Värme

Fönstertaket som ger el

Taket ger el till både bilen, familjen och elleverantören.

Taket ger el till både bilen, familjen och elleverantören. Foto: Lars-Erik Eriksson

Familjen Eriksson har själva lagt solcellstak på carporten. Taket både levererar el till familjen och ut på elnätet till försäljning, samtidigt som det är transparent och därför släpper in mycket dagsljus. I slutändan blev det billigare än ett vanligt tak.

När Lars-Erik Eriksson skulle bygga carport och funderade över olika takbeläggningar insåg han att han kanske skulle kunna kombinera sitt teknikintresse, sitt intresse för miljön och carportens funktionalitet till en riktigt bra mix för hela familjen. Han hade tidigare, i omvärldsbevakningen för sitt jobb som tekniklärare, hört talas om en ny typ av solelanläggning med namnet BIPV, ett tak som kan integreras i byggnader.

Fördelen med den här typen av solceller är att de fungerar precis som ett falsat plåttak, solcellspanelerna har falsar som gör att taket håller tätt. När anläggningen är klar har du ett stort fönstertak som dessutom genererar el till ditt elsystem.

- BIPV fanns inte att köpa i Sverige ännu. Men eftersom jag ofta importerar kiselceller från Kina, för att använda i skolprojekt där eleverna får bygga egna solpaneler, så visste jag hur jag skulle gå tillväga för att hitta en bra leverantör och beställa hem till Sverige, säger Lars-Erik Eriksson.

Men det första han gjorde var att ansöka till elbolaget om att få producera och sälja el. När den ansökan blev godkänd drog projektet igång.

taket är genomskinligt

Taket från insidan. Foto: Lars-Erik Eriksson

Beställning och montering
Taket skulle bli 18 kvadratmeter och Lars-Erik anpassade beställningen så gott han kunde efter de mått han hade att gå efter. Det utrymme som blev över täckte han med takpannor och de här  reglarna placerade han lite lägre för att pannorna skulle passa ihop med solcellspanelerna.

Själva installationen av solcellerna säger han var enkel.

- Det går en kabel från närmaste elcentral, där man har en särskild säkring för solelanläggningen. Från den säkringen går det en kabel till en brytare, från den brytaren går det en kabel till invertern som i sin tur sitter i närheten av solpanelerna.

Solcellspanelernas profiler är falsade så själva taket kunde han lägga själv utan problem.

- Aluminiumprofilerna är falsade, de går över varandra precis som en tegelpanna. Sedan är det små rännor emellan där vattnet rinner. Det är väldigt lätt att lägga, säger Lars-Erik Eriksson.

eldragning

Foto: Lars-Erik Eriksson

De är även utrustade med vanliga stickproppar som han helt enkelt kopplade in. Han berättar att det inte är svårare än att hans elever klarar av att göra det på skolan utan att han hjälper till. Men installationen av invertern och kopplingen till elbolagets elcentral måste göras av behörig elektriker. Invertern har till uppgift att omvandla likström till växelström.

När allt var inkopplat började anläggningen leverera el till elnätet som hushållet dels kan förbruka själva, och som dels kan säljas till elbolaget. Endast överproduktionen går ut till försäljning. Allt sköts automatiskt.

Ekonomi och prisvärdhet
Totalt betalade Lars-Erik Eriksson
lite mindre än 24 000 kronor för solelanläggningen. Men han ansökte och fick dessutom bidrag vilket gjorde att taket i slutändan kostade cirka 13 000 kronor.

I början sålde han överproduktionen av elen för 1,50 till sitt elbolag, men efter att det inkommit protester till elbolaget att de köpte för dyrt har de nu ett generellt avtal på 1 krona per såld kilowattimme.

- Jag får in ungefär 3 000 kronor per år på elen jag säljer och den jag använder själv. Den jag använder själv är värd mera. Jag betalar 1,70 för den jag köper och jag får 1 krona för det jag säljer.

Utifrån den beräkningen tror Lars-Erik Eriksson att anläggningen kommer att ha betalat sig redan om cirka fyra år.

- Det som är lite knepigt när man är mikroproducent är att man måste gå plus minus noll, annars räknas man som producent och då tillkommer moms som gör att du måste producera väldigt mycket för att det ska löna sig. Därför köpte jag en elbil, säger Lars-Erik Eriksson.

Lars-Erik får alltså inte producera mer el än vad hans hushåll gör av med under året för att det ska vara lönande. Anläggningen har dock genererat bra med el i sommar och han ligger således på plus. Från början tänkte han därför dra igång värmepumpen i slutet av året och jämna ut behov kontra produktion. Men tanken med den nyinköpta elbilen är att han ska slippa detta, dels är den ett miljövänligt alternativ till en fossilbil, dels jämnar den ut el-behovet kontra solel-produktionen.

- Jag har två uttag för den i garaget. Det ena har en fotocell kopplad till sig så att bilbatteriet bara laddas när det är sol ute, det andra är ett vanligt uttag som jag kan koppla bilen till när jag behöver jämna ut behovet eller när jag har behov av att ladda upp bilen med en gång, säger han.

Bilen går cirka 16 mil på en laddning och familjen Eriksson har inte mer än som mest 5 mil till släkten, vilket gör att fotocellösningen vanligen är tillräcklig. Bilen laddas upp från noll till fullt på cirka 7 timmar via ett vanligt uttag. Med elbilsstolpe tar det omkring 5 timmar, och de snabbladdare som finns här och var i Sverige laddar upp den på 20 minuter.

- Jag tycker det är viktigt med miljöengagemang för det är vad vi har att skicka vidare till våra barn. Från början ville jag helt enkelt göra något för miljön. Men jag tycker också att det är kul med teknik, och solelanläggningen ger mig massor med uppslag till olika vinterprojekt. I vinter ska jag bygga anpassa fotocellen så att den läser av hur molnigt det är och justerar laddningen utifrån det, säger Lars-Erik Eriksson.

3 snabba frågor
Byggahus: - Vad händer när det är snö på panelerna?
Lars-Erik: - Då producerar de ingen el. Men de fungerar som bäst när det är kallt ut, så fort snön glider av är de igång med full produktion igen.

Byggahus: - Tror du anläggningen skulle fungera på ett växthus? Där blir det ju väldigt varmt.
Lars-Erik: - Ja det tror jag absolut. De fungerar ju bäst när det är kallt, man tappar 0,4 procent per grad vid stigande temperatur. Men skillnaden mellan växthus och att sitta i det fria tror jag är mindre än skillnaden mellan Sverige och Spanien. Och i Spanien fungerar de ju utmärkt. Man kanske tappar 5 procent på sin höjd.

Byggahus: - Du sade att du gillar att ha vinterprojekt. Har du genomfört fler spännande projekt?
Lars-Erik: - Jag har 6 000 kvadratmeter gräsmatta att underhålla så jag har byggt om en bensingräsklippare till en elgräsklippare. Jag har också byggt ett parallellt solel-nät på 24 volt, som laddar upp batterier så att trädgårdsbelysningen lyser under vintern och även viss inomhusbelysning. Men det är inget jag rekommenderar gemene man att genomföra, man måste nog vara tekniktokig för att tycka att det är värt det, det kräver mycket underhåll.

Klicka här för att läsa mer och diskutera med Lars-Erik Eriksson.

FAKTARUTA / Anläggningen

Storlek: 18 kvm

Kostnad: BIPV-panelerna inklusive försäkring, moms och frakt hem till dörren: 18 142 kronor. Samt en Fronius IG20 inverter från Ebay som gått 1000 kwh: 5 200 kronor med frakt.

Garanti: Minst 80 procent effekt i 25 år