J JanA5 skrev:
Att felet blev så allvarligt här beror troligen på att spabadet belastar väldigt osymmetriskt, vilket ger hög ström i N och PEN. Det ändrar inte på ansvaret för den felaktiga skarven. Men det sätter fokus på ett vanligt problem numera: elapparater säljs på den svenska marknaden utan att vara anpassade för vårt elsystem. Det gäller inte bara spabad, t.ex. är många induktionshällar, kanske de flesta som säljs här, försedda med en treledarkabel och byglade för enfas 230 V när de säljs. Detta trots att effekten kanske ligger runt 6 kW, ibland mer. Man måste då förutsätta antingen att kunden inte använder samtliga kokzoner samtidigt eller att man har ovanligt kraftiga säkringar - det senare alternativet faller ofta bort om man skall använda den medskickade kabel som ofta är 3x2.5 mm2. Spabad är oftast tillverkade i Kina, ofta efter amerikanska förebilder. Då talar vi om helt andra elsystem.

Man får komma ihåg att det svenska systemet med 3-fas till i princip varenda villa är ett utmärkt system ur elteknisk synpunkt, men att det är i klar minoritet internationellt. När man då importerar produkterna så låter man oftast konsumenten eller installatören ha hand om att anpassa till det svenska systemet. Stora enfaslaster fungerar inte i det svenska systemet och inte heller tvåfas blir särskilt bra för högre laster. Jag fick en fråga från en person som ville koppla in ett större spa och som undrade om lämplig kabel. Enligt bladet som följde med skulle det anslutas till enfas med rekommenderad säkring 60 A ! Redan den siffran visar ju att man inte tänkt på Sverige precis. 60 A säkringar finns inte här och närmaste värde är 63 A som man aldrig hittar i några normala villor, inte ens som huvudsäkringar. I bästa fall går det att koppla om till en trefas matning, men ofta då med väldigt olika belastning på faserna, vilket inte är optimalt. Skulle man byggt för trefas från början borde man ha trefasiga motorer, trefasig värmare o.s.v. I stället är nästan alltid pumparna enfas och värmaren enfas, låt vara att man oftast kan få objekten uppdelade på 2 eller 3 faser.
Hej.

Låter som en mycket vettig poäng och bra att du lyfter det.
Det aktuella badet i detta fall är dock ett svensktillverkat Viskan
 
  • Gilla
Roger Fundin och 1 till
  • Laddar…
T
J JanA5 skrev:
Att felet blev så allvarligt här beror troligen på att spabadet belastar väldigt osymmetriskt, vilket ger hög ström i N och PEN. Det ändrar inte på ansvaret för den felaktiga skarven. Men det sätter fokus på ett vanligt problem numera: elapparater säljs på den svenska marknaden utan att vara anpassade för vårt elsystem. Det gäller inte bara spabad, t.ex. är många induktionshällar, kanske de flesta som säljs här, försedda med en treledarkabel och byglade för enfas 230 V när de säljs. Detta trots att effekten kanske ligger runt 6 kW, ibland mer. Man måste då förutsätta antingen att kunden inte använder samtliga kokzoner samtidigt eller att man har ovanligt kraftiga säkringar - det senare alternativet faller ofta bort om man skall använda den medskickade kabel som ofta är 3x2.5 mm2. Spabad är oftast tillverkade i Kina, ofta efter amerikanska förebilder. Då talar vi om helt andra elsystem.

Man får komma ihåg att det svenska systemet med 3-fas till i princip varenda villa är ett utmärkt system ur elteknisk synpunkt, men att det är i klar minoritet internationellt. När man då importerar produkterna så låter man oftast konsumenten eller installatören ha hand om att anpassa till det svenska systemet. Stora enfaslaster fungerar inte i det svenska systemet och inte heller tvåfas blir särskilt bra för högre laster. Jag fick en fråga från en person som ville koppla in ett större spa och som undrade om lämplig kabel. Enligt bladet som följde med skulle det anslutas till enfas med rekommenderad säkring 60 A ! Redan den siffran visar ju att man inte tänkt på Sverige precis. 60 A säkringar finns inte här och närmaste värde är 63 A som man aldrig hittar i några normala villor, inte ens som huvudsäkringar. I bästa fall går det att koppla om till en trefas matning, men ofta då med väldigt olika belastning på faserna, vilket inte är optimalt. Skulle man byggt för trefas från början borde man ha trefasiga motorer, trefasig värmare o.s.v. I stället är nästan alltid pumparna enfas och värmaren enfas, låt vara att man oftast kan få objekten uppdelade på 2 eller 3 faser.
Men är inte hela Europa 3 fas till varenda villa? Kan ju inte vara så ovanligt. Italien har 3 fas även på landet, Österrike likaså.
 
T Tomwatt skrev:
två
 
T Trolltomte skrev:
Men är inte hela Europa 3 fas till varenda villa? Kan ju inte vara så ovanligt. Italien har 3 fas även på landet, Österrike likaså.
Kanske 3-fas i gatan eller på stolparna men in till varje hus går det sedan bara 1-fas.
 
T
J Josth skrev:
Kanske 3-fas i gatan eller på stolparna men in till varje hus går det sedan bara 1-fas.
Men de kan väl få in 3 fas om man ber om det? Kanske inte har haft samma behov som vi, eftersom de knappt behöver värma upp vatten eller hus.
 
Det verkar svårt att få 3-fas där för då blir grannar utan ström. Och som du säger har de en lång tradition av att använda el mest bara till belysning och vissa apparater då matlagning och värme skett med gas.
 
Bo.Siltberg Bo.Siltberg skrev:
Om allt är i sin ordning såsom vissa bokstavspersoner verkar tro så är det ingen fara nej. Men belastar man något som inte varit belastat de senaste 40 åren då kan det hända dåliga saker. Vi kan inte undgå problem med införseln att elmateriel från Europa.

Nu var inte detta problemet i TS fall, det var ett sidospår.
Självklart kan gamla elsystem ha defekter som ingen ser. Ur den synpunkten är det endast återkommande besiktningar som kan hjälpa och i detta fall hade det krävts en provbelastning av PEN-ledaren för att kanske upptäcka felet. Den typen av kontroller har jag varit med om att utföra men då rakt inte på några bostäder. Någon form av återkommande kontroll vore säkert bra - knappast årliga besiktningar men kanske vart tionde år eller liknande.

Beträffande importmateriel kan det vara rimligt att kräva att materiel som säljs i butik i Sverige är anpassad för svenska förhållanden. Ett spabad som skall anslutas till 60 A enfas faller rakt inte i den kategorin.Sedan blir det väl alltid gråzonsfall. Lysrörsarmaturer med kabelinföring i båda ändar men ingen genomgående skyddsjord -t.ex. - det fungerar om alla armaturen i samma kedja är av samma typ, men sätts den in i en kedja med även jordade armaturer uppstår en klar risk, PE-ledaren blir ju avbruten. Visst det är upp till installatören att inte välja denna typ men kommer så alltid att ske - materielen säljs ju direkt till allmänheten.
 
  • Gilla
Roger Fundin och 1 till
  • Laddar…
A Avemo skrev:
Givetvis. Men det gäller ju även fasledare och därmed trefaslaster. Om jag förstått saken rätt är TN-C-S det vanligaste även i Europa trots alla enfasabonnemang. Är det ett större problem att belasta PEN-ledaren i Sverige än i övriga europeiska TN-C-S nät?.
Nu pratar vi om en TN-C-ledning på privat mark där det ofta inte finns ett jordtag som kan mildra konsekvensen av brott på PEN-ledaren som är X gånger värre än brott på N-ledaren och ytterligare X³ gånger värre än brott på en fasledare. Det finns troligen en brådskande anledning till att man förbjöd PEN-ledare i gruppledningar i början av 1900-talet. I nätet är vanligen belastningen utjämnad så att det inte blir så hög ström i PEN. Det är därför det finns kraftkablar med klenare PEN än fasledarna.
 
  • Gilla
Roger Fundin
  • Laddar…
Jag delar Avemos uppfattning.

Såvida jag inte har missförstått något så har "PEN ledaren" brunnit av i U-båts skarven.

Ingen elektriker har gjort något olagligt vad jag kan uppfatta av det jag skummat igenom.
Att PEN ledaren är klen som några påpekat är korrekt (det är ingen PEN ledare) men dom fysiska lagarna för hur mycket ström en PEN ledare eller skyddsledare som nog är mer korrekt benämning i detta fallet, ska inte påverka.
En "återledare" av 2,5mm2 ska klara 16A oavsett om den är blå, röd, svart eller gulgrön.
Om det sedan är trefas last ska inte spela någon roll.

Dessa skarvar brukar klara 20-30A men dom gör det inte kontinuerligt under flera timmar.
Tror man testar dessa under 4h med kontinuerlig last och då är dom kanske inte lämpliga vid elbilsladdning eller uppvärmning av spa bad som jobbar många fler timmar och dessutom återkommande.

Skarven har brunnit av för att den varit felaktigt åtdragen och därför utvecklat varmgång.
Säkringarna har inte reagerat för att utlösningsströmmen inte varit hög nog.
Kablarnas dimension har inte varit problemet eftersom dom inte brunnit av.

Elektriker 1 har valt en olämplig typ av skarvning för lasten, kan dock inte se att den är olaglig.
Elektriker 2 har anslutit i central med olämplig matningskabel, ser dock inte att det varit olagligt.


Vems är felet?
Jag vill säga att det är anläggningsinnehavarens fel men få här kommer förstå logiken med det utan att samtidigt ha kunskaper om ellagen.
Jag tänker därför inte gå in i den diskussionen tyvärr.
Min dom blir att bägge elektrikerna + anläggningsinnehavaren är lika skyldiga eller oskyldiga.

Vilka åtgärder kan man göra?
1. En bättre skarv av typ klämhylsa med korrekt kalibrerad pressverktyg skulle kunna klarat sig bättre.
2. Byta matningskabel till en bättre men detta är inte orsak till olyckan.
3. Sluta förbruka stora mängder med ström under väldigt lång tid.
 
Du gar några tydliga fel i din text.
Det är definitivt en PENledare. Funktionen är både skyddsjord och återledare.

Klarar en koppling effekten i 4h utan att bli för varm då lär den inte bli det efter det heller.
 
  • Gilla
Roger Fundin och 1 till
  • Laddar…
D Daniel 109 skrev:
Du gar några tydliga fel i din text.
Det är definitivt en PENledare. Funktionen är både skyddsjord och återledare.

Klarar en koppling effekten i 4h utan att bli för varm då lär den inte bli det efter det heller.
Fel vet jag inte men man kan givetvis ha åsikter.

1. Vid delning av PEN till PE+N sker en förändring i dimension. PEN blir klenare än PE+N i detta fall och i min värld bör PEN ha minst samma ledningsarea som PE+N för att kallas PEN. Detta ser jag som undantaget som annars bekräftar huvudregeln.


2. Jag har erfarenheter från verkligheten och behöver därför inte spekulera. Att något klarar en viss ström i 4h är inte detsamma som att tillverkaren tar ansvar för brand om du överstiger vad produkten är godkänd för.
Om tillverkaren av en vedspis säger att du får elda 4h åt gången och du då eldar 8h, har du då rätt till en ny spis för att den ska klara säg 350grader grader om den går sönder?
Dom här kopplingarna är godkända för den testcykel dom är testade mot och det finns en standard för testerna. Detta har jag påpekat för elsäkerhetsverket efter flera elbilsrelaterade bränder där samma problem upptäckts.
 
PEN benämningen har inget med dimension att göra. Att det finns dimensionskrav är en annan sak.

Testen är så pass långa att stagnationstempetatur uppnås med marginal. Det finns ingen anledning att testa längre tid. Det har inget med tillåten användningstid att göra.
 
  • Gilla
Roger Fundin och 2 till
  • Laddar…
D Daniel 109 skrev:
PEN benämningen har inget med dimension att göra. Att det finns dimensionskrav är en annan sak.

Testen är så pass långa att stagnationstempetatur uppnås med marginal. Det finns ingen anledning att testa längre tid. Det har inget med tillåten användningstid att göra.
PEN har definitivt ett samband med dimension. Det finns regler i sammanhanget.

Ok, du vet förmodligen bättre än exempel direkt från verkligheten.
 
PEN är en sammanslagning av förkortningarna PE och N. Det betyder att en ledning används för båda funktionerna. Inget annat.
Att det sedan finns regelverk hur grova ledningar med olika funktioner ska vara är en annan sak.

När man testar uppvärmning så testar man antingen tills temperaturen inte längre stiger. Eller som i dessa fall i en specificerad tid enligt en standard som man vet är tillräckligt lång för att uppnå det.
Det har absolut inget med max tillåten driftstid att göra.
 
  • Gilla
Roger Fundin och 2 till
  • Laddar…
L lars80 skrev:
PEN har definitivt ett samband med dimension. Det finns regler i sammanhanget.

Ok, du vet förmodligen bättre än exempel direkt från verkligheten.
Det har hur som helst inget att göra med bokstäverna, det är inte en ekvation utan en funktionsbeskrivning av ledaren.

Fram till 1996 fick PEN vara lika med linjeledarens area, efter 1996 skall PEN vara minst 10mm2 i area men den behöver inte vara ekvivalent med linjeledares area när linjeledarens area överstiger 16mm2 då det räcker med halva linjeledarens area men dock minst 16mm2 (vilket t.ex illustreras av kabeltypen FXQJ där vi har

3x16/16
3x25/16
3x35/16
3x50/25
3x70/35
3x95/50
3x120/70
3x185/95
3x240/120

Med aluminiumkabel blir det lite andra formler då PEN (eller PE vid femledare) alltid är koppar och då blir förhållandet lite annorlunda då aluminium leder sämre - exempelvis är aluniniumversionen av 240mm2 försedd med en 72mm2 koncentrisk ledare av koppar
 
  • Gilla
Bo.Siltberg och 5 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.