entreprenaderna gäller standardavtalet ABS 95, Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader där enskild konsument är beställare. I ABS 95 kap. 5 § 7 anges att entreprenören ansvarar för väsentligt fel som framträder efter garantitidens utgång, om felet visas ha sin grund i vårdslöshet av entreprenören.

3. Den sista slutbesiktningen i området hölls i april 2003. Sedermera har vissa av fastigheterna överlåtits till nya ägare (andrahandsköparna).

4. Husen är försedda med en väggkonstruktion, s.k. enstegstätade fasader, av en typ som var vanligt förekommande vid nybyggnationer i Sverige under 1990-talet och fram till år 2007. Konstruktionen består av tunnputs på ett lager cellplast som är klistrad på en kartongklädd gipsskiva, en träregelstomme med mellanliggande isolering och träsyllar, en plastfolie och innerst en gipsskiva. Enstegstätningen innebär, till skillnad från tvåstegstätade fasader, att det inte finns någon luftspalt bakom det yttre skiktet.

5. Under år 2007 publicerades artiklar och hölls seminarier där problem med konstruktionen uppmärksammades. Fuktinträngning hade uppkommit i många hus med denna typ av fasader, vilket kan förorsaka mögel, röta och dålig lukt. Konstruktionen används inte numera eftersom den anses olämplig.

Parternas tvist

6. Fastighetsägarna har framställt yrkanden om att Myresjöhus ska förpliktas att antingen byta ut fasaderna på närmare angivna sätt eller betala ersättning för utbyte av dem.

7. Tingsrätten biföll den talan som fördes av förstahandsköparna såvitt avsåg yrkandena om ersättning. Denna talan har ogillats av hovrätten. Andrahandsköparnas talan har ogillats av både tingsrätten och hovrätten med hänvisning till förbudet mot partsbyte i entreprenadavtalen.

Frågorna i Högsta domstolen

8. Högsta domstolen har i en dom den 19 mars 2015 (NJA 2015 s. 110) funnit att fel föreligger i entreprenaden genom att Myresjöhus har använt sig av den aktuella fasadkonstruktionen.

9. I domen meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd i frågan om överlåtelseförbudet i entreprenadavtalen är bindande för andrahandsköparna. Högsta domstolen meddelade även prövningstillstånd i frågan om Myresjöhus ansvar är begränsat i enlighet med ABS 95 kap. 5 § 7.

Överlåtelseförbudet i entreprenadavtalen

10. Den aktuella bestämmelsen, som anknyter till ett garanti- och försäkringsarrangemang hos GAR-BO AB, har följande lydelse:

Detta kontrakt får inte av någondera parten överlåtas på annan utan den andra partens godkännande. - Dock får beställaren utan entreprenörens tillstånd överlåta sina rättigheter till GAR-BO AB. - Produktionsgaranti och ansvarsutfästelse för entreprenörens åtagande gäller endast om överlåtelsen skriftligen godkänts av GAR-BO AB.

11. Den fråga som Högsta domstolen här ska bedöma är om en förvärvare av en rättighet, enligt ett avtal med ömsesidiga rättigheter och skyldigheter för avtalsparterna, på så sätt är bunden av ett överlåtelseförbud i avtalet, att han inte gentemot överlåtarens motpart kan hävda den förvärvade rättigheten.

12. I rättsfallet NJA 1966 s. 97 ansågs ett överlåtelseförbud i ett entreprenadkontrakt inte hindra att en ondtroende förvärvare av en kontraktsfordran kunde göra denna gällande mot gäldenären. Detta ligger i linje med att avtalade förbud mot viss typ av nyttjande av egendom (s.k. betingelser) inte har ansetts inskränka en ny ägares rätt att fritt nyttja den överlåtna egendomen (se bl.a. NJA 1949 s. 645).

13. Ett viktigt skäl mot att ge en överlåtelsebegränsning av rättigheter som härflyter ur ett ömsesidigt avtal verkan mot en förvärvare är att en sådan begränsning hämmar den fria omsättningen. En avtalspart har typiskt sett ett tillräckligt skydd genom möjligheten att gentemot en ny rättighetsinnehavare kunna göra samma rättsliga invändningar som mot den ursprunglige innehavaren (jfr 27 och 28 §§ skuldebrevslagen). Och om mot förmodan det förhållandet att rättigheten görs gällande av en förvärvare och inte av överlåtaren medför skada för överlåtarens motpart, så blir överlåtaren på grund av avtalsbrottet skyldig att ersätta skadan.

14. Det kan dock inte uteslutas att ett överlåtelseförbud av det här aktuella slaget i vissa fall skulle kunna åberopas mot en rättighetsförvärvare. Någon sådan situation föreligger emellertid inte i detta fall. Myresjöhus kan således inte anses ha något befogat intresse av att infria sina ansvarsåtaganden enligt entreprenadavtalen till endast förstahandsköparna, oavsett ifall det rör sig om avhjälpande eller om ersättning i pengar. En sådan begränsning skulle tvinga kvar förstahandsköparna i ett avtalsförhållande med entreprenören även sedan de hade flyttat från husen. Detta skulle medföra sakligt omotiverade svårigheter att utkräva felansvar av entreprenören.

15. Myresjöhus har framfört argumentet att en rättighetsöverlåtelse skulle innebära en form av kringgående av andrahandsköparnas undersökningsplikt enligt jordabalken. Regleringen i ett efterföljande överlåtelseavtal mellan en avtalspart och tredje man avseende felansvar och andra villkor saknar emellertid betydelse för överlåtelseförbudets verkan.

16. Överlåtelseförbudet i entreprenadavtalen hindrar alltså inte andrahandsköparna från att mot Myresjöhus göra gällande de rättigheter som de har övertagit från förstahandsköparna. Svaret på den första dispenserade frågan är följaktligen att överlåtelseförbudet i entreprenadavtalen inte är bindande för andrahandsköparna.

Begränsningsregeln i ABS 95 kap. 5 § 7

17. Enligt ABS 95 kap. 2 § 6 föreligger fel i entreprenaden om entreprenörens arbete avviker från vad som har avtalats (punkten a) eller om resultatet av arbetet inte motsvarar krav på fackmässighet (punkten b). Som Högsta domstolen har konstaterat i den tidigare domen är konstruktionen med enstegstätad fasad inte lämplig för sitt avsedda ändamål på grund av den betydande risken för problem med mögel, röta och dålig lukt. Eftersom resultatet av entreprenörens arbete därmed inte svarar mot vad beställaren med fog har kunnat förutsätta med hänsyn till omständigheterna, föreligger det fel i entreprenaden enligt bestämmelsen i punkten a. (Se p. 22 i NJA 2015 s. 110.)

18. Entreprenörens ansvar för fel är dock begränsat av regeln i ABS 95 kap. 5 § 7. Enligt denna bestämmelse ansvarar entreprenören efter garantitidens utgång endast för väsentligt fel som har sin grund i entreprenörens vårdslöshet.

19. Villkoret i kap. 5 § 7 innebär att beställaren sålunda efter en viss tid som utgångspunkt inte längre kan göra gällande att entreprenören inte har fullgjort vad han är skyldig att göra enligt avtalet. För att entreprenören fortfarande ska vara bunden av åtagandet krävs att det rör sig om en väsentlig avvikelse från vad som är avtalat (kap. 2 § 6 a), eller en väsentlig brist på fackmässighet (kap. 2 § 6 b), och att detta fel dessutom beror på vårdslöshet. Det är ostridigt att väsentlighetskravet är uppfyllt. Frågan är vad som utgör vårdslöshet i bestämmelsens mening.

20. När det som här rör sig om tolkning av en bestämmelse i ett standardavtal, kan avtalets definitioner eller systematik ibland ge viss ledning. Om bestämmelsen är tillkommen efter mönstret av en lagregel, ligger det vidare nära till hands att tolka den i ljuset av hur lagbestämmelsen tillämpas. I det aktuella fallet ger emellertid inga sådana hjälpregler för tolkningen någon ledning. Det finns anledning att notera att genombrottsrekvisitet i 17 § konsumenttjänstlagen (1985:716) är grov vårdslöshet. Här handlar det om enkel vårdslöshet.

21. Vad som krävs för att ett handlande, eller en underlåtenhet, ska bedömas som vårdslöst (eller försumligt eller oaktsamt) låter sig inte bestämmas abstrakt eller generellt. Förhållanden som huruvida det handlar om en inomeller utomkontraktuell situation kan ha betydelse. I ett inomkontraktuellt förhållande kan det finnas anledning att beakta bl.a. avtalets föremål, i vilket sammanhang och på vilket sätt vårdslösheten har relevans samt parternas erfarenheter och kunskaper.

22. Bedömningen av frågan, om entreprenören har varit vårdslös i den aktuella begränsningsregelns mening, ska mot den angivna bakgrunden göras utifrån den föreliggande avtalssituationen och de krav på aktsamhet som kan anses följa av denna. Vid prövningen ska därmed - utöver vad som mera allmänt kan krävas av en entreprenör i fråga om fackmässighet och omsorg - särskilt beaktas sådana omständigheter som entreprenadens och felets art och vilka som är parter i avtalet. När en tillämpning av regeln innebär att entreprenören inte behöver fullt ut utföra en central del av den prestation som han har åtagit sig att göra, bör kraven på aktsamhet ställas högt.

23. Av utredningen i målet framgår att det var först år 2007 som problemen med de enstegstätade fasaderna blev generellt kända inom byggbranschen. Dessförinnan hade fasadkonstruktionen använts i stor skala och av många byggföretag, och på den tiden var konstruktionen förenlig med branschpraxis. Inför uppförandet av husen i Erlandsdal åren 1999-2003 hade metoden också anvisats av leverantören, och i visst hänseende som inte kan anses ha någon avgörande betydelse i målet var konstruktionen typgodkänd. Det finns inte något som talar för att Myresjöhus var medvetet om riskerna med konstruktionen.

24. Samtidigt ska särskilt beaktas att de aktuella avtalen, som innefattade ett konstruktionsansvar för entreprenören (totalentreprenad), gällde uppförande för konsuments räkning av ett inflyttningsklart småhus som var avsett som familjebostad. En risk för fuktproblem av det förevarande slaget skulle innebära avsevärda ekonomiska och andra svårigheter för beställaren; felet är av allvarlig art. För beställaren var det rimligt att utgå ifrån att Myresjöhus prövade om det fanns sådana risker innan fasadkonstruktionen valdes. I praktiken hade beställaren inte någon möjlighet att själv upptäcka problemet under garantitiden. Av betydelse är vidare att det handlade om uppförande av ett stort antal liknande hus, vilket ställer strängare krav på aktsamhet vid utförandet av uppdragen.

25. Att förlita sig på vad andra gjorde kan mot den angivna bakgrunden inte anses vara tillräckligt, och det saknar därför för vårdslöshetsfrågan betydelse att den använda konstruktionen under den aktuella tiden var allmänt förekommande i branschen. Inte heller finns det någon utredning i målet om att det förekommande bruket av konstruktionen baserades på en grundligt genomförd och för Myresjöhus tillgänglig utvärdering av dess lämplighet för det avsedda ändamålet. Myresjöhus borde därför ha vidtagit lämpliga åtgärder för att själv förvissa sig om fasadkonstruktionens hållbarhet innan metoden användes i entreprenaden i Erlandsdal.

26. Det låter sig diskuteras vad lämpliga undersöknings- eller kontrollåtgärder i detta fall skulle gå ut på. De krav som i det hänseendet kan ställas på en entreprenör beror på omständigheterna. Det kan inte heller uteslutas att den undersökning som kunde krävas av Myresjöhus inte skulle ha lett till att konstruktionsproblemet hade uppdagats, låt vara att utredningen i målet ger visst stöd för att så skulle ha skett åtminstone vid en på vetenskapliga grunder utförd utvärdering. Men eftersom Myresjöhus inte har visat att bolaget har genomfört någon egentlig utredningsåtgärd alls, så ska den angivna osäkerheten gå ut över bolaget och inte husköparna. Det leder till att bolaget ska anses ha handlat vårdslöst i den mening som avses i ABS 95 kap. 5 § 7.

27. Begränsningsregeln hindrar alltså inte att fastighetsägarna kan göra gällande felet. Den andra dispenserade frågan ska besvaras i enlighet med det.

Målets fortsatta handläggning

28. Vid den angivna bedömningen ska prövningstillstånd meddelas rörande målet i övrigt. Hovrättens dom ska undanröjas och målet återförvisas dit för fortsatt handläggning.

29. Frågan om rättegångskostnader i Högsta domstolen ska prövas av hovrätten efter målets återupptagande där.

 

[Plåthuset]

Färskt rättsfall från Hovrätten för övre Norrland avseende rättsligt fel i fastighet. En köpare hade efter köpet fått kännedom om ett nyttjanderättsavtal som belastade fastigheten. Hovrätten konstaterar att undersökningsplikt inte föreligger för rättsliga fel med följande motivering.

Innebär avtalet att det föreligger fel i fastigheten i rättslig mening?
Om en fastighet besväras av ett så kallat rättsligt fel, exempelvis nyttjanderätt, och
köparen inte känt till eller bort känna till detta, blir bestämmelserna i 4 kap. 12 § JB
om bland annat köparens rätt till avdrag på köpeskillingen tillämpliga.

Kravet på god tro hos köparen innebär att säljaren kan undgå ansvarighet genom att
upplysa köparen om rättighetens existens. Denna upplysning kan ges helt formlöst men
om köparen bestrider att han känt till rättigheten, är det säljaren som måste visa att han
lämnat vederbörlig upplysning eller att köparen på annat sätt fått motsvarande
kunskap. Någon undersökningsplikt föreligger inte. (Beckman m.fl., Jordabalken,
3 december 2015, Zeteo, kommentaren till 4 kap. 17 § första stycket).

Som hovrätten funnit har Märta Wennström känt till existensen av nyttjanderättsavtalet.
Trots detta har hon underlåtit att upplysa Lasse och Maria Saarenmaa om detta.
Eftersom rättigheten inte framgick av Lantmäteriets fastighetsregister har Lasse och
Maria Saarenmaa inte haft möjlighet att via Lantmäteriet få vetskap om den. Som
anförts ovan föreligger inte heller någon undersökningsplikt i detta hänseende. Lasse
och Maria Saarenmaa har således varken känt till eller bort känna till nyttjanderätten.
Det är därför fråga om ett så kallat rättsligt fel, som enligt 4 kap. 12 § jordabalken kan
medföra rätt till avdrag på köpeskillingen.

 

[hempularen]

Det var intressant. Jag kan köpa att en belastning av fastigheten som inte framgår av fastighetsregistret, som i det här fallet. Men här låter det som man inte har undersökningsplikt ens vad gäller lätt sökbar information.

För mig låter det även underligt att rätten blandar in att säljaren hade kännedom om nyttjanderätten. Det innebär väl att OM det hade funnits en ytterligare ägare emellan som inte blivit informerad, så hade inte köparen i det här fallet haft rätt till skadestånd?

 

[Plåthuset]

Nja, så tycker jag inte att man ska tolka det. Jag misstänker att hovrättens formulering beror på det sätt säljaren lade upp sin talan, där de som andrahandsgrund hävdade:

I andra hand, för det fall tingsrätten finner att det föreligger ett giltigt
nyttjanderättsavtal, har Märta Vennström gjort gällande att Lasse och Maria
Saarenmaa borde ha upptäckt att det fanns ett nyttjanderättsavtal.

Jag tror att det är detta som hovrätten bemöter i domen.

 

[Odjuret]

Tingsrätten antog att nyttjanderättsavtalet var oäkta... Hovrätten antog tvärt om... Sånt är intressant!
Själv måste jag hålla med hovrätten. Tycker inte att argumenten från säljaren kändes trovärdiga...
Dock kan jag hålla med tingsrätten att det ligger på i det här fallet säljarens ansvar att påvisa äktheten om den blir ifråga satt....

 

[Plåthuset]

Ett fall från Kalmar tingsrätt som visar på sambandet mellan fel i fastighet, undersökningsplikt och säljarens upplysningsplikt. Omständigheterna kan ni läsa i den bifogade domen.

"Föreligger fel i fastigheten?
Av 4 kap. 19 § första stycket jordabalken framgår att den som köper en fastighet har
rätt till prisavdrag om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet
eller om fastigheten annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid
köpet. Stig Enström har som grund för sitt yrkande gjort gällande att fastigheten som
han förvärvat från AKL Invest var behäftad med fel då fastigheten avvikit från vad han
med fog kunnat förutsätta. AKL Invest har bestritt att det förelegat fel i jordbalkens
mening. Tingsrätten har därför att först pröva denna fråga.

Bedömningen av om en fastighet avvikit från vad en köpare med fog kunnat förutsätta
vid köpet ska ske utifrån den normala standarden på liknande fastigheter med beaktande
av bland annat byggnadens ålder, skick, materialval och byggnadssätt. I målet är
fråga om en äldre fastighet, byggd år 1929. Köpare av en äldre fastighet har i viss utsträckning
att räkna med dolda bristfälligheter. Förekomsten av vatteninträngning i
källaren till en fastighet av den ålder som det nu är fråga om måste anses vara något
som en köpare normalt sett har att räkna med. Vatteninträngning kan alltså normalt sett
inte anses utgöra fel i en sådan äldre fastighet.

Vid visningen har emellertid Stig Enström kunnat iaktta en så kallad platonmatta vid
grundmuren på gårdssidan av fastigheten. Hans iakttagelse gör att han har haft rätt att
förvänta sig en högre standard på fastighetens fuktskydd än vad som annars hade varit
fallet. Mot bakgrund härav anser tingsrätten att fastigheten avvikit från vad Stig Enström
med fog kunnat förutsätta vid köpet. Det föreligger således fel i fastigheten.

Har köparen uppfyllt sin undersökningsplikt?

Enligt 4 kap. 19 § andra stycket jordabalken får köparen inte åberopa en avvikelse som
köparen borde ha upptäckt vid en sådan undersökning av fastigheten som varit påkallad
med hänsyn till fastighetens skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter
samt omständigheterna vid köpet. Avgörande för de krav som ställs på köparen
är vad en normalt bevandrad och erfaren lekman ska kunna upptäcka eller inse.
Om förhållandena – t.ex. byggnadens ålder och skick, iakttagbara varningssignaler,
uttalanden av säljare inför köpet eller av besiktningsman – ger skäl att misstänka fel
vars beskaffenhet och omfattning inte är omedelbart uppenbara, kan detta medföra att
köparen måste gå längre i sin undersökning än som annars varit erforderligt. Om förhållandena
bör föranleda en längre gående undersökning än normalt, kan kravet omfatta
ingrepp i fastigheten eller undersökning av särskilt sakkunnig person (se t.ex.
NJA 1985 s. 871).

Stig Enström har uppgett att han uppfattade källaren som mycket fräsch och att han
inte hade skäl att misstänka några fuktproblem. Anders Klevsand har däremot gjort
gällande att det, trots den ommålning som skett inför försäljningen av fastigheten,
fanns synliga fuktfläckar på väggarna. Anders Klevsands uppgifter stöds av vad vittnet
Andreas Persson uppgett. Andreas Persson utförde ommålningen och reagerade omedelbart
därefter på att missfärgningar blev synliga. Anders Klevsands uppgifter stöds
därutöver av de fotografier som Andreas Persson tagit av fuktfläckarna i källaren.
Sammantaget är det styrkt att det vid visningen funnits tecken på fuktpåverkan på väggarna
i källaren. Dessa fuktfläckar borde, enligt tingsrättens mening, ha fått Stig Enström att misstänka att det fanns fuktproblem och därför gå vidare i sin undersökning
av fastigheten. Stig Enström har således brustit i sin undersökningsplikt.

Har säljaren varit skyldig att upplysa köparen om felet?
Ett åsidosättande av undersökningsplikten medför inte under alla förhållanden att köparen
saknar rätt att åberopa felet. Har säljaren vetskap om ett fel men underlåter att
upplysa om detta kan köparen i vissa situationer ha rätt att åberopa felet, även om köparen
försummat sin undersökningsplikt. Enligt tingsrättens mening ger utredningen i
målet emellertid inte stöd för att Anders Klevsand haft vetskap vare sig om att platonmattan
var felaktigt monterad eller att det förelåg onormal inträngning av vatten i källaren.
Någon rätt för Stig Enström att åberopa felet trots att han eftersatt sin undersökningsplikt
föreligger därmed inte (jfr NJA 2007 s. 86)."

 

[Odjuret]

Jag måste hålla med domstolen helt och hållet. En fuktmätning borde även ha påvisat höga fuktvärden kan man tycka.
När det dessutom finns synliga missfärgningar...

Dock tycker jag att mäklaren gjorde bort sig, när han säger

Bilderna ska vara så verklighetstrogna
som möjligt

Undra om de är därför man kör med mäklarhimmel? Sedan så är det väl självklart, bilderna finns för att sälja fastigheten. Men det är mest en parentes till det hela.

En eventuell dränering från okänd ålder, gissningsvis 1986, har inte så många år kvar på sin livslängd. Att då få säljaren att bekosta en i stort sett ny dränering hade förhoppningsvis blivit en utopi om tingsrätten hade gått med på att felet var dolt.

Spännande å se om han överklagar beslutet.... vad säger man... fortsättning följer...

 

[Odjuret]

HD har beslutat att bevilja prövningstillstånd i ett mål som rör var gränsen går för en besiktningsmans grova vårdslöshet vid fastighetsbesiktning. Det rör således inte fel i fastighet enligt min ursprungliga tanke, men jag hoppas att ni har överseende med det. Ska bli intressant att följa.

Bakgrund: Ett besiktningsbolag utförde en överlåtelsebesiktning. Efter tillträdet upptäcktes ett flertal fel på fastigheten. Köparna yrkade att besiktningsbolaget skulle betala ca två miljoner kronor i skadestånd eftersom besiktningen inte kunde anses fackmässigt utförd på grund av de allvarliga fel som inte fanns angivna i besiktningsutlåtandet. Felen bestod bland annat i sprickor i fasaden, felaktig takanläggning och bristfällig ventilation. Tingsrätten ansåg besiktningsmannen varit grovt vårdslös men hovrätten ansåg inte att nonschalansen uppnått graden av grov vårdslöshet.

Det var den domen jag hade i bakhuvudet i tråden om "lögnaktig säljare" När det påstods att besiktningsmän knappt råkar illa ut i en rättegång....

 

[hempularen]

Vi får hoppas att det inte överklagas. Det verkar ju helt klart att felet var synligt vid försäljningen, och att säljaren kan bevisa det med de bilder som fanns.

 

[Odjuret]

Vi får hoppas att det inte överklagas. Det verkar ju helt klart att felet var synligt vid försäljningen, och att säljaren kan bevisa det med de bilder som fanns.

Tja... man vet aldrig hur folk tänker... Den sista idioten är ännu inte född....

 

[Plåthuset]

Borde inte överklagas enligt min mening. Baserat på all tillgänglig info borde inte köparen ha stämt, men det förekommer ju inte sällan att tung bevisning dyker upp sent i processen och då har parterna redan plöjt ner så mycket pengar att det är värt att gå till dom.