Egen vindkraft försörjer huset

Längs E6, någon mil söder om Helsingborg, hinner trafikanterna få en snabb skymt av ett litet vindkraftverk. Om man väljer att ta avfarten in mot Rydebäck upptäcker man att kraftverket tillhör en gård med en upprustad Skånelänga och ett intilliggande växthus. På gården bor Mats Jepsen och hans familj sedan 20 år tillbaka.

– Det gynnsamma vindläget här på skånska slätten ger bra förutsättningar för en vindsnurra, konstaterar Mats.

Förutom vindläget finns det personliga motiv till att satsa på en förnybar energikälla som vindkraft. Mats har ett starkt miljöengagemang, men tillägger samtidigt att han inte är någon ”gröna-vågen-typ”.

– Med vindkraftverket gör jag en insats för miljön, känner jag. Men samtidigt är jag övertygad om att investeringen är ekonomiskt hållbar. I takt med att elmarknaden blir global kommer elpriserna successivt stiga och då bli min egen elproduktion allt mer fördelaktig.

Vindkraftverket levererar el till husets elpanna, men i framtiden har Mats tänkt sig att det också ska bidra med elvärme till familjens växthus. Där odlar de kryddor och blommor under sommarmånaderna.

– När jag blir pensionär vill jag utöka min hobbyodling och med vindkraftverket har jag möjlighet att förlänga odlingssäsongen i växthuset.

Marknaden för småskalig vindkraft är ung och har lidit av barnsjukdomar. Mats Jepsen har erfarenhet av detta. Han var tidigt ute och försökte redan 2005 hitta en entreprenör som kunde leverera en nyckelfärdig vindsnurra på avtalad tid.

– Jag var i kontakt med två leverantörer och la in beställningar, men i båda fall rann det ut i sanden. Det var mycket prat och lite verkstad, kan man säga, men grundproblemet var nog att aggregaten inte var tillräckligt testade.

Mats Jepsen gav emellertid inte upp. Efter att ha rekognoscerat marknaden vände han sig till det Skånebaserade företaget Liten Vindkraft. De resonerade om olika alternativ och till slut bestämde sig Mats för att investera i ett vindkraftverk på 12 kW. Den totala kostnaden uppgick till omkring 300 000 kronor.

– Jag beställde en grävningsentreprenör och fick därefter hjälp med gjutningen av fundamentet, vilket tog ungefär tre veckor. Den 25 juli förra året stod vindkraftverket på plats.

Bygglovet var inga större problem, men det korta avståndet till motorvägen påverkade beslutet om tornhöjd. Tornet är inte högre än 12 meter, vilket inte är optimalt.

– Tornhöjden bör vara upp mot 20 meter, men jag litar på att vindförhållandena kompenserar detta lite grann, säger Mats.

Även om vindarna verkar pålitliga, så har det varit lite värre med tekniken. Det började med intrimningsproblem under den första månaden och under sommaren 2009 upptäckte han att rotorbladen betedde sig konstigt.

– Det visade sig vara ett glapp i vridmekanismen som gjorde att snurran inte vred sig korrekt efter vinden.

Problemet är nu åtgärdat, men driftstörningarna har sänkt produktionen. Vindkraftverket har efter ett år levererat omkring 10 000 kilowattimmar, vilket är mindre än hälften av vad han hade räknat med. Han hade kalkylerat med en pay off-tid på 10-12 år.

– Premiäråret har knappast varit lysande. Men jag är fortfarande optimistisk och räknar med att avbrotten är ett undantag. Vindsnurran är tekniskt ganska okomplicerad och det finns inte så många delar som kan haverera.

Mats Jepsen tycker att supporten från leverantören hittills fungerat bra. Men kontakten med nätägaren, Öresundskraft, har varit ”lite si och så”.

– Meningen är ju att jag ska kunna sälja överskottsel under tidpunkter då produktionen överstiger husets energibehov. Det handlar hittills bara om några hundra kilowattimmar, men denna affär drar ut på tiden. Jag tror att nätägaren inte riktigt vet hur de ska hantera ett sådant avtal, de är helt enkelt ovana vid privatkunder med egen elproduktion.

Det är inte heller gratis att ansluta egen produktion till nätet. Det krävs nämligen en extra elmätare som separat avläser produktionen per timme. Avgiften för denna är, i Mats Jepsens fall, 3500 kronor om året.

– Det är ju en summa som jag måste tjäna in på driften av vindsnurran. Om statsmakten vill gynna den småskaliga vindkraften måste regelverket ändras, anser jag.

Mats Jepsen lär troligtvis bli bönhörd. Ett lagförslag som ska underlätta villkoren för små energiproducenter ligger på politikernas bord. I förslaget föreslås bland annat att man inför schablonmätning på små produktionsanläggningar, vilket innebär att man slipper den dyra timmätaren.

När Mats Jepsen satsade på ett eget vindkraftverk såg han sig lite som en pionjär. Idag märker han att det finns ett växande intresse bland privatpersoner som vill göra likadant.

– Många har varit här och tittat på vindsnurran och ännu fler har ringt mig och bett om råd. Det är husägare som drivs av ett teknik- och miljöintresse, precis som jag.

Ökat utbud av små vindkraftverk
Marknaden för småskalig vindkraft växer i Sverige, visar en ny kartläggning från Svensk Vindkraftförening.
I dagsläget finns 10 svenska företag som utvecklar och konstruerar små vindkraftverk varav två tillverkare utvecklar vertikalaxlade vindturbiner. Generatorernas effekt sträcker sig från 0,75 kW upp till 200 kW.
Det finns ytterligare två företag som utvecklar egna elsystem för importerade kinesiska vindkraftverk och säljer under eget svenskt varumärke.
Övriga aktörer på den svenska marknaden är återförsäljare eller distributörer och säljer importerade vindkraftverk från 0,2 kW upp till 80 kW generatoreffekt.
Den fullständiga marknadsöversikten finns tillgänglig på Energimyndighetens hemsida.
Råd och tips om små vindkraftverk finns att hämta hos Nätverket för vindbruk.

• Energimyndigheten
• Nätverket för vindbruk
• Svensk Vindkraftförening