Värme

Se till att ha bra skorsten

Se till att ha bra skorsten

En väl fungerande skorsten leder inte bara bort rök. Den ska även ge jämn temperatur, bra luftdrag och bidra till en effektiv uppvärmning. Om du byter eldstad eller värmepanna måste du i vissa fall även byta skorsten.

När villaägaren Ragnar Savelind i Kristianstad beställde en ny vedpanna upptäckte han ett problem. Den befintliga skorstenen i hans hus var anpassad för oljeledning, men däremot inte för en modern vedpanna som krävde en större dimension på rökkanalen.

– Min ambition är att bygga om skorstenen själv och jag har sökt mycket information om vilka typer av skorstenar och vilka material som finns. Men råden på nätet är ibland motstridiga, konstaterar Ragnar.

Byggahus kontaktade Petri Tuomela, teknisk konsulent på Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund (SSR) för att få veta lite mer om skorstenar och vad man bör tänka på när man investerar i en ny eldningsanläggning.

– I äldre hus finns det ofta en murad skorsten som rymmer kanaler för rök och ventilation. Vill man installera ytterligare eldstäder går det ibland bra att använda de befintliga kanalerna, men de kan först behöva ses över och tätas, säger Petri Tuomela.
En äldre skorsten kan till exempel tätas med nya insatsrör som monteras i pipan eller genom så kallad glidgjutning som innebär att man putsar skorstenskanalens väggar med keramikbruk. Om kanalen är rak är glidgjutning enklast och billigast.

I nybyggda hus väljer man snarare att installera fabrikstillverkade skorstenar, vanligtvis en stålskorsten eller en blockskorsten av pimpsten eller keramik.

– Denna lösning är betydligt billigare än att låta en murare mura upp en traditionell tegelskorsten.

Om man, som Ragnar Savelind, byter uppvärmningsform och skaffar en värmepanna med högre effekt kan man bli tvungen att byta skorsten.

– Storleken på rökkanalen måste vara dimensionerad efter eldningsanläggningens kapacitet och mängden rökgas som den producerar. Om kanalen är för smal kan det i värsta fall ryka in, så att man inte kan använda pannan eller bara elda i mycket begränsad skala. Istället för att skaffa en ny skorsten går det i vissa fall montera en rökgasfläkt uppe på skorstenen som hjälper till att suga ut rökgaserna. Att själv försöka bygga om skorstenen efter ett pannbyte är däremot både dyrt och riskabelt, menar Petri Tuomela.

– En ombyggnad är förenat med risker eftersom man gör åverkan på det material som finns. I detta fall är det bättre att låta en skorstensfejarmästare kontrollera och bedöma vad som bör göras med skorstenen.

En traditionell tegelskorsten har lång livslängd och kan, om den underhålls, användas i flera generationer. Men tegelskorstenen har också nackdelar, påpekar Petri Tuomela.

– Tegel i sig är ett ganska dåligt isolermaterial vilket gör att det inte håller värmen särskilt länge och att värmen fördelas ojämnt längs skorstenen.

– I överdelen av skorstenen blir det kallare och ovanför taket är det ofta så kallt att rökgaserna kondenserar, vilket leder till mer tjära och sot och även risk för soteld. Detta problem ställer krav på att man underhåller tegelskorstenen och även om den ser fin ut är det viktigt att besiktiga den då och då.

Fabrikstillverkade skorstenar uppnår inte lika lång livslängd som en tegelskorsten. En stålskorsten kan vid normal användning hålla i 20-25 år, medan en blockskorsten kan hålla några årtionden längre. Samtidigt är konstruktionen på de moderna skorstenarna mer lätthanterliga, säger Petri Tuomela, och kvaliteten på materialen har förbättrats betydligt på senare år, inte minst på stålskorstenar.

– Dagens stålskorstenar är bättre isolerade, tål högre temperaturer och rostar inte till skillnad från tidigare generationens modeller.

Villaägaren Ragnar Savelind hade läst goda omdömen om skorstenar med så kallade cortenstålrör. Men Petri Tuomela rekommenderar inte detta material.

– Corten är ett så kallat rosttrögt stål som användes mycket på 1970- och 80-talet. Materialet åldras snabbt och tål inte särskilt hög temperatur och därför används det knappast alls idag.

Prisskillnaderna mellan en stålskorsten och en blockskorsten är rätt små. En typgodkänd stålskorsten kostar omkring 1500 kronor per löpmeter, medan en blockskorsten ligger på cirka 1700 kronor. Montagekostnaden är dock högre för en blockskorsten som måste putsas och målas, men är man händig brukar det går bra att göra jobbet själv. Stålskorstenarna dominerar på marknaden, främst för att de är flexibla och enkla att montera. Nackdelen är att man inte kan laga en stålskorsten som gått sönder och att konstruktionen inte är lika säker som en blockskorsten – om du eldar fel.

– Ur säkerhetssynpunkt ska man aldrig elda med mer bränsle än vad som rekommenderas i anvisningarna för eldstaden. Om man stoppar in för mycket ved i en liten vedkamin så blir kaminen bara marginellt varmare, istället går överskottsvärmen ut i skorstenen vilket kan medföra en brandrisk i takbjälklaget, säger Petri Tuomela.

När du bestämt dig för att byta skorsten finns det några saker som är bra att känna till. Skorstenen bör vara CE-certifierad för att du ska vara säker på att den godkänns vid besiktning. Om du ska göra en nyinstallation bör du inte heller glömma att göra en bygganmälan.

– På vissa håll är kommunerna restriktiva mot nya installationer av eldningsanläggningar. Det gäller speciellt i tätbebyggda områden. Det är alltså en bra idé att kontakta kommunen först.

Goda skorstensråd
Skorstenens höjd bör vid nyinstallation vara 1 meter över takytan (vanligtvis nocken). En takstege som uppfyller vissa säkerhetskrav bör användas vid besiktning.
Rökkanalen ska vara så väl isolerad att temperaturen på brännbar byggnadsdel aldrig överstiger 80 °C. Kanalväggen måste ha ett avstånd av minst 0,1 meter till brännbara byggnadsdelar och utrymmet ska vara luftat.
Det är lämpligt att installera ett uttag för en rökgastermometer så att man kan kontrollera rökgastemperaturen.
Skorstenen ska besiktigas och täthetsprovas av skorstensfejarmästaren som ser om den är rätt konstruerad. Gamla tegelskorstenar kan bli otäta med tiden, och bör också kontrolleras då och då.

Läs mer