Byggnadsfysik
Seerised1: [citat] Får nog satsa på lösningen med en luftspalt och kilar för att vara på säkra sidan, vad är det som du inte förstår Rickard
justusandersson: Ritningen som sådan är värdelös eftersom det är en mäklarritning. Jag är ändå ganska säker på att det är en bärande vägg. Det är ett relativt nybyggt hus i 1,5 plan, allt annat skulle förvåna mig. För en nogrann beräkning krävs en korrekt sektionsritning, bl.a. för att kunna bedöma takstolarnas konstruktion och hur taklasterna förs ner till grunden. Det minsta ni behöver
thellberg: Tack så mycket för alla svar! Nu känns det tryggare inför det stundande lyftet
norfre: Väggen är nu nere. Det var inte något tryck på någon av reglarna. Hade en bekant som är byggnadsingenjör här för någon dag sedan och han menade att det hade märkts tydligt om väggen var bärande när man sågade i den.
justusandersson: Jag trodde det var det man använde oljefatet till. Desto bättre.
Per1234: [citat] Hur mycket får du över på översida undersida ?
justusandersson: Två skruvlimmade 45x90 är något bättre än 90x90 i en riktning och likvärdig i en annan. Två skruvlimmade 45x145 är också bättre än 90x90 i en riktning och likvärdig i en annan. Nu var det inte riktigt så jag uttryckte mig. Jag påtalade fördelen generellt med kvadratiskt tvärsnitt på fristående stolpar. Dessutom talade jag om två skruvade 45x145. Hammarbandet klarar sig gott med
justusandersson: Hej och välkommen till Byggahus forum! Rent teoretiskt måste det fungera. Om det gör det i praktiken beror väl på vilka volymer det är fråga om. Skälet till att man sällan förr hade fuktproblem vare sig i krypgrunder eller på kallvindar, var ju ett omfattande värmespill uppåt och nedåt. Det är ingen tvekan om att trähus fungerar bättre med en lägre grad av energihushållning.
justusandersson: Jag blev lite förvirrad eftersom jag nyss läste samma text i en annan tråd. Jag svarar här eftersom ingen annan har gjort det. Jag skulle vilja veta lite mer detaljer om takkonstruktionen. Man var ju inte lika systematisk på 1800-talet som vi är idag. Jag tycker det låter som om man skulle behöva förstärka med någon form av dragstag. Min erfarenhet är att virkesdimensionerna ofta
MoggeS: Jo fullt medveten om att det inte är något man gör i första läget, därav har det inte tidigare varit något alternativ. Kommer åt bjälkarna så det är inga problem att förstärka på alla möjliga sätt. Men som du skriver är det nog inte värt besväret. Får bygga en låda undertill istället. Känns säkrare. :) så slipper jag att gå och oroa mig i framtiden för min urjackade
vonanka88: Bjälkarna går ner till våningen under. Men det är luft mellan vissa ändar på bjälkarna.
JensHaglof: Nu är det gjort! Det knakade obehagligt i konstruktionen när jag skruvade lös skruvarna något, i alla fall på den högra sidan. Finns en del sidotryck. Detta upptäckte jag då jag skruvade loss skruven i det lilla järnet längst upp. Då rörde sig övre delen av regeln 3-4mm sidledes. Något att oroa sig för? Efteråt skruvade jag tillbaka skruven, men skulle jag gjort det? I och med att
Tobaar: Tack för bra svar! Ska försöka gå vidare med de tips ni har givit
rutberg: Jag fnular om jag ska ta och ge mig i kast med att kontakta en konstruktör. För om jag förstått allt rätt, så är väggen sannolikt inte byggd för att vara bärande. Men om jag ska få det bekräftat bör jag kontakta en konstruktör, så att det finns intygat? Men då beräkningen för snölaster har förändrats, så verkar det som att väggen har blivit bärande. Jag antar att det är
murak: Jag ringde tillverkaren som var både vänlig och hjälpsam. Konstruktionen är rätt dimensionerad och det är aningen billigare att bygga på det sättet. Jag valde dock att ändra till W-takstol då det blir lättare att krypa runt däruppe, samt så ändrade jag underramen till 45x145mm för lite extra säkerhet om man skulle slänga upp lite isolering nån gång i framtiden.
bossespecial: Nu vet jag inte hur ni räknade på det eller vilka antaganden eller laster ni använde. Men som konstruktör har man förhoppningsvis lite större förståelse för konstruktioners verkningssätt och kan ”tillgodoräkna” sig lite mer. Men jag håller kanske med om att den lilla balken egentligen inte skulle tillföra så mycket. Jag hade också samma inställning till stål innan jag
Johma: @Solvskaftet Det verkar rimligt det främst blir problem vid övertryck! Skönt att få bekräftelse på en sån tanke :) @hempularen Verkar helt klart mycket smartare att bygga med ett sånt installationsskikt. Tyvärr ligger folien precis bakom gipsskivan hos oss:/
anaitis: [citat] Om jag kommer ihåg rätt (och det kanske jag inte gör??) så bär mittstödet i en sån här konstruktion drygt 60% av totalvikten. Kanske inte spelar ngn större roll för din konstruktion, det bara slog mig när jag läste inlägget.
ricebridge: Gammalt djungelordspråk: Vägg i husets längdriktning = bärande Vägg i husets tvärriktning = inte bärande dvs bärande väggar löper parallellt med takåsen/vinkelrätt mot takstolarna. Sen finns det gott om undantag som bekräftar regeln, men som tumregel duger det.
kashieda: Jao, formel 2 gäller för fritt upplagt i båda ändarna. Jag har tyvärr inte min formelsamling här, men jag kan titta på måndag för fast inspänt.
rajan01: Det här felet kan inträffa i ditt system på grund av fönsterversionen, varför ditt system kraschas om och om igen och också uppstår felet i convert.exe filen, Det kan vara farligt när du installerar lämplig uppdateringsfönsterversion.
Tegelväggen: Ja 1+3 betyder det säkert, allt annat blir knepigt att blanda med risk för felräkning. Fattar inte varför dom inte skriver det bara. Hittade denna länk: http://www.tnc.se/termfraga/spadning/ " Fråga: Hur bör man skriva vid spädning av syror för att det skall bli entydigt. Betyder ”1 : 3” att man tar en del av det ena och tre delar av det andra eller att man tar 1/3 och 2/3? Svar: Det
nino: Det var det, var inget tryck alls på några reglar. Nu är den på plats, ska regla och klä insidan sen ska porten dit [bild]
justusandersson: Om du med fanerbalk menar Kertobalk, så är en motsvarighet 51x400 för Kerto-S. Frågan har flera svar. Generellt blir Kertobalkar högre än limträbalkar då de inte finns i så stora bredder. Elasticitetsmodulen är jämförbar med den för limträ. Med Kertobalkar går det bra att fästa in sekundärbalkar i sidan.
