Claes Sörmland
M Maijckel skrev:
@Claes Sörmland verkade hålla med mig i inlägg #260 där han skrev "Jag tycker Maijckel har en poäng att det tycks saknas substantiella källor som uttryckligen anger att ridning ingår i allemansrätten"

Sedan konstaterar han i inlägg #269 "Jag tror man får sluta leta efter en positiv rättighet som definierar allemansrätten. Men det finns ingen sådan"

Denna inställning sammanfattar väl i princip hela deltagarkretsen i denna tråd (förutom min och några enstaka).
Ja, jag uppfattar att det är så som allemansrätten fungerar. Det finns egentligen ingen allemansrätt alls som är är definierad som en positiv rättighet. Nu bortser jag från de flummiga orden i regeringsformen som har lagts till där på 90-talet. Den som letar efter en allemansrätt som en positiv rättighet i lag kommer att bli besviken eftersom inget sådant finns. Istället är det en nationalistisk mytbildning skapad av inte minst socialdemokratiska politiker på 1900-talet. I praktiken existerar således allemansrätten endast utifrån motsatsvis tolkning av förbud och skadeståndsskyldigheter.

Till detta finns vad jag tror är en annan nationalistisk mytbildning kring en allemansrätt. Den om att det skulle finnas en allemansrätt baserad på någon typ av ospecificerad sedvana. Jag är skeptisk till detta, det låter som politisk propaganda från 1900-talets början i mina öron. Men jag hoppas att tråden ska erbjuda perspektiv som gör att jag inte ska behöva avfärda detta som utpräglad politisk propaganda från 1930-talet om den friska och sunda historiska nordbon som lever i samklang med naturen. Den där förljugna bilden vi har matats med kring vår historia.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 2 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
M Maijckel skrev:
Du menar att om HD använt något av orden ”enbart” eller ”uteslutande” framför ”färdsel till fots” skulle detta färdselsätt kommit att utgöra 100% av tillåtet allemansrättsligt utnyttjande.
HD försöker ju beskriva gällande rätt och av det skälet skulle de naturligvis inte uttrycka sig så. Det är ju inte i överensstämmelse med gällande rätt.

M Maijckel skrev:
Hur många procent av allemansrättsligt utövande utgör då ordet ”framför allt”? Det är ju ett ganska starkt ord som i princip tangerar orden enbart eller uteslutande. Skulle du säga att ordet betyder 95%, 90% eller 85% av tillåtna färdselsätt sammantaget med den belastning dessa färdselsätt orsakar den specifika fastigheten? Här menar jag då att ett färdselsätt som orsakar minimal belastning på fastigheten kan utövas i större utsträckning. Man behöver så att säga beakta någon form av koefficient mellan färdselsättet och den belastning detta färdselsätt utsätter fastigheten för.
"Framför allt" betyder ju just det. Att färdsel till fots står framför alla andra sätt att transportera sig. Det betyder på intet sätt att detta är det enda sättet eller det uteslutande sättet med det är det främsta.

Termen är inte kvantitativ utan kvalitativ. Den är heller inte parametrisk och därmed icke parametrisk. Dina procentsatser går således inte att läsa ur meningen. Men den ger en rankning, fri färdsel på annans mark till fot står först avseende vad allemansrätten omfattar.

M Maijckel skrev:
Börjar man sedan fylla på med andra färdselsätt, i rangordning efter det färdselsätt som orsakar minst skador, får jag fram följande exempel:

1. Kanot/kajak
2. Barnvagnchaufför
3. Rullstol
4. Cykel
5. Elcykel
6. Häst


Tycker du att man kan trycka in ett ändlöst antal färdselsätt i utrymmet mellan "framför allt" och "enbart", eller når man upp till 100% innan hästen inkluderas? Givetvis skulle kanske 10.000 rullstolar på årsbasis skada marken (och innebära större olägenhet) än en eller två förbipassager av häst, men jag hoppas du förstår ungefär vad jag menar.
Jag har inte sett att rättsapparaten har uttalat sig om denna rangordning.

I grunden handlar det ju om vad våra politiker tycker. Är de t ex beredda att lagstifta om förbud mot användning av rullstol, häst eller cykel på annans mark? Troligen inte något av detta som det politiska landskapet ligger idag.
 
  • Gilla
martin.sveg
  • Laddar…
D
Du får göra allt som inte är förbjudet.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 1 till
  • Laddar…
M Maijckel skrev:
Frågan är hur noggrant du läst domen (och det jag skrivit tidigare i tråden).


MÖD 2020:36 är delvis inaktuell idag pga. ny lagstiftning (därför antydde jag till @martin.sveg att hans svar på mitt inlägg #207 lämnade en del att önska).

Domen gäller överklagande av ett av Länsstyrelsen fattat beslut. Länsstyrelsen fattade sitt beslut den 22 december 2017. Detta datum låste den aktuella lagstiftning överinstanserna hade att beakta.

Den 1 juli 2018 infördes skärpning i förvaltningslagen mot godtycklig myndighetsutövning. Visserligen fanns redan legalitetsprincipen införd i 1 kap. 1 § 3st. grundlagen (Den offentliga makten utövas under lagarna) men eftersom godtycklig myndighetsutövning fortsatte skärptes förvaltningslagen genom införandet av dess 5 §.

På sidan 57 i Prop. 2016/17:180 framgår:

Legalitetsprincipen innebär alltså att myndigheternas maktutövning i vidsträckt mening måste ha stöd i någon av de källor som tillsammans bildar rättsordningen”.


Det stöd i rättsordningen för allemansrätten som finns framgår av den numera söndertjatade propositionen. Stödet ger uttryck för att färdsel till fots var det som ansågs acceptabelt när denna skrevs 1993. Där nämns visserligen att allemansrätten är föränderlig som den sedvana den är, men man konstaterar slutligen att någon längre gående rätt inte kan förväntas.


@Claes Sörmland verkade hålla med mig i inlägg #260 där han skrev "Jag tycker Maijckel har en poäng att det tycks saknas substantiella källor som uttryckligen anger att ridning ingår i allemansrätten"

Sedan konstaterar han i inlägg #269 "Jag tror man får sluta leta efter en positiv rättighet som definierar allemansrätten. Men det finns ingen sådan"

Denna inställning sammanfattar väl i princip hela deltagarkretsen i denna tråd (förutom min och några enstaka).

Detta kan man inte säga så mycket om när det kommer till allmänhetens uppfattning. Alla får ju tycka och läsa som man vill. Arbetar man däremot med myndighetsutövning gäller andra regler. De flesta här i tråden arbetar antagligen inte med myndighetsutövning i stängselgenombrottsfrågor och därför behöver man inte ta det jag skriver på något större allvar.

Mycket av det jag skrivit riktar sig emellertid till den som blir utsatt för sådant föreläggande, och såklart även till de som jobbar med dessa frågor.
Det finns nyare domslut som kommer till samma slutsats som MÖD 2020:36, som vi dessutom har hänvisat till i denna tråd. Älmestad-fallet är ju en av dem.

Lagstiftningen som påverkar dessa domslut har inte förändrats. Praxis har inte förändrats. Förarbeten och propositioner som ligger till grund har inte förändrats. Detta ser vi också svart på vitt eftersom förelägganden om stängselgenombrott står fast. Och det är inte så att domstolarna bortser från att ridning sker, nej, de bedömer det och noterar att det inte orsakar tillräckligt stor skada för att ett föreläggande om stängselgenombrott ska ogiltigförklaras. Att skadan och oangelägenheten för markägaren inte är tillräckligt stor jämfört med nyttan för allmänheten och friluftslivet att ta sig fram. Frågan får "hanteras inom ramen för den proportionalitetsavvägning av de allmänna respektive enskilda intressena som ska ske enligt 26 kap. 9 § andra stycket miljöbalken (se Mark- och miljööverdomstolens domar den 21 december 2020 i mål nr M 11429-18 och mål nr M 12283-18)" ("Färisten" MÖD M 11873-21).

Det är ju detta som det handlar om. Eftersom allemansrätten inte är definierad i lag så bedömer inte domstolarna hur du tar dig fram, som du har noterat så argumenterar domstolarna inte ens för eller emot olika färdsätt, de bara listar exempel. Det som bedöms är om skadan är beaktansvärd och om oangelägenheten för markägaren är större än nyttan för allmänheten.

Du kommer inte längre. Det är få som bedömer att "framför allt" är synonymt med "endast". Propositionstexten från 1993/1994 är inte definitiv och gör inga avgränsningar och är dessutom tydlig med att den inte vill införa någon definition. Att då hänvisa till den som en definition blir fel i sig, och ingen domstol har gjort det.

Det är otillåtet att rida på annans mark om du orsakar beaktansvärda skador, eller annorlunda uttryckt, skador som kan generera ett skadeståndsanspråk. Då är ridning inte tillåtet. Annars går det bra, så länge du inte rider över tomt eller plantering eller bryter mot någon annan lag.

Jag menar, säg att en domstol kommer fram till att allemansrätten inte omfattar ridning? Vad händer då? Stängselgenombrott kommer fortsätta krävas för cyklar, barnvagnar och rullstolar. Du får kanske sätta upp en skylt med ridning förbjuden, men vad gör du om någon rider i skogen? Det finns ingen lag som förbjuder ridning, men markägaren får möjligtvis förbjuda ridningen genom skyltning då. Om markägaren inte gör detta så finns det ingen lag som ryttaren bryter mot genom att rida på annans mark, även om ridning inte ingår i allemansrätten, eftersom det inte är förbjudet. Men en domstol som väljer att förbjuda ridning, eller snarare slå fast att ridning inte ingår i allemansrätten, skulle behöva argumentera för att just färdsättet ridning inte ska ingå. Det går ju emot praxis och är en omläggning av gällande rätt. Dessutom, vi har väl ridit i skog och mark i hundratals år (för att plocka upp spåret om sedvana) men jag tycker inte att detta med sedvana är så relevant så länge man följer praxis, där alla färdsätt är tillåtna så länge de inte är förbjudna eller begränsade av lag. Det är enklast att hålla sig så nära lagen som möjligt, och det tycker jag att alla domslut som vi har läst i den här tråden har gjort. Att förbjuda ridning eller utesluta just ridning ur allemansrätten har inget stöd i lag, därför borde ingen domstol komma fram till den slutsatsen.

Om du vill att ridning ska förbjudas är det Sveriges riksdag du ska vända dig till. "Land skall med lag byggas".
 
  • Gilla
Danne824
  • Laddar…
D
M martin.sveg skrev:
Det finns nyare domslut som kommer till samma slutsats som MÖD 2020:36, som vi dessutom har hänvisat till i denna tråd. Älmestad-fallet är ju en av dem.

Lagstiftningen som påverkar dessa domslut har inte förändrats. Praxis har inte förändrats. Förarbeten och propositioner som ligger till grund har inte förändrats. Detta ser vi också svart på vitt eftersom förelägganden om stängselgenombrott står fast. Och det är inte så att domstolarna bortser från att ridning sker, nej, de bedömer det och noterar att det inte orsakar tillräckligt stor skada för att ett föreläggande om stängselgenombrott ska ogiltigförklaras. Att skadan och oangelägenheten för markägaren inte är tillräckligt stor jämfört med nyttan för allmänheten och friluftslivet att ta sig fram. Frågan får "hanteras inom ramen för den proportionalitetsavvägning av de allmänna respektive enskilda intressena som ska ske enligt 26 kap. 9 § andra stycket miljöbalken (se Mark- och miljööverdomstolens domar den 21 december 2020 i mål nr M 11429-18 och mål nr M 12283-18)" ("Färisten" MÖD M 11873-21).

Det är ju detta som det handlar om. Eftersom allemansrätten inte är definierad i lag så bedömer inte domstolarna hur du tar dig fram, som du har noterat så argumenterar domstolarna inte ens för eller emot olika färdsätt, de bara listar exempel. Det som bedöms är om skadan är beaktansvärd och om oangelägenheten för markägaren är större än nyttan för allmänheten.

Du kommer inte längre. Det är få som bedömer att "framför allt" är synonymt med "endast". Propositionstexten från 1993/1994 är inte definitiv och gör inga avgränsningar och är dessutom tydlig med att den inte vill införa någon definition. Att då hänvisa till den som en definition blir fel i sig, och ingen domstol har gjort det.

Det är otillåtet att rida på annans mark om du orsakar beaktansvärda skador, eller annorlunda uttryckt, skador som kan generera ett skadeståndsanspråk. Då är ridning inte tillåtet. Annars går det bra, så länge du inte rider över tomt eller plantering eller bryter mot någon annan lag.

Jag menar, säg att en domstol kommer fram till att allemansrätten inte omfattar ridning? Vad händer då? Stängselgenombrott kommer fortsätta krävas för cyklar, barnvagnar och rullstolar. Du får kanske sätta upp en skylt med ridning förbjuden, men vad gör du om någon rider i skogen? Det finns ingen lag som förbjuder ridning, men markägaren får möjligtvis förbjuda ridningen genom skyltning då. Om markägaren inte gör detta så finns det ingen lag som ryttaren bryter mot genom att rida på annans mark, även om ridning inte ingår i allemansrätten, eftersom det inte är förbjudet. Men en domstol som väljer att förbjuda ridning, eller snarare slå fast att ridning inte ingår i allemansrätten, skulle behöva argumentera för att just färdsättet ridning inte ska ingå. Det går ju emot praxis och är en omläggning av gällande rätt. Dessutom, vi har väl ridit i skog och mark i hundratals år (för att plocka upp spåret om sedvana) men jag tycker inte att detta med sedvana är så relevant så länge man följer praxis, där alla färdsätt är tillåtna så länge de inte är förbjudna eller begränsade av lag. Det är enklast att hålla sig så nära lagen som möjligt, och det tycker jag att alla domslut som vi har läst i den här tråden har gjort. Att förbjuda ridning eller utesluta just ridning ur allemansrätten har inget stöd i lag, därför borde ingen domstol komma fram till den slutsatsen.

Om du vill att ridning ska förbjudas är det Sveriges riksdag du ska vända dig till. "Land skall med lag byggas".
Det finns andra svenska lagar som bygger på “negativt definierade” principer, och även paradoxala, allemansrätten är väl den som är mest känd.

Jag kan inte kalla allemansrätten en “myt” det är lite väl cyniskt den har både konstitutionellt skydd och ett tydligt genomslag i miljöbalken samt praxis från HD.

Om nu någon kommer fram till att just ridning inte ska ingå i allemansrätten så tror jag inte att man kommer specifikt att införa det i RF kap. 2:18

Som ex så räknas inte motorfordon i allemansrätten genom rättspraxis och regleras i terängkörningslagen.

Det gör att allemansrätten som bygger på vad som inte är förbjudet inte kan omfatta motorfordon, eftersom det finns ett förbud i särskild lag om terängkörning.

Legalitetsprincipen, du får göra allt som inte är förbjudet.

Så om Naturvårdsverket eller Miljöverket kommer fram till att det borde stiftas en lag som förbjuder hästar i skog och mark som bla bla .....eller något liknade då blir du av med hästarnas omfång i allemansrätten.
 
  • Gilla
martin.sveg
  • Laddar…
F
Undrar vad ditt syfte med inlägget är? Anser du att ridning i naturen inte ska ingå i Allemansrätten? Om du anser att ridning orskar så stor skada på naturen, var drar vi i så fall gränsen för andra aktiviteter som kan anses skada naturen och inte bör ingå i Allemansrätten. 2021 beräknades det finnas 355000 hästar i Sverige och hästnäringen omsatte 12 miljarder. De få anlagda ridvägar vi har används dagligen av andra motionärer, hundägare mm(utom cyklister som förbjöds efter flera olyckor när hästar blivit skrämda). Jag tycker vi ska vara rädda om vår unika Allemansrätt och istället prata med varandra hur vi alla kan bidra till att vi inte skadar naturen i onödan eller skapar osämja.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.