Test: Bästa träslagen till altan och trädäck

Trall till altanen av tryckimpregnerat virke, Accoya, Kebony, ipé, cumaru, jättetuja och gummiträplywood, liksom plast- och kompositmaterial, lever upp till förväntningarna i ett stort test som har pågått i 77 månader.

Det gör däremot inte trall behandlad med Sioo-x. En Sioo-behandlad trallbräda av Gotlandsfuru har drabbats av röta och fått påväxt av missfärgande svamp och alger. 

Att ha rillade plankor är olämpligt på altan där man går barfota, då de kan spricka i rillorna* och du riskerar att skada fötterna. Dessutom samlas smuts i rillorna som riskerar att binda fukt. 

Det är några av de viktigaste resultaten som visat sig i en pågående långtidsstudie av olika trä-, plast- och kompositmaterial som används till altan och bryggor. 

Träexperten Jöran Jermer har medverkat vid testet för Malmö Stads räkning från start. Vi tog hjälp av honom för att tolka testresultaten och få tips på hur man ska tänka när man väljer trall till altan, trädäck, staket och andra träkonstruktioner utomhus.

Har du själv byggt med något av materialen i testet? Dela dina erfarenheter i den här tråden senast 15 augusti 2021. Jöran Jermer kommer att sammanställa resultaten av erfarenheterna från forumet på Byggahus.se i en rapport.

Innehållsförteckning

1. Om testet
2. De viktigaste resultaten av testet
3. Tabellöversikt
4. De testade materialen
4.1 Tryckimpregnerat trä NTR
4.2 Naturligt beständigt trä
4.3 Modifierat trä
4.3.1 Accoya
4.3.2 Kebony
4.3.3 Thermowood
4.4 Kiselbaserade produkter
4.4.1 Organowood
4.4.2 Sioo:x
4.5 Komposit- och plastmaterial
5. Materialen träexperten avråder ifrån efter testet
6. Miljövänligaste materialet till altan
7. Skador som kan uppstå på trall
8. Så väljer du trall till altan och trädäck
9. Dela dina erfarenheter av trall till altanen
10. Ordförklaring

1. Om testet

Vid Sibbarps badplats i Malmö strax norr om Öresundsbron har Malmö Stad i samarbete med RISE lagt trall av 25 olika material på två bryggor för att exponera dem för väder och vind, och på så sätt komma fram till vilka som klarar sig bäst och uppfyller kraven på utseende, hållbarhet och funktion i en utsatt miljö.

Studien påbörjades 2013 och när materialen suttit på plats i 77 månader gjorde man en utvärdering. 

2. De viktigaste resultaten av testet

Testet fortsätter, men här är de viktigaste resultaten efter drygt 6 års exponering av de olika trallmaterialen:

Angående färg:

• Alla studerade trämaterial har blivit gråa utan större skillnader i grånad, även om roble, ek, robinia och gummiträd verkar ha angripits mer och fått ett mera smutsigt utseende än övriga trämaterial.
• Plast- och kompositmaterialen har kvar sin ursprungliga färg.

Påväxter:

• Material av återvunnen plast har klarat sig utan påväxt av alger, lavar eller svamp.
• Samtliga trämaterial och trä/plastkompositer har fått påväxt av svamp, alger och även lavar, i varierande grad.

Rötskador: 

En planka av Gotlandsfuru ytbehandlad med Sioo har blivit rötskadade. Mindre, fläckvisa rötangrepp noterades på ek och robinia. Övriga har hittills klarat sig utan röta.

Dimensionsstabilitet och sprickor: 

• Ek, robinia och roble, bankirai och azobé har tendenser att spricka i kanter och rillor. Även Thermowood har sprickor i rillor.
• Rillat material spricker mer än icke rillat.
• Plankorna av Accoya har stått emot väder och vind bra. Dock har skruvskallar blivit korrosionsangripna, dvs rostat.

3. Tabellöversikt

* SYP= Southern Yellow Pine
 

4. De testade materialen

I testet ingår följande typer av material:

• Tryckimpregnerat NTR
• Naturligt beständigt trä
• Modifierat trä
• Kiselbaserade produkter
• Kompositmaterial
• Återvunnen plast

4.1. Tryckimpregnerat trä NTR

Tryckimpregneringen av furuvirke baseras på koppar som huvudsakligt verksamt ämne mot rötsvamp, sk fungicider, för att skapa ett beständigt material.

Merparten av det impregnerade virket som säljs är kvalitetskontrollerat, märkt NTR. Jämfört med andra alternativ så är tryckimpregnerat förhållandevis billigt och används i ca 90% av alla träkonstruktioner utomhus som är byggda av beständiga trä- och träbaserade material.

– För villa- och fritidshusägare spelar sannolikt ekonomin en stor roll, och då faller valet oftast på tryckimpregnerat trä. Det är också det mest kostnadseffektiva, dvs det är prisvärt i förhållande till förväntad brukstid. Man ska naturligtvis se till att det är certifierat enligt NTR (Nordiska Träskyddsrådet), säger Jöran Jermer. 

2021 kostar en kvadratmeter tryckimpregnerat virke NTR AB ca 200 kr och har 20 års garanti.

– Men man ska se upp med kvaliteten på sorteringen och virket levereras ofta i ett allt för fuktigt tillstånd, särskilt på våren, säger Jöran Jermer. 

På våren är nämligen efterfrågan stor vilket medför att torktiden hos impregneringsföretagen blir kortare. Här gäller det att ställa krav på leverantören.

4.2. Naturligt beständigt trä

I vissa träslag är kärnveden** naturligt beständig mot rötsvampar och insekter. På marknaden säljs kärnved av trä till altan med mera i följande träslag:

• Furu
• Lärk (ej med i testet)
• Ek
• Falsk akacia (robinia)
• Tropiska träslag, t ex bankirai, cumaru, ipé
• Jättetuja (Western Red Cedar), ofta felaktigt kallad ceder

Bäst beständighet av dessa träslag har de tropiska träslagen följt av robinia, jättetuja, furu och lärk.

–Tidigare forskningsresultat från SP (numera RISE) visar att beständigheten hos furu- och lärkkärna är i stort sett densamma och den är överdriven, långt ifrån lika bra som hos tryckimpregnerat trä, säger Jöran.

–Och det som säljs som kärnved** av lärk och furu är inte garanterat 100% kärnved utan innehåller som regel en viss del splintved*** med väsentligt sämre beständighet.

Jörans erfarenhet är också att lärkträ har gjort flera konsumenter besvikna när den silvergrå färgen inte infinner sig med tiden. Lärk blir ofta snarare mörkare och kan få ett blackigt utseende med tiden.

I testet har ek och robinia några mindre fläckvisa rötskador. Roble, ek, robinia och gummiträ har fått ett mer blackigt och smutsigt utseende än övriga trämaterial. Ek, robinia, roble, bankirai och azobé har tendenser till sprickor i rillor. Roble och gummiträ finns inte på marknaden.

Priset för trallvirke av kärnved av furu ligger på ca 250 kr per kvm. De tropiska träslagen kostar från ca 900 kr per kvm och uppåt. Ek är dyrast med ett pris på 2500 kr per kvm.

4.3 Modifierat trä

Med modifierat trä menar man trä som inte är behandlat biocider**** (bekämpningsmedel). Det finns tre typer av modifierat trä på marknaden.

• Accoya - acetylerat trä, impregnerat med ättiksyraanhydrid
• Kebony - furfurylerat trä, impregnerat med furfurylalkohol
• Thermowood mfl - värmebehandlat trä som framställs genom upphettning till 170-215 grader C i syrefri atmosfär

4.3.1 Accoya

Accoya tillverkas i Holland av FSC-certifierad radiatatall från Nya Zeeland. Radiatallen som impregneras är kvistfri och innehåller ingen kärnved, vilket gör att virket blir helt genomimpregnerat. Virket är dimensionsstabilt och har mycket god beständighet, i klass med tryckimpregnerat virke. Allt detta gör det lämpligt för såväl altaner, fasadpanel som utomhussnickerier som ska ytbehandlas. Däremot ger acetyleringen inget skydd mot missfärgande svampar. 

Accoya trallvirke kostar ca 1365 kr per kvm. Garantin är 50 år.

4.3.2 Kebony

Kebony tillverkas i Norge, dels av FSC-certifierad radiatatall och dels av nordisk fura. Virket impregneras med furfurylalkohol, framställt av biobaserade råvaror. Impregneringen gör virket mörkbrunt. I provningar har det visat sig ha god beständighet. Virket lämpar sig för altaner och som fasadpanel, dvs konstruktioner ovan mark.

Trallvirke av Kebony kostar ca 700 kr per kvadratmeter. Garantin är 40 år.

4.3.3 Thermowood

För att producera värmebehandlat trä såsom Thermowood upphettar man trä av furu, gran, och diverse lövträslag, i syrefri atmosfär till 170-215 grader C. Behandlingen ger träet ökad beständighet. 

Det lämpar sig dock bara för användning ovan mark såsom ytterpanel.

– Virket blir sprött av behandlingen och det uppstår lätt sprickor i kanterna, vilket gör att man kan skada sig om det ligger på en altan eller används som räcke, säger Jöran.

Dessutom minskar hållfastheten med temperaturen. Värmebehandlat trä ska absolut inte användas i bärande konstruktioner.

Thermowood som är värmebehandlad furu kostar ca 380 kr per kvm. Ingen garanti lämnas.

4.4 Kiselbaserade produkter

Det finns även kiselbaserade träskyddsprodukter för altan, såsom Organowood och Sioo-x som deltar i detta test. Kiselbaserade produkter ger träet en silvergrå färg initialt.

Det ger dock inget skydd mot mögel- och algpåväxt enligt Jöran Jermers erfarenhet. 

– Tillverkarens påståenden om lång underhållsfrihet ska tas med en stor nypa salt. Frågan om vilket underhåll som krävs är högst subjektiv. De främsta klagomålen som inkommit från konsumenter rör att fibrerna lossnar från virkets yta, som blir luddig och mindre estetiskt tilltalande. Den silvergrå färgen varar inte.

4.4.1 Organowood 

Organowood framställs genom att man binder kiselämnen till träfibrerna under högt tryck, på samma sätt som vanligt tryckimpregnerat. Det finns även som ytbehandling. 

Då produkten är relativt ny saknas opartiska, offentliga redovisade provtagningar under längre tid för att se hur produkten fungerar, men impregnering är alltid bättre än ytlig behandling. 

Plankorna i testet som var impregnerade med Organowood fick rötskador, men det visade sig att sågsnitten inte hade blivit impregnerade enligt tillverkarens anvisningar. 

Man kunde sedan inte fastställa om rötskadorna beror på dålig impregnering, att man inte efterbehandlat kapsnitten eller dålig rötskyddseffekt, alternativt en kombination av dessa.

– Jag skulle utifrån nuvarande kunskapsläge avråda från Organowood, framför allt på grund av bristen på trovärdig dokumentation av beständigheten.

– De tidiga rötskadorna som observerats på testbryggan i Malmö och en rad vittnesmål i Byggahus.se skapar heller inget förtroende för materialet, säger Jöran.

Organowood kostar ca 280 kr per kvm. Produkten har en rötskyddsgaranti på 10 år, som innebär att de ersätter angripet virke till ett värde av maximalt 20 000 kr.

4.4.2 Sioo:x

Sioo:x är ett träskydd som innehåller kisel och kalium, som stryks på plankan. Testet inkluderar plankor av trall NTR A samt kärnved av Gotlandsfuru ytbehandlade med Sioo:x träskydd. Plankorna hade vid inspektionen samma grå färg som obehandlade plankor. En Sioo-behandlad planka av dessa hade fått rötskador i splintved i en kantsida. Jöran Jermer är kritisk till produkten. 

– Sioo-behandling av tryckimpregnerade trädäck får nog tillskrivas en estetisk behandling snarare än en behandling som tillför något väsentligt från träskyddssynpunkt. Försöket i Malmö har dessutom visat att den silvergrå nyansen ganska snabbt övergår i ”vanligt grått”. Om en sådan relativt kostsam behandling är värd pengarna, får den enskilde konsumenten avgöra.

Behandling (1+2) med Sioo kostar ca 160-170 kr per kvm. 

4.5 Komposit- och plastmaterial

Kompositmaterial tillverkas av återvunnet trämaterial eller risskal som restprodukt vid risodling samt återvunnen plast, med tillsatser av UV-skydd, bindemedel och färgpigment. 

Dessa material har bra beständighet, även om de kan drabbas av angrepp av rötsvamp. De håller generellt sett färgen längre än trämaterialen.

I studien ingår ett antal plank av plast- och kompositmaterial; Rustik och GEO plank av återvunnen plast, Tx plank som är glasfiberarmerad återvunnen plast, Natur som är en trä- och plastkomposit samt trä- och plastkompositen Green plank i färgerna grå och röd. 

Testet visar mycket riktigt att materialen i stort sett har behållit sin färg, även om den mattats av och blekts något med tiden. Inget av dessa material drabbades av röta. Fågellort lämnade permanenta fläckar.

Priset för komposit- och plastmaterialen ligger på mellan 800 kr - 1 800 kr per kvm. 

5. Materialen som träexperten avråder ifrån efter att ha följt testet

Jöran Jermer är på det klara med vilka material han inte skulle lagt på sin altan efter att ha sett hur de presterar i studien. Det handlar om Organowood, kärnved av furu, lärk och ek.

– Jag skulle på basis av nuvarande kunskapsläge avråda från Organowood, framför allt på grund av bristen på trovärdig dokumentation av beständighetsegenskaperna. 

Organowood har tagit del av resultaten i studien och de avfärdar dem. De hänvisar till att kapsnitten som gjordes vid läggningen var inte behandlade, vilket är en mycket viktig åtgärd för att rötskyddet ska fungera.

Även Torbjörn Anderson vid Malmö Stad menar att man inte kan ta hänsyn till resultaten från testet vad gäller Organowood. Dels är det för att det var första generationens Organowood och att man numera har ett förbättrat innehåll i sin impregnering, och dels för att plankorna inte var monterade enligt tillverkarens anvisningar.

Andra träslag Jöran Jermer inte skulle rekommendera är kärnved av furu, lärk, ek eller robinia. Beständigheten hos kärnved av furu, lärk och ek är överskattad, och dessutom innehåller kärnved av furu och lärk inte alltid 100% kärna utan även splintved med dålig beständighet, enligt Jöran.

– För ek och robinia monterat i horisontellt läge uppkommer ofta besvärande uppfläkning i kanter, som gör det mindre lämpligt för altandäck, säger Jöran.

Han menar att man också bör se upp med tropiska träslag och noga följa monteringsanvisningar. Obehagliga överraskningar med kraftiga dimensionsförändringar kan annars bli följden. 

För tropiska träslag finns dessutom alltid en mer eller mindre välgrundad misstanke om att de kan härstamma från illegal avverkning av regnskog.

6. Miljövänligaste materialet till altan?

Tidigare hade traditionellt tryckimpregnerat stor miljöbelastning, men nu har det blivit miljövänligare. Det bekräftas av en studie av Svenska Miljöinstitutet IVL och Teknologisk Institut i Danmark. Det innehåller dock fortfarande biocider i form av koppar. 

– Jag kan ha respekt för de som vill använda biocidfritt material. Då är Accoya ett alternativ, säger Jöran. 

Det är dock ett kostsamt sådant. Enligt våra beräkningar kostar 1726 kr per kvm trall, jämfört med traditionellt tryckimpregnerat NTR AB som kostar runt 200 kr per kvm.

Sioo och Organowood baseras båda på kisel och marknadsförs som miljövänliga alternativ. Frågan är dock vad detta är värt när det saknas trovärdig dokumentation om det Organowood-impregnerade virkets beständighet på lång sikt och när ytbehandling med dessa produkter främst verkar handla om estetisk behandling. Dessutom är det en kostsam sådan som måste upprepas regelbundet för att behålla sin effekt. I det här testet grånade Sioo- och Organowood-behandlad trall lika snabbt som den obehandlade.

7. Skador som kan uppstå på trall

När man köper trall till altanen så kan den alltså förändras och ta skada av väder och vind, med tiden när den ligger där. Den kan ändra färg, ändra form, få sprickor, påväxter av alger, svampar och lava, och i värsta fall drabbas av röta så att den inte längre fyller sin funktion. 

– Rötskador är såklart de allvarligaste skadorna och det är orsaken till att man eftersträvar ett material som förväntas ge en ändamålsenlig beständighet, menar Jöran.

– Alla trämaterial färgförändras och blir med tiden gråa, även sådana som från början är bruna. Kan man acceptera det, behöver man inte göra något särskilt, men ytbehandling med olika pigmenterade produkter kan ibland förhindra detta. 

Sprickbildning är något man måste acceptera och kan inte förhindras. Regelbunden behandling med träolja kan i bästa fall motverka något, men aldrig förhindra. Du får välja Accoya, som nämns ovan, samt trä-plastkomposit om du vill undvika sprickbildning. Likaså är ytlig påväxt av missfärgande svamp och alger oundvikligt, oavsett vilket material man väljer om de rätta förhållandena föreligger. 

8. Så väljer du trall till altan och trädäck

Innan man bestämmer sig för vilket material man ska välja, så måste man i första hand ha en uppfattning om vilken brukstid man förväntar sig för sin altan. Ska den hålla i kanske 20 år eller mer, eller handlar det om betydligt kortare förväntad eller t o m accepterad brukstid? 

Mångfalden av ”beständiga” trämaterial på marknaden medför, att valet av material inte är helt enkelt, i synnerhet som det saknas vederhäftig jämförande information över relevanta egenskaper som beständighet, miljöprofil och olika tekniska egenskaper. 

För villa- och fritidshusägare spelar sannolikt ekonomin en stor roll, och då faller valet oftast på tryckimpregnerat trä. Det är också det mest kostnadseffektiva, då man får ”good value for money”, dvs det är prisvärt i förhållande till förväntad brukstid. Man ska naturligtvis se till att det är certifierat enligt NTR (Nordiska Träskyddsrådet). Ett material som liksom tryckimpregnerat trä klarat sig mycket bra i såväl den s k bryggprovningen i Malmö som nordiska fältprovningar i markkontakt är acetylerat trä -  Accoya. För den som av olika skäl inte vill använda ett trämaterial behandlat med biocid-preparat, vilket man får ha respekt för, kan acetylerat trä vara ett intressant alternativ. En påtaglig fördel med detta material, förutom mycket bra dokumenterad beständighet, är att det är dimensionsstabilt, dvs rör sig och spricker minimalt. 

9. Dela dina erfarenheter av träslag till altan och trädäck

Har du själv byggt något av materialen i testet? Dela dina erfarenheter i den här tråden senast 15 augusti 2021. Jöran Jermer kommer att sammanställa resultaten av erfarenheterna från forumet på Byggahus.se i en rapport.

https://www.byggahus.se/forum/threads/dela-dina-erfarenheter-av-trall-till-altanen.413496/

10. Ordförklaring

*Rilla = en grund profilering, längsgående spår i trallbrädan.

**Kärnved = den inre delen av en trädstam som består av celler vars förmåga att transportera vatten har hämmats.

***Splintved = den yttre delen av en trädstam som innehåller en del levande celler.

****Biocider = biocidprodukter är kemiska eller biologiska bekämpningsmedel som används för att bekämpa och kontrollera skadliga organismer, enligt Kemikalieinspektionen. Träskyddsmedel är en biocid. Traditionellt tryckimpregnerat virke av furu innehåller träskyddsmedel och det är viktigt att man använder virke som är klassat av Nordiska Träskyddsrådet (NTR).