Så konstrueras väggar i trähus

Trähus kallas trähus om stommen består av träreglar, oavsett om fasaden är putsad eller något annat.

– Proffsen benämner husen efter stommen medan lekmännen ofta ser på fasaden och kallar huset efter det, säger Sven Thelandersson, professor på Lunds tekniska högskola.

Han menar också att proffsen oftare väljer stålreglar i väggarna medan hemmabyggaren föredrar träreglar. Kvalitetsmässigt är det ingen skillnad så länge stålreglarna är perforerade. Det förhindrar köldbryggor som annars lätt uppstår med stålreglar. Stålreglar har ju annars fördelen att de inte möglar, däremot kan de rosta om de blir stående i fukt.

Just mögel kan vara trähusets gissel, och kanske är det därför som trähus är allra vanligast i norr medan de flesta stenhusen finns i Skåne. Där är det ofta varmt samtidigt som det är fuktig väderlek – alltså de bästa förutsättningarna för mögel.

Sven Thelandersson påpekar att det är viktigt att skydda träet under hela byggtiden så att onödig fuktexponering inte uppstår. Lika viktigt är omsorgen om detaljerna.

– Man måste ha lösningar och detaljer som man vet fungerar.

Han själv har inte sett riktigt bra lösningar på till exempel massivträ i fasad och tycker inte heller att det ger något mervärde att använda timmer eller massivträ till småhus.

– Varför bygga in så mycket trä som inte ger mer värme? Du måste ändå isolera på in- eller utsidan.

Så här ser väggen ut

• Gipsskivan är ju utmärkt att måla och tapetsera på så den passar bra som innersta skikt. Står dessutom emot brand bra.
• Bakom den är det lämpligt med en plywood eller liknande för att lätt kunna skruva upp skåp, tavlor och annat.
• 45 regel + isolering. Här hamnar all installation och eldragning, utan att påverka diffusionsspärren.
• Plastfolie, noggrant monterad med tejpade skarvar.
• Regelstomme + isolering, monterad så att minimal köldbrygga uppstår. Dimensionering se nedan.
• På utsidan av stommens isolering ska det finnas ett vindskydd. Det finns i form av skivor eller duk. Fördelen med duk är att den är lätthanterlig och det blir färre skarvar. Den ska vara ånggenomsläpplig men vattenavvisande. Duken skapar dock ingen skivverkan, så under byggtiden måste man se till att stabilisera stommen på annat sätt.
• Luftspalt dimensionerad efter vilket fasadmaterial som ska användas.

Just luftspalt var det som saknades på de kritiserade systemen med puts på cellplast.
Ingemar Samuelsson på SP menar att om man ska fortsätta att putsa hus med träregelstomme så måste det till en ordentlig luftspalt, som gärna kan dräneras. Samtidigt måste samtliga detaljer ses över och dessutom utföras mycket noggrant ute på byggarbetsplatserna. Hans råd är att dessutom välja stålreglar och skivor som inte är kartongklädd gips.

Hur mycket ska man isolera?
Det finns inte ett svar som gäller alla hus, menar Ingemar Samuelsson. Optimal isolertjocklek beror bland annat på ventilationssätt, utvändig medeltemperatur, hur många människor som lever i huset och vilken tillskottsvärme man kan räkna med. Allt detta plus bland annat energipriser, kan ju dessutom ändras under husets livslängd.

– Jag har varit med om tider då man sade att ca 120 mm var den bästa isolertjockleken i småhus. Nu handlar det snarare om ca 400-600 mm, säger Ingemar Samuelsson.

Lufttäthet
Husets lufttäthet är viktigt för att spara energi och för att minska mögelrisken, i synnerhet i passivhusen där man behöver vara extra noggrann. Och just noggrannheten, menar Ingemar Samuelsson, gör att risken för andra fel också minskar.

– Täthet kan bli ett mått på yrkesstolthet. Är det en medveten yrkeskår så kan man komma ner på mycket låga luftläckage samtidigt som andra detaljer också blir bättre.

Noggrannheten måste starta redan på projekteringsstadiet och fullföljas genom hela bygget och även fortsätta då huset underhålls. Luftläckaget får enligt Ingemar Samuelsson inte överstiga 0,8 lit/s/m2 i ”vanliga” hus. I passivhus ska samma värde vara under 0,3. Värdena ska mätas vid ett givet tryck och det finns företag som utför dessa mätningar.

– Jag har hört om hus som har ett värde på 0,06. Det är extremt lågt men det visar bara att allt går.

Ingemar Samuelsson tycker att man som byggherre ska skriva in i kontraktet att en mätning av lufttäthet ska göras i ett skede när man fortfarande kan rätta till eventuella brister. Då tycker han inte att man heller ska betala förrän givet krav är uppnått.

• Stenhus - murad bärande stomme och yttervägg