Bygga

Vad kostar det att göra markarbeten?

Bild från medlemmen Rickardgs markarbeten innan sitt husbygge i Rönninge.

Bild från medlemmen Rickardgs markarbeten innan sitt husbygge i Rönninge. Foto: Rickardg

Vad kommer markarbetena att kosta? Här reder vi ut vilka faktorer som påverkar priset och ger exempel på vad det kan kosta.

Grund- och markarbetena är en stor post i kostnadskalkylen när du ska bygga hus. Dessutom kan de variera en hel del beroende på vilka markförhållanden du har på din tomt. En offert innehåller vanligen en uppskattning utifrån hur markentreprenören ser att din tomt ser ut på ytan, och hur de tror att den ser ut på djupet.

– På en genomsnittlig grund brukar det gå åt 2,25 ton per kvadratmeter i uppackningsmaterial, det ger en kostnad på cirka 900 kronor per kvadratmeter inklusive maskiner, manskap och material. Det brukar vi ha som riktpris säger markentreprenören Janne Ernstgård på Roslagslänna Allservice i Norrtälje. 

Han påpekar att det vid idealiska förhållanden kan sjunka ner till 1,8 ton grus per kvadratmeter men att 2,25 utgör ett genomsnitt för hur mycket grus som brukar behöva fyllas upp.

Har du då en 120 kvadratmeter stor platta på mark som ska anläggas så ger det:

900 kr x 120 kvm = 108 000 kronor inklusive moms för markarbetet med allt inkluderat.

Detta var ett exempel från Norrtälje, priserna varierar över landet.

Undvik dyra överraskningar
Men hur vet du om du har bra förutsättningar för en viss typ av grund? Hur vet du vilket som är husets bästa position på tomten ur marksynpunkt? Och hur vet du att det inte döljer sig ett stort berg under ytan där entreprenören tänkt gräva?

Geologin kan vara sådan att man i förväg vet att det t ex är bara morän och då blir det enkelt för markentreprenören att räkna på ett pris.

– Pinnmo, morän eller annan fast mark är bästa marktypen för den som vill bygga husgrund. Dels är den lättarbetad och dränerar bra vilket minskar risken för fuktskador, dels orkar den bära upp huset. Den är också kostnadsmässigt bra för kunden, tipsar Janne Ernstgård.

Har marken varit bebyggd tidigare kan det finnas undersökningar gjorda redan och då brukar du kunna hitta dem hos kommunens stadsbyggnadskontor. Ibland kan det räcka med informationen som finns i de geologiska kartorna som finns hos Sveriges geologiska undersökning SGU

Ibland kan du dock behöva göra en översiktlig geoteknisk undersökning för att kunna räkna ut vilken grundläggning och därmed vilka markarbeten som är nödvändiga.

– Jag brukar säga att de allra flesta människor som går ut på en is vill veta hur tjock den är för att veta om den håller att gå på. Men långt ifrån alla människor tänker likadant när de bygger hus. Men man vill väl veta om marken orkar bära huset utan att det sjunker, sätter sig, spricker sönder eller blir förstört, säger Elvin Ottoson som är överingenjör och geotekniker hos Statens Geotekniska Institut.

Vid en geoteknisk undersökning tar man reda på markens tekniska egenskaper och hur dessa kan påverkas om du bygger något på marken i fråga. I det ingår det att ta reda på vilka jordarter marken består av, hur långt det är ner till grundvatten och vilken belastning marken tål. Vid undersökningen ser man också om det är naturlig jord som har legat där alltid, eller om det är gammal fyllning.

Markentreprenören använder sedan uppgifterna från den geotekniska sökningen för att ta fram en så korrekt offert som möjligt. Denne ser då hur djupt det behöver grävas och vilka maskiner som måste användas.

– Det är en stor skillnad kostnadsmässigt att gräva i lös fin sand eller spränga i berg, säger Elvin Ottoson.

Ju mer exakt din förfrågan är desto enklare blir det att sedan beräkna kostnaderna och ge en offert med små osäkerheter så att du slipper överraskningar. 

Janne Ernstgård håller med men menar att många kunder ändå väljer att chansa:

– Det är säkrare om man gör en geoteknisk undersökning för då vet man vilka förutsättningar man har innan. Annars kanske man börjar schakta ur och inser att det är riskabel mark, då blir ju bygget stående. En undersökning gör att man ofta slipper oväntade kostnader. Men eftersom det är ganska dyrt så chansar många, och många klarar sig dessutom utan, säger han.

Så går markarbetet till
Markentreprenören börjar med att schakta (gräva) ur området där grunden ska vara.

- Vi schaktar ur till vi kommer ner till fast mark. Det minsta brukar vara 50 centimeter, men man kan ibland behöva gå ner till 2 meter, säger Janne Ernstgård.

Därefter packar han upp hålet med makadam och paddar det i omgångar, till ungefär en halvmeter under grunden. Sista halvmetern fyller han upp med singel.

Detta påverkar kostnaden för markarbetena
Det som påverkar kostnaden för markarbetet upp och ner är dels hur mycket som måste schaktas och fyllas upp (tid och materialåtgång), dels vilken marktyp som de har att göra med (tid och eventuellt dyrare maskiner). Behöver du till exempel spränga eller påla kan kostnaderna skena iväg rejält.

– I dagsläget har de flesta tomter här i området mer eller mindre berg som behövs jämnas till på ett eller annat sätt. Om du behöver spränga är mitt tips att anlita en komplett markentreprenör som har egna bergsprängare då slipper man tappa tid och dyra mellankostnader, säger Mimmi Tuncer hos Acreb Mark & Grund. 

Andra fördyrande markförhållanden inkluderar gyttja och tung, lös lera - kort och gott för att det blir mer jobb med att gräva samt att det krävs mer grus. Har du en ojämn tomt som behöver fyllas upp blir det också dyrare.

Utöver själva arbetskostnaden och materialkostnaden tillkommer kostnader för maskiner, transporter och tippavgifter. Det är arbetets omfattning som påverkar vilka maskiner som ska ut till din tomt. Vanligen handlar det om lastbilar, grävmaskiner och padda, men det kan även krävas andra maskiner.

– Ska du spränga behövs en borrig och ska du påla krävs en pålmaskin. Ju större ingrepp och mängder, ju större kostnad, säger Mimmi Tuncer.