Värme

Inomhusluft och hälsa

Frisk luft

Frisk luft Foto: Marlén Eskilsson

Alla är överens om att det är viktigt att ha bra ventilation och fräsch luft i bostaden. Men hur fastställer man att luftkvaliteten är bra? Och på vilket sätt påverkar föroreningarna i luften vår hälsa? Svaren blir i många fall ”hängande i luften”.

Enligt Boverkets byggregler ska en bostad uppfylla vissa funktionskrav. Bland dessa ingår till exempel grundläggande krav på luftväxling och luftkvalitet. När det gäller luftväxling (till- och frånluft) har Boverket fastställt minimikrav på flöden, beroende på bostadsrum och användning. Förutom reglerna i BBR ska en projektör även beakta Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation. Andra aspekter som ska vägas in är ”termisk komfort” och energikrav.

Att mäta luftväxling i bostaden är en sak, men hur mäter man god luftkvalitet?

Johnny Lorentzen

Johnny Lorentzen

Denna fråga har diskuterats i årtionden, men svaret är att det ännu inte finns något entydig definition, säger Johnny Lorentzen, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet.

Johnny Lorentzen har studerat hälsoeffekter av föroreningar relaterat till fuktskadat byggnadsmaterial. Bland annat har han undersökt problemet med klorfenoler, ett ämne som förekom i träskyddsmedel från mitten av 1950-talet fram till slutet av 1970-talet. När medlet utsätts för fukt och mikroorganismer omvandlas klorfenolerna till kloranisoler, som avges och ofta uppfattas som mögellukt.

– Om man känner mögellukt i ett hus som är byggt under den epoken så beror det ofta på just kloranisoler. Det räcker med väldigt låga halter för att man ska reagera på det och en del upplever det som ohälsosamt, säger Johnny Lorentzen.

Med tanke på att impregneringsmedlen fortfarande finns kvar i många hus kan man undra hur pass hälsofarligt det är?

Enligt våra mätningar är halterna av kloranisoler så pass låga att det inte utgör någon direkt hälsorisk.

Att ”artbestämma” vilka ämnen i luften som är skadliga och på vilket sätt de påverkar hälsan är ingen enkel uppgift. Många forskare har ägnat sig åt att mäta och analysera ämnen för att hitta svar på fenomen som ”sjukahus-sjukan” och ”byggnadsrelaterad ohälsa”.

Dålig inomhusluft har i det här sammanhanget inte bara kopplats till läkardiagnosticerade hälsoeffekter som allergier och eksem, utan också till mer diffusa symptom. Men när man gör mätningar visar det sig oftast att halterna av föroreningar inte är så höga att de kan förklara besvären. Här behövs mera forskning men en rimlig teori är att upplevelsen av dålig inomhusluft kan väcka obehag och stress, vilket i sin tur påverkar hälsan.

Enligt Johnny Lorentzen finns det skäl att definiera luftkvalitet ur ett ”brukarperspektiv”, det vill säga hur den boende upplever luften.

Är luften ren ska den inte lukta något, så dålig luftkvalitet kan uttryckas som att den leder till ogillande, obehag eller ohälsa. Är det så att man till exempel känner mögellukt så är luftkvaliteten inte bra, oavsett hur låga halterna av luftföroreningar än må vara.

Fukt ger dålig luftkvalitet

Att fukt är en av de främsta källorna till dålig luftkvalitet är forskarna överens om. I fuktiga miljöer kan kemiska reaktioner ske i och mellan material, vilket kan leda till att gasformiga ämnen avges till luften. Dessutom alstras mögel och bakterier, som också sprider gasformiga ämnen och ibland även sporer och partiklar i luften.

Det finns vetenskapliga belägg som till exempel visar att personer som lider av astma och allergi blir sämre av att vistas i fuktutsatta byggnader. Så även om man svävar i ovisshet om hur det går till kan det vara ett hälsosamt råd att utreda och åtgärda eventuella fuktproblem i sitt hus, samtidigt som man upprätthåller en god ventilation inomhus.

Ett ämne som varit föremål för larmrapporter sedan 1980-talet är formaldehyd, ett konserveringsmedel som förekommer i väldigt många produkter: spånplattor, plast, textilier, rengöringsmedel och hygienprodukter med mera.

Inese Hauksson

Inese Hauksson

Enligt Inese Hauksson som är forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper på Lunds universitet och hudläkare på Skånes universitetssjukhus, kan formaldehyd vara en bakomliggande orsak till allergier och ”oklara eksem”.

– Det kan vara svårt att på egen hand misstänka att formaldehyd är orsaken till allergi eftersom det finns i så många olika produkter. För den som har eksem eller hudirritation är det därför viktigt att söka hjälp hos sin läkare för att utreda eventuell allergi, menar Inese Hauksson.

Formaldehyd används fortfarande vid tillverkning av olika produkter, men i betydligt mindre utsträckning än förr.

Generellt kan man säga att dagens produkter och byggmaterial avger mycket lägre halter av kemikalier, på grund av att medvetenheten har ökat bland aktörer i byggbranschen och hos myndigheter. Uppmärksamheten kring frågan har också fått konsumenterna att bli mer vakna och kritiska, säger Johnny Lorentzen.

Välj rätt ventilation

Låt oss återgå till ventilationen, som ju är det viktigaste sättet att skapa god luftväxling och bra luftkvalitet. Vilken teknik ger bäst förutsättningar för att upprätthålla en bra ventilation? Vi ställer frågan till Svein Ruud, ventilationsexpert på SP, Sveriges Tekniska forskningsinstitut.

Svein Ruud

Svein Ruud

Det generella svaret är ett FTX-system. Med detta system har man bäst möjlighet att styra luftväxlingen och även filtrera luften.

– I ett gammalt hus är det däremot ingen självklar lösning eftersom systemet kräver att huset ska vara tätt, vilket ju äldre hus vanligtvis inte är. Förutom att huset ska vara tätt kan det också vara installationstekniskt krångligt att bygga in och isolera ventilationskanalerna. Det är långtifrån alltid som resultatet blir så effektivt som leverantörerna gärna vill hävda.

Äldre villor har ofta bristfällig luftväxling, vilket påverkar luftkvaliteten. Dels har villorna oftast självdragsventilation, vilket baseras på svårstyrda temperaturskillnader innanför och utanför byggnaden, och dels är det vanligt att tilluftsventiler med åren ”försvunnit” bakom tapeter och målarfärg.

– Det var en vanlig energisparåtgärd förr i tiden, då man kanske inte heller var så medveten om vikten av bra ventilation. Tyvärr resulterade det ofta i fuktproblem och mögel, säger Svein Ruud.

Behovet av ventilation bör anpassas efter boendesituation, beteende och var man bor, framhåller Svein Ruud.

Har man en stor familj är det rimligt att anpassa ventilationen utifrån hushållets storlek, hur man städar och duschar med mera. I kontorslokaler är det en självklarhet att justera ventilationen efter behovet, men i våra bostäder ignorerar man oftast denna aspekt. Man får också tänka på att det är skillnad på luftkvaliteten om man bor på landet eller mitt i stan.

Svein Ruud vill inte avfärda självdragsventilation som ett alternativ i äldre hus.

Det går att upprätthålla en bra luftkvalitet, men då får man vara beredd att göra vissa åtgärder som drar lite energi. Förutom att man bör ha fungerande tilluftsventiler, bör man se till att ventilationen fungerar även under perioder då de naturliga drivkrafterna inte är så stora. Lösningen är fläktförstärkt självdrag, med påslagna fläktar i kök och badrum som ökar undertrycket i huset så att fukt och föroreningar leds ut.

I modernare hus, särskilt prefabricerade, dominerar mekanisk frånluftsventilation med värmepump.

– Det brukar fungera bra, men kan under vintertid ge problem med drag om flödena höjs. Det gäller i det här fallet att ventilerna är rätt utformade, annars är risken att man täpper igen, vilket ju i så fall kan leda till sämre luftkvalitet.