Så fuskar hantverkarna med ROT-avdraget

Varje år betalas det ut mellan 14-15 miljarder kronor i ROT-avdrag, under 2012 landade summan på 14,6 miljarder kronor. Skattesubventionen är till för att stimulera arbetsmarknaden för byggbranschen och för att minska mängden svartjobb.

I våras genomförde tidningen Faktum en undersökning där 19 av 40 tillfrågade hantverkare svarade att de kan tänka sig att fuska med ROT-avdraget. 6 av dessa 19 ville dock tala vidare öga mot öga först. Reportern ringde och utgav sig för att vara en privatperson som ville få ett golv lagt. Frågan som ställdes var huruvida hantverkaren kunde tänka sig att byta ut en del av materialkostnaden mot arbetskostnad och på så sätt nyttja mer ROT.

Pia Blank Thörnroos

Frågan är om statistiken ovan stämmer med verkligheten? Pia Blank Thörnroos som är rättslig expert på Skatteverket menar att fusket med ROT är ungefär lika vanligt som andra typer av skattefusk.

– Det är en sak att de säger över telefon att de kan tänka sig att fuska, men sedan vet man inte hur många som faktiskt gör det. Vi har inga uppgifter på hur stor utbredningen är när det gäller den här typen av fusk, men däremot vet vi är att det inte är vanligare här än någon annanstans, säger hon.

Det typiska ROT-avdragfusket handlar om att materialpåslaget, med andra ord den extra kostnad som hantverkaren tar ut för materialet utöver dennes rabatt, ersätts av arbetskostnad. Det innebär att man kan nyttja ROT-avdrag på en större summa, vilket gör att det blir billigare för kunden. För företagets del ger det en konkurrensfördel eftersom slutfakturan blir lägre jämfört med konkurrenter som inte fuskar.

– Det är en oroande utveckling, att fusket med reduktionen kan leda till att seriösa företag tvingas tänja på gränserna för att få sina jobb sålda. Det är såklart olyckligt om kunder pressar utförare till sådana saker. Men jag tror inte alla gör så, både företagen och privatpersonerna tar en stor risk för vi kan ju kräva dem på pengar, säger Pia Blank Thörnroos.

Den andra typen av fusk som finns är företag som skickar in papper på jobb de egentligen inte utfört. Den här typen av fuskare är lättare att klämma åt.

Skatteverket hittar skattefuskarna genom:

• Stickprovskontroller
• Revisioner
• Omfattande kontroller av de som söker pengar för första gången
• Maskinella kontroller med träffar på olika faktorer så som beloppsstorlek
• Uppföljande kontroller när folk ringer till dem och berättar om saker som inte stämmer

Hantera notan
Hamnar du i en situation där du upptäcker att arbetskostnaden är väldigt hög jämfört med materialkostnaden bör du inte betala fakturan. Du bör istället reda ut problemet med hantverkaren. Har du väl betalat är Skatteverket enligt lag skyldiga att betala ut summan till företaget. Då får du istället ändra vid deklarationen vilket innebär att du får en restskatt. 

– Är det så att det uppdagas senare, exempelvis vid en revision, blir man som privatperson återbetalningsskyldig med skattetillägg. Blir det stora belopp kan man dessutom bli anmäld för skattebrott. Man kanske inte tänker på det eftersom det är hantverkaren som söker pengarna från oss, men man ska ha klart för sig att detta är ett skattefusk precis som alla andra sådana, säger Pia Blank Thörnroos.

Det är i dagsläget dock svårt för Skatteverket att bevisa att den här typen av skattebrott har ägt rum. Pia Blank Thörnroos berättar att Skatteverket ligger på lagstiftarna om att de ska definiera begreppet arbetskostnad. Det skulle då bli enklare för myndigheten att fråga ut företaget om hur de räknat fram arbetskostnaden. 

– Vi kan idag bara påpeka att arbetskostnaden är betydligt högre än genomsnittet. Men företaget kan hävda att kunden gick med på detta. Och det är ju konstigt, för det finns väl ingen som tidigare velat betala en hög timkostnad. Men ord står mot ord och det är svårt att bevisa, säger hon och fortsätter:

– Det är ett bekymmer att det idag saknas en riktig definition. Vi lär få se en större debatt kring detta framöver.