Lera och halm som byggmaterial
Från den här tråden http://www.byggahus.se/forum/hemma-hos/124527-halmbalshus-med-trafasad-6.html#post1667466
Uppstod den här tråden.
På grund av att jag fick frågan vilka som var tidiga halmbalshus i Sverige. Detta har jag studerat i praktiken sedan 2000. Första gången jag hörde om hus av lera var på ett årsmöte med en folkhögskola runt 1997, av en viss Maja Lindstedt. Henne kommer jag återkomma till någon annan gång. Jag blev i alla fall förtjust i idén direkt. Ganska snabbt när jag började läsa om lera, så var det klart att det är det vanligaste byggmaterialet för hus genom tidernas historia. Detta beror förstås delvis på att det finns, även på platser utan träd, men också på lerans speciella egenskaper, vilket jag också kommer återkomma till någon annan gång.
Det är ganska många som är intresserade av lera och halm som byggmaterial, på ett teoretiskt plan, därav tråden. Men det har också blivit en hel del genom åren i Sverige. Min gissning är att det finns cirka 80 nybyggda (från slutet av 90-talet till nu) lerhus, rätta mig om jag har fel. Kluster är Skåne, Västkusten, och landet kring Järna (där finns Hare Krishnas och antroposofernas, och fler lerhus). Jag har besökt cirka 20 lerhus i Sverige. Flera av dessa har jag hjälpt till med att bygga, men då inte som expert, utan tvärtom har det varje gång funnits en instruktör, och dessa har oftast varit bra, alltså det har i stort sett varit lärorikt. Och vem jag är då, det besvaras inte i en handvändning. Jag har i alla fall ingen relevant utbildning inom detta. Bara läshuvud. I min profil finns en länk till min hemsida, den är drygt halvklar, tyvärr har jag inte publicerat någon av mina texter om lerhus än, trots att jag har två. Det har kommit massor av annat emellan. Men nu vill jag dra det här igen, för jag har nämligen köpt ett hus, och där tänker jag tilläggsisolera med lerhalm, och någon gång i och med det lär jag göra en sektion på min hemsida om dylikt!
Så jag har inga färdiga grunder att erbjuda som inledning, utan jag tänkte posta lite olika befintliga källor till att börja med. Det är inte helt fel, för det var nämligen den frågan jag fick!
Första åket:
Halm istället för glasfibrer
Det är ett uppmärksammat hus som nu håller på att ta form på Skäve gård. Flera stora tidningar har varit där och dessutom TV. Kanske de borde snickra ihop en pressläktare skämtar byggnadsarbetarna när NU JÄRNA! kommer på besök. Och nog är huset intressant. Här prövas en blandning av gammalt och nytt.
Halm får samsas med lättbetong, stommen sammanfogas med träpluggar, torpargrunden kommer till heders och kanske solfångare placeras på taket. Låg standard men hög kvalitet har arkitekten Walter Druml satt som rubrik för bygget. Låg standard, javisst, den kissnödige om natten får allt tassa ned en trappa till toaletten. Men också hög kvalitet. Bara enkla material med minimal risk för mögelproblem. Lokalt producerat, granen har växt på Mikaelsgården och Vårdinge By och halmen, den vajade fortfarande för vinden medan husets stomme började ta form.
Bakgrunden till bygget är att Skäve behövde ett bostadhus åt familjen som sköter mjölkningen på gården. Men det saknades pengar. Vad skulle man göra? Walter Druml på Prisma arkitekter i Järna hade ideérna om hur de lokala resurserna skulle kunna utnyttjas. Att gräva för grunden, vatten och avlopp kunde man klara av själva på gården. Virke kunde man få från vängårdar och dörrar, fönster med mera tas tillvara från rivningshus i trakten. Och halm fanns det ju gott om! Bara man gjorde lite avkall från normal standard så skulle det nog gå ihop ekonomiskt och dessutom bli ett intressant, experimentellt bygge som väl passade in i biodynamiska Skäve gårds alternativa inriktning. Huset ville Walter bygga i så kallad ramverksteknik, en teknik som han tidigare tillsammans med snickaren Johannes Kästel prövat på vid bygget av ett båthus vid Vårdinge By.
Det är en gammal teknik som använts i gamla lador och uthus och i takstolarna hos till exempel hyreshus. Träet sammanfogas till en stomme med hjälp av träpluggar och strävor utan att en endaste spik används. Johannes Kästel har lärt sig ramverkstekniken i USA där den har upplevt en pånyttfödelse de senaste 25 åren. Där är den framför allt inriktad på bostadshus och kallas för timberframing. Den utvecklas också, med traditionen som grund men med bland annat ett ekologiskt perspektiv och nytänkande vad gäller exempelvis iklädningsmaterial och återanvändning av gammalt virke. Under sommaren hölls en kurs på Vårdinge By i ramverksbygge med Johannes som lärare. Kursdeltagarna tillverkade då stommen till huset. Huset byggs i två våningar på totalt 135 kvadratmeter. Väggar kommer att utgöras av pressade halmbalar, cirka 50 cm tjocka. På utsidan putsas halmen och insidan kommer att vara täckt av en träpanel. Det mesta av den vackra träkonstruktionen kommer att vara synlig inne i huset.
I husets bottenvåning blir det entré, kök och vardagsrum och på övervåningen fyra sovrum. Våtdelen, det vill säga toalett och tvättrum, byggs som en anslutning till huset och i lättbetong. På detta sätt slipper man en hel del rördragningar inne i huset. Toalettavfallet ska separeras och urinen anslutas till gårdens övriga urinhantering medan fekalierna troligen komposteras. Uppvärmningen sker med en vedeldad kökspanna placerad mitt i huset. Den kan även användas för matlagning. Dessutom kommer solpanelerna att bidra till uppvärmningen.
Kopierat av Järnabron
Uppstod den här tråden.
På grund av att jag fick frågan vilka som var tidiga halmbalshus i Sverige. Detta har jag studerat i praktiken sedan 2000. Första gången jag hörde om hus av lera var på ett årsmöte med en folkhögskola runt 1997, av en viss Maja Lindstedt. Henne kommer jag återkomma till någon annan gång. Jag blev i alla fall förtjust i idén direkt. Ganska snabbt när jag började läsa om lera, så var det klart att det är det vanligaste byggmaterialet för hus genom tidernas historia. Detta beror förstås delvis på att det finns, även på platser utan träd, men också på lerans speciella egenskaper, vilket jag också kommer återkomma till någon annan gång.
Det är ganska många som är intresserade av lera och halm som byggmaterial, på ett teoretiskt plan, därav tråden. Men det har också blivit en hel del genom åren i Sverige. Min gissning är att det finns cirka 80 nybyggda (från slutet av 90-talet till nu) lerhus, rätta mig om jag har fel. Kluster är Skåne, Västkusten, och landet kring Järna (där finns Hare Krishnas och antroposofernas, och fler lerhus). Jag har besökt cirka 20 lerhus i Sverige. Flera av dessa har jag hjälpt till med att bygga, men då inte som expert, utan tvärtom har det varje gång funnits en instruktör, och dessa har oftast varit bra, alltså det har i stort sett varit lärorikt. Och vem jag är då, det besvaras inte i en handvändning. Jag har i alla fall ingen relevant utbildning inom detta. Bara läshuvud. I min profil finns en länk till min hemsida, den är drygt halvklar, tyvärr har jag inte publicerat någon av mina texter om lerhus än, trots att jag har två. Det har kommit massor av annat emellan. Men nu vill jag dra det här igen, för jag har nämligen köpt ett hus, och där tänker jag tilläggsisolera med lerhalm, och någon gång i och med det lär jag göra en sektion på min hemsida om dylikt!
Så jag har inga färdiga grunder att erbjuda som inledning, utan jag tänkte posta lite olika befintliga källor till att börja med. Det är inte helt fel, för det var nämligen den frågan jag fick!
Första åket:
Halm istället för glasfibrer
Det är ett uppmärksammat hus som nu håller på att ta form på Skäve gård. Flera stora tidningar har varit där och dessutom TV. Kanske de borde snickra ihop en pressläktare skämtar byggnadsarbetarna när NU JÄRNA! kommer på besök. Och nog är huset intressant. Här prövas en blandning av gammalt och nytt.
Halm får samsas med lättbetong, stommen sammanfogas med träpluggar, torpargrunden kommer till heders och kanske solfångare placeras på taket. Låg standard men hög kvalitet har arkitekten Walter Druml satt som rubrik för bygget. Låg standard, javisst, den kissnödige om natten får allt tassa ned en trappa till toaletten. Men också hög kvalitet. Bara enkla material med minimal risk för mögelproblem. Lokalt producerat, granen har växt på Mikaelsgården och Vårdinge By och halmen, den vajade fortfarande för vinden medan husets stomme började ta form.
Bakgrunden till bygget är att Skäve behövde ett bostadhus åt familjen som sköter mjölkningen på gården. Men det saknades pengar. Vad skulle man göra? Walter Druml på Prisma arkitekter i Järna hade ideérna om hur de lokala resurserna skulle kunna utnyttjas. Att gräva för grunden, vatten och avlopp kunde man klara av själva på gården. Virke kunde man få från vängårdar och dörrar, fönster med mera tas tillvara från rivningshus i trakten. Och halm fanns det ju gott om! Bara man gjorde lite avkall från normal standard så skulle det nog gå ihop ekonomiskt och dessutom bli ett intressant, experimentellt bygge som väl passade in i biodynamiska Skäve gårds alternativa inriktning. Huset ville Walter bygga i så kallad ramverksteknik, en teknik som han tidigare tillsammans med snickaren Johannes Kästel prövat på vid bygget av ett båthus vid Vårdinge By.
Det är en gammal teknik som använts i gamla lador och uthus och i takstolarna hos till exempel hyreshus. Träet sammanfogas till en stomme med hjälp av träpluggar och strävor utan att en endaste spik används. Johannes Kästel har lärt sig ramverkstekniken i USA där den har upplevt en pånyttfödelse de senaste 25 åren. Där är den framför allt inriktad på bostadshus och kallas för timberframing. Den utvecklas också, med traditionen som grund men med bland annat ett ekologiskt perspektiv och nytänkande vad gäller exempelvis iklädningsmaterial och återanvändning av gammalt virke. Under sommaren hölls en kurs på Vårdinge By i ramverksbygge med Johannes som lärare. Kursdeltagarna tillverkade då stommen till huset. Huset byggs i två våningar på totalt 135 kvadratmeter. Väggar kommer att utgöras av pressade halmbalar, cirka 50 cm tjocka. På utsidan putsas halmen och insidan kommer att vara täckt av en träpanel. Det mesta av den vackra träkonstruktionen kommer att vara synlig inne i huset.
I husets bottenvåning blir det entré, kök och vardagsrum och på övervåningen fyra sovrum. Våtdelen, det vill säga toalett och tvättrum, byggs som en anslutning till huset och i lättbetong. På detta sätt slipper man en hel del rördragningar inne i huset. Toalettavfallet ska separeras och urinen anslutas till gårdens övriga urinhantering medan fekalierna troligen komposteras. Uppvärmningen sker med en vedeldad kökspanna placerad mitt i huset. Den kan även användas för matlagning. Dessutom kommer solpanelerna att bidra till uppvärmningen.
Kopierat av Järnabron
Det där med att bygga hus av halmbalar ser jag som ganska skruvat.
OK, halmbalar finns, men ger det till kreaturen för att äta av eller ligga i.
Men varför bygga hus av dem? Bara för att det är billigt?
Varför inte lika gärna bygga husen av wellpapp då?
Däremot är de äkta lerhusen, eller jordhusen heter det kanske, lite vettigare.
Se här för fin byggnadstradition:
http://www.dn.se/bostad/i-halland-vaxer-det-hus-ur-akerjorden
http://www.epochtimes.se/articles/2007/08/18/12966.html
PS
Någon som vill gissa hur många småkryp som finns i en halmbal?
1000, 10.000, 100.000 eller 1000.000?
OK, halmbalar finns, men ger det till kreaturen för att äta av eller ligga i.
Men varför bygga hus av dem? Bara för att det är billigt?
Varför inte lika gärna bygga husen av wellpapp då?
Däremot är de äkta lerhusen, eller jordhusen heter det kanske, lite vettigare.
Se här för fin byggnadstradition:
http://www.dn.se/bostad/i-halland-vaxer-det-hus-ur-akerjorden
http://www.epochtimes.se/articles/2007/08/18/12966.html
PS
Någon som vill gissa hur många småkryp som finns i en halmbal?
1000, 10.000, 100.000 eller 1000.000?
Läste du länken? Det var ju isolerat med leca.haavard skrev:
Kryp lever på levande material. Sedan kryper dom ut om dom kan. Jag hade väldigt mycket kryp på vinbären i somras, så jag plockade dom, och bredde ut bären på en stor kartong, dom flesta sprang iväghaavard skrev:
Vilken länk? Såg inget om leca i KOW's länkar?Chaan skrev:
Artiklarna är från innan 2010 när de nya energikraven började gälla. Det senaste jag läste om de husen var att de inte kan bygga flera utan att lösa energiproblemen. Det är kanske där lecan kommer in?
Men kommer lecakulorna att överleva stampningen?
Vi kanske ändå är överens om att det är lite eljest att bygga hus av vad som helst
bara för att det råkar finnas till hands.
Bara för att det är "naturligt" behöver det ju inte vara bra.
Jämför stuvad flugsvamp till köttbullarna.
Och jag vet naturligtvis inte, men förmodligen finns det minst hundra miljoner småkryp i en halmbal.
Haavards kommentar "Varför skulle det finnas småkryp i halmen? Där finns inget de kan leva på" är intressant.
Haavard, vet du vad kor lever av?
Vitsen med idisslare, som kossor, är att de kan tillgodogöra sig näringen i ren cellulosa, t.ex. hö och halm.
Man kan till och med mata dem med tidningspapper.
bara för att det råkar finnas till hands.
Bara för att det är "naturligt" behöver det ju inte vara bra.
Jämför stuvad flugsvamp till köttbullarna.
Och jag vet naturligtvis inte, men förmodligen finns det minst hundra miljoner småkryp i en halmbal.
Haavards kommentar "Varför skulle det finnas småkryp i halmen? Där finns inget de kan leva på" är intressant.
Haavard, vet du vad kor lever av?
Vitsen med idisslare, som kossor, är att de kan tillgodogöra sig näringen i ren cellulosa, t.ex. hö och halm.
Man kan till och med mata dem med tidningspapper.
Det står om leca i gavelspets och innerväggar. Väggarna i sig har nog ingen leca.Chaan skrev:
Från GP i november:
http://www.gp.se/bostad/inredningarkitektur/1.1124362-flodande-ljus-i-jordhusens-mekka
De följer alltså inte dagens krav. (Men jag utgår från att reglerna är skrivna av folk som bara tänker halva vägen, så de borde kanske godkännas.)
Kor lever inte av halm. De KAN INTE leva av (obehandlat) halm!KnockOnWood skrev:
För att kunna få ut det lilla som trots allt finns i halmen måste den lutas. Jag minns lutkaret i farfars kostall, men när jag var liten hade de slutat använda det så jag har aldrig sett processen.
(Tidningar kan man nog heller inte mata dem med, då hade det i så fall varit någon som gjort det.)
Hö är nåt helt annat. Det är torkat gräs med massor av näringsämnen. Man kan alltså inte bygga höhus.
Det finns som sagt inget att leva på i halmen för småkryp. (Det blir såklart annat om halmen ligger ute og blir våt. Då börjar den ruttna och näringen frigörs.)
Ps.: En agronom vet åtminstone lite om vad kor lever av...
Ja det var intressant.
Detta måste bero på isoleringen i innerväggarna, det är ju en ad hoc-lösning för Sverige, det är ju en byggteknik som är väldigt ovanlig här.
- På hösten ska de här husen hålla värmen lite längre och på sommaren ska de hålla sig lite svalare. Men vi upplever inte så stor skillnad mot ett vanligt hus, säger Göran.
Alltså isoleringen i innerväggarna gör att man inte får den temperaturreglerande effekten av massiva väggar. Slutsatsen är att det inte lämpar sig för det här klimatet.
Detta måste bero på isoleringen i innerväggarna, det är ju en ad hoc-lösning för Sverige, det är ju en byggteknik som är väldigt ovanlig här.
- På hösten ska de här husen hålla värmen lite längre och på sommaren ska de hålla sig lite svalare. Men vi upplever inte så stor skillnad mot ett vanligt hus, säger Göran.
Alltså isoleringen i innerväggarna gör att man inte får den temperaturreglerande effekten av massiva väggar. Slutsatsen är att det inte lämpar sig för det här klimatet.
Redigerat:
Det är verkligen skillnad på hö och halm. Halm innehåller i princip ingen näring som hö gör.
Att det står att kor kan leva på pappkartong är kanske möjligt ett tag men knappast lämpligt och bevisar på inget sätt att det skulle finnas massor av småkryp i halm som var det ursprungliga påståendet.
Halm har använts som byggmaterial/ isolering länge och det kapslas in i bygget så eventuella smådjur lär inte vara något problem i vilket fall.
Att det står att kor kan leva på pappkartong är kanske möjligt ett tag men knappast lämpligt och bevisar på inget sätt att det skulle finnas massor av småkryp i halm som var det ursprungliga påståendet.
Halm har använts som byggmaterial/ isolering länge och det kapslas in i bygget så eventuella smådjur lär inte vara något problem i vilket fall.
Detta är ju en jätteintressant Off Topic diskussion! Handlar ju i alla fall inte om att bygga hus.
Vad är hö och vad är halm?
I min värld är hö gräs med eventuellt frö (frö = protein och fett).
Nu för tiden när bönderna tar gräset var fjortonde dag är det väl inte mycket frö i höet för det mesta.
Halm = gräs, vete, råg, korn, timotej, havre, luddtåtel, kruståtel eller vad allt det kan vara som växer, där man tröskat bort fröet, så bara strået är kvar.
Har jag någorlunda rätt så långt, Haavard (jag fick intrycket att du var agronom)?
I många år, innan vi fick avliva vår häst pga sjukdom, utfodrades den huvudsakligen med gräsfröhalm.
Den var nämligen fångbenägen, och tålde inte kraftigare foder.
Nåväl, vad innehåller halm? Jo, cellulosa.
Halm innehåller massor med näring i form av cellulosa, som mikroberna i hästarnas och kossornas magar kan bryta ner och förvandla till sockerarter, som däggdjuren kan tillgodogöra sig.
Det är ju därför vi har nötkreatur! För att förvandla "värdelösa" gräsmarker till högvärdigt fett och protein.
Trevlig helg! Förhoppningsvis med en god biff av "naturkött".
Vad är hö och vad är halm?
I min värld är hö gräs med eventuellt frö (frö = protein och fett).
Nu för tiden när bönderna tar gräset var fjortonde dag är det väl inte mycket frö i höet för det mesta.
Halm = gräs, vete, råg, korn, timotej, havre, luddtåtel, kruståtel eller vad allt det kan vara som växer, där man tröskat bort fröet, så bara strået är kvar.
Har jag någorlunda rätt så långt, Haavard (jag fick intrycket att du var agronom)?
I många år, innan vi fick avliva vår häst pga sjukdom, utfodrades den huvudsakligen med gräsfröhalm.
Den var nämligen fångbenägen, och tålde inte kraftigare foder.
Nåväl, vad innehåller halm? Jo, cellulosa.
Halm innehåller massor med näring i form av cellulosa, som mikroberna i hästarnas och kossornas magar kan bryta ner och förvandla till sockerarter, som däggdjuren kan tillgodogöra sig.
Det är ju därför vi har nötkreatur! För att förvandla "värdelösa" gräsmarker till högvärdigt fett och protein.
Trevlig helg! Förhoppningsvis med en god biff av "naturkött".
Chaan skrev:
Du har så rätt!
Att det på något sätt skulle vara energieffektivare med stor värmelagringskapacitet i byggkonstruktionen är ett feltänk.
Energi läcker ut och energi måste tillföras på något sätt.
Om energitransporten bromsas lite i "energilagrande" lerväggar påverkar inte behovet av energitillförsel.
Mer än under korta perioder, timmar kanske.
Likaväl som de värmetröga väggarna fördröjer avsvalningen av bostaden,
fördröjer de ju också uppvärmningen när solen strålar, eller brasan brinner.