Glöm inte de osynliga bokostnaderna

Många värdesätter högt att äga sitt boende. Att bestämma själv och ha en egen tomt, att själv få plantera och förbättra gör att människor trivs.

 

Många har också blivit förmögna tack vare värdeökningen de senaste femton åren. När bostaden eller fritidshuset stiger i värde, även om det bara är tack vare inflationen, så är räntorna på bolånen delvis ett sparande. Dessutom är ägandet av bostaden skattegynnat, särskilt en friliggande villa med stor tomt där arbetsinsatsen blir störst.

Att hyra en lika stor villa skulle ofta bli för dyrt, om någon annan skulle avlönas för reparationer, fastighetsskötsel, snöröjning och trädgårdsarbete. Genom att göra detta arbete själv blir den synliga boendekostnaden mindre. Skattesystemet ger dels avdragsrätt för räntorna och dels är gör-det-själv obeskattat, så därmed har den som äger sin egen bostad råd att konsumera mer boende än den som bor i hyresrätt.

Å andra sidan finns det nackdelar, för det är även svårt att få med allt i en uträkning av boendekostnader. Allt extra jobb för att sköta bostaden är tid då vi kunde ha gjort något annat, så den som hyr sin bostad har troligen mer fritid att göra annat.

Om bostaden stiger i värde är det förstås en stor fördel att ha möjlighet att sälja med vinst, för att flytta eller använda pengarna till något annat. Prisuppgången de senaste åren har dock en baksida, ökad risk att den som köpt nyligen i framtiden kommer att förlora pengar. Redan oron kan ge störd nattsömn och i mitten av 1990-talet var det många som satt fast med lån som var större än husets marknadsvärde.

Att äga en belånad bostad är delvis en form av tvångssparande, eftersom räntorna man betalar delvis är kompensation för inflationen så att om bostaden behåller sitt reala värde så kommer ägaren att få tillbaka en större kontantinsats vid försäljningen. Amorteringar av lånen ökar denna effekt. Men för småbarnsfamiljer är det kanske helt fel del av livet att låsa in mer pengar i bostaden, när föräldrarna jobbar deltid och kostnaderna är som störst.

I andra länder finns en större och bättre fungerande hyresmarknad, ofta därför att lagstiftaren har tillåtit marknadshyror. Hyresgästen köper bekvämlighet och slipper risken att bostadens marknadsvärde minskar. Nackdelar för hyresgästen är bland annat mindre möjlighet att påverka bostadens inredning, hårdare beskattning av boendet och att man går miste om möjligheten till värdestegring.

I Sverige är utbudet av hyresbostäder på många ställen dåligt, så det är sällan möjligt att bo kvar i samma område och samma typ av bostad om man vill sälja och bli hyresgäst. Men även fristående villor finns ibland att hyra, till exempel när ägaren under några år ska arbeta utomlands.

Min slutsats är att det i de flesta fall finns fler osynliga fördelar med att äga sin bostad. Fast det finns även nackdelar och den största är kanske att boendet tränger undan andra intressen och kan ge för lite tid över till andra delar av livet.