Så byggde de nytt hus i 1800-talsstil – med dagens byggkrav

Från gatan har Villa Stråle ett betydligt mer anspråkslöst utseende. Här ser det ut som en välgjord liten stuga som renoverats och fräschats upp med ny färg.

– Våra beställare letade bland de gamla sekelskifteshusen med punschverandor, men hittade inte det de sökte, förklarar arkitekt Elise Wiklund, en av de två grundarna av Tradition Arkitekter AB. Istället dök den här tomten med sitt fantastiska läge upp. Eftersom den ligger i en rejäl sluttning så blev lösningen att de går in på plan två och sedan möter en glasveranda som bär ner i två våningar.

Innanför entréverandan så rymmer ovanvåningen vardagsrum, matsal och andra publika ytor förutom stort badrum med dubbeldusch. Här finns också det stora sovrummet. En generös trappa leder ned till bottenplanet som är mer privat fast även med ett större vardagsrum. Totalt räknar Villa Stråle 250 kvm.

– Det är inte en så särskilt traditionell lösning, snarare lite omvänt att gå in via det övre planet som också är den sociala delen. Det gav lite knepiga proportioner att hantera.

Bottenvåningen, som delvis ligger i suterränghuset, har även tvättstuga, teknikrum, ytterligare en toalett samt tre sovrum för familjens barn.

Beställarna hade bespetsat sig på en villa i Schweizerstil som skulle passa in i kulturmiljön. Att bygga helt som på 1800-talet är dock inte möjligt idag med krav på ventilation, tillgänglighetsanpassning, regelverk med mera, däremot ger vår tids byggnadsteknik förstås andra möjligheter och kostnadsbesparingar.

– Huset står på en isolerad bottenplatta med källarmur mot suterrängsidan. Konstruktionen är uppförd med en prefabricerad regelstomme isolerad med Rockwool, säger Eric Norin. Fönster, dörrar och fasadbeklädnad är monterat på plats.

Förutom den samtida svenska arkitekturutbildningen på KTH har arkitekterna tillika paret Elise och Eric kompletterat den med klassiska studier hos INTBAU som är en avläggare till den brittiske kungen Charles III:s klassiska arkitekturvurm. Långt innan det så kallade arkitekturupproret tog fart på allsköns sociala medier ondgjorde sig dåvarande prins Charles över den modernistiska arkitekturen och lät även ta initiativ till Poundberry, en hel liten modellstad i Dorset som skulle propagera för äldre tiders arkitektur. 

– Arkitektutbildningen är väldigt historielös, understryker Elise. Man får inte lära sig något om hur man bygger i klassisk stil, man får inte med sig alfabet som utgör en viktig grund till vårt arkitekturarv.

Att bygga i traditionell stil behöver inte tolkas som ett inlägg i något kulturkrig, snarare är det ett svar på marknadens efterfrågan av alla slags olika stiluttryck. Modernistiska arkitekter gör pastischer på allt från trettiotalets till sjuttiotalets öppna luftiga planlösningar och stramt abstrakta formspråk. Klassiska arkitekter gör istället kopior på förrförra seklets ofta monumentala och ornamenterade berättande byggnadskonst. Det som många vänder sig emot i samtidens arkitektur är nog däremot inte så mycket formspråket som den bristfälliga kvaliteten vilket främst bör lastas byggindustrin. 

– Vår uppfattning är att våra kunder vänder sig till oss för att de inte vill ha det modernistiska formspråket.

Schweizerstilen populariserades under 1800-talet av flera svenska arkitekter, så varför inte lyfta fram den igen? Men är det inte svårt att bygga i äldre stil med vår tids teknik? Och är inte vår tids utmaningar annorlunda? Är det verkligen riktiga spröjsar i de här mäktiga fönstren som kanske borde ha legat helt i liv med fasaden?

– Jovisst, det är spröjsat hela vägen, genomgående spröjs som är 22 mm tjock.  Beställarna har varit aktiva i all planering och utförande med flera egna lösningar. De har inte varit helt bokstavstrogna i materialval utan framförallt vinnlagt sig om stilen och känslan.

Fasadens liggande panel med tydliga indelningar under ett utkragande sadeltak och övriga träornamentik är inte endast inspirerad av den schweiziska landsbygden utan även av svensk äldre byggnadskultur. Men det är inte självdrag som gäller, utan mekanisk ventilation med värmeåtervinning, och inte veduppvärmning utan modern bergvärmepump.

– Med dagens regelverk är det betydligt enklare att bygga i traditionell stil med trästomme i stället för exempelvis massivt tegel. Träfasaden är målad med slamfärg i två olika kulörer av oxidgrönt. Fönsterkarmar i guldockra, givetvis med linoljefärg.

Utsikten mot Stockholms inlopp från Kummelnäs har alltsedan förra sekelskiftet gett både sportstugor, pampiga villor och allsköns sommarnöjen. Villa Stråle underordnar sig villigt den äldre bebyggelsen i grannskapet, även om insidan känns betydligt modernare med material som gips i väggar och tak, och ett rustikt trägolv. Är det praktiskt hus?

– Ett husbygge är alltid en livsinvestering! understryker Elise Wiklund.  Om du bygger så att huset kan tas om hand och underhållas utan problem så är det en hållbar arkitektur, då kommer det stå kvar istället för att rivas efter 50 år eller ännu kortare tid.