Smart och lyxigt arkitektritat hus

När Lotta och Jürgen fick barn började de längta efter ett eget hus. Lotta var lite sugen på ett svenskt hus och tittade därför på de svenska hustillverkare som exporterar till Tyskland. Men när hon tänkte efter så var det typiskt svenska trähuset som hon ville ha malplacerat i omgivningarna. Det skulle kännas bättre med ett hus som smälter in bland övrig bebyggelse och dessutom var Jürgen inte så sugen på underhållet som måste göras på ett målat trähus.

Tomten de fick tag på ligger i utkanten av ett blivande villaområde och är 840 kvm. Mot baksidan har de öppna fält, mot ena gaveln utsikt över en sjö och i övriga riktningar har man grannar. En av Jürgens bekanta från skytteföreningen är arkitekt och han fick uppdraget att rita deras hus istället. De började titta på hus på internet, i tidningar och överallt de stötte på information om hus. Bland annat åkte de och tittade på Jette Joops hus, en designer som har ritat en serie hus åt en tysk hustillverkare. Här fanns det många roliga detaljer som föll dem i smaken. Allt som de gillade antecknades och blev så småningom till en kravspecifikation som de presenterade för arkitekten.

De ville att huset skulle ha:
– Högt i taket
– Mycket ljus
– Öppen planlösning
– En del av huset öppen upp till andra plan
– Mycket förrådsutrymmen
– Innertaket öppet upp i nock, ingen vind.
– Carport för två bilar
– Ett garage
– Höga dörrar eftersom båda är långa
– Källare
– Sovrummen mot baksidan

Arkitekten presenterade ganska snabbt en första ritning för Lotta och Jürgen, som de sedan ändrade på efter hand. I första skissen fanns det en källare under huset, som skulle rymma både förrådsutrymmen, pannrum och gästrum. Egentligen ville Lotta ha ett separat gästhus istället, problemet var bara att tomten var liten i det är skedet, 560 kvm. Jürgen lyckades dock förhandla sig till att köpa en bit av granntomten och vips så var deras tomt 840 kvm istället.

Arkitekten kunde då rita in det där gästhuset och lägga källaren bara under det lilla huset istället. Den lösningen blev dessutom inte så mycket dyrare än att göra en stor källare under hela bostadshuset . Det är dyrt att bygga källare i Rhendalen som är ett högriskområde vad gäller översvämningar och kommunen kräver extra vattentätt byggnadssätt.

Till slut byggde de därför två huskroppar som binds samman med en gång utomhus, där bara den mindre har källare under sig. Det blev ett stort boningshus på ca 250 kvm i två plan och ett lite mindre gästhus på 60 kvm, där det finns källare under och garage strax intill. Carportar valde de bort.

Markarbetena blev dyrare än man hade tänkt sig, men de var måna om att allt skulle göras ordentligt. Tomten som sluttade jämnades till och höjdes sedan med 2 meter, med en mur runt omkring som håller massorna på plats. Det fanns krav på att marken huset placerades på skulle packas så att den kunde bära 1,8 ton per kvadratmeter. Jürgen ville vara på den säkra sidan och såg till att marken kunde bära 50 ton per kvm.

Och huset de har byggt väger en hel del. Väggarna är 40 cm tjocka och är uppbyggda av byggblock i lertegel som kallas Poroton. Blocken har lagts på tvären för att ge en extra tjock vägg. Materialet är fuktgenomsläppligt och gör att huset andas. Huset saknar vanlig ventilation (behandlas i separat artikel).

Det sitter 58 fönster på huset och många av dem har specialmått. I Tyskland har man oftast fönster av plast, men Lotta och Jürgen har valt att sätta in en del fönster av aluminium för att det är snyggare. De satte inte in aluminiumfönster överallt för att det isolerar sämre och är dyrare. Ändå blev kostnaden för fönstren dubbelt så hög jämfört med vad man först kalkylerade med.

Alla fönster öppnas inåt, till skillnad mot Sverige där vi oftast öppnar fönstren utåt. Även tyska dörrar öppnas inåt. På utsidan av fönstren har man inte bleck utan fönsterbrädor, så som vi bara sätter på insidan. Här är det i många fall fönsterbrädor både på insidan och på utsidan. Fönsterbrädorna är av ljust grå italiensk sandsten, som går i samma färg som fönstren. En annan sak svenskar kan uppleva bakvänd är att man sätter sol- och insynsskydd på utsidan istället för t ex persienner på insidan.

En rolig detalj i Lottas och Jürgens hus är låset till entrédörren där familjemedlemmarna använder tummen som nyckel. Ett drag med tummen över en yta, det piper till och dörren öppnas.

Andra konstruktionsmässiga finesser är att fönster i hörnorna inte avdelas av pelare, utan glas möter glas på många ställen. Det här ger en häftig, luftig känsla.
– Vi fick lösa det med mer armering på övervåningen istället, berättar Jürgen.

Faktum är att det bara är två pelare som är bärande i mitten av huset, annars är endast ytterväggarna bärande.
– Vi ville ha en så öppen och flexibel planlösning som möjligt, berättar Jürgen.
På det här sättet kan de planera om husets insida på ett enkelt sätt.

På nedre plan finns ett kök, matplats och soffhörna. Det finns också ett generöst skafferi, en stor garderob, en tvättstuga och en toalett. På övre plan finns tre sovrum, där föräldrarna har ett eget badrum med utgång till en balkong . Barnen har också en toalett med dusch. Det finns utgångar från alla rum utom barnens, där det istället finns franska balkonger. Det här gör att gränserna mellan ute och inne känns flytande. Gästhuset ligger bara några meter från bostadshuset och det känns avskilt, fast ändå väldigt nära vardagsrummet.

På det vita stenhuset är vissa partier klädda med liggande panel av sibirisk lärk. Naturligtvis ska den inte behandlas, utan kommer att få en grå nyans med tiden. Det där med underhåll vill de slippa.
Lärkträet kommer sedan igen i trädäcket som binder samman de båda huskropparna. Dörrarna är av aluminium och taket av zinkplåt.

Lotta och Jürgen vill inte säga vad det kostade att bygga huset, men berättar ändå att två saker gick på ungefär dubbelt så mycket som planerat: Elarbetena och fönstren.
– Vi ville bara ha fler och fler eluttag ju mer vi tänkte efter, berättar Lotta.
Fönstren valde de dyrare än vad som först var tänkt för att få bättre u-värde.
– Elkostnaderna ser inte ut att sjunka med tiden, jag har bundit elavtalet till år 2013, säger Jürgen.

I del II om Lottas och Jürgens hus berättar vi mer om husets system för el, värme, vatten och ventilation. Fortsättning följer …