Renovera

Renovera hus från sekelskiftet

Sekelskifteshus på Öland.

Sekelskifteshus på Öland. Foto: Marlén Eskilsson

Det är svårt att ge allmänna rekommendationer kring hur du ska renovera ett hus från sekelskiftet. Trenderna inom arkitekturen var korta, överlappande och lokalt skiftande.

När det kommer till arkitektur var sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet som en bubblande modespruta. Ena året var det jugend, två år senare ville man ha snickarglädje och ett par år där efter började man skala av. Aldrig tidigare hade epokerna varit så korta och aldrig förr hade så mycket nytt kommit på så kort tid.

Kök och badrum kom med i bilden via VVS och elektricitetens intågande. Dessa snabba växlingar och överlappningar är även en av anledningarna till varför det kan vara så svårt att ge allmänna rekommendationer kring sekelskifteshusen.

Lisa Sundström, byggnadsantikvarie vid Stockholms läns museum tänker på jugend när hon hör begreppet sekelskifteshuset men menar samtidigt att det är svårt att definiera då det bara något år innan rörde sig om en helt annan arkitektur.

– Är man osäker på sitt eget hus och dess tidsenliga arkitektur kan man alltid vända sig till någon antikvarie eller sitt länsmuseum för att få hjälp och råd.

Chefen för Gysinge centrum för byggnadsvård, Tommy Jansson, lägger dessutom ytterligare en dimension till diskussionen.

– Jämför man ett hus från sekelskiftet i Stockholm med ett i norra eller södra Sverige från samma tid, ser de förmodligen väldigt olika ut. Detta för att trenderna kom ju till huvudstaden mycket snabbade än till resten av landet.

Jugendstilen stod för stora takfall och svängda linjer som visade sig i gavlar, fönster- och dörromfattningar. Det byggdes inte så många renodlade jugendvillor, men de enskilda stildragen användes flitigt i början av seklet. Jugendvillan hade ofta brutet tak och putsade fasader. Var det en träfasad kunde den bestå av stående eller liggande spontad panel, målad i ljusa oljefärger. Taken täcktes med rött tegel eller falsad plåt.

Sekelskifteshuset kunde också innebära snickarglädje, pärlspont, stuckatur och verandor. Eller nationalromantik med falu rödfärg och vita knutar. Tommy Jansson berättar också att köken och badrummen nu kom att spela en viktig roll i och med att de tidigare inte hade funnits i de vanliga hemmen.

Köksluckorna skulle gärna vara släta, antingen med mässing- eller förnicklade beslag och med mycket detaljer. Porslinsknoppar eller skålhandtag förekom också. I de moderna badrummen fanns badkar med lejontassar och kanske även varmvatten och högspolande toaletter. Kakelplattor, först släta plattor i storleken 15x15 cm och längre fram fasade plattor, fick likaså en plats i hemmet liksom klinkers.

Fönsternas utformning var en annan viktig detalj.

– Man skulle ha två större lufter, eller bågar, där nere och sen gärna två eller tre lufter ovanför. Det såg alltså ut som två större fönster med ytterligare fyra eller sex småfönster ovanför, förklarar Tommy.

Är du nyinflyttad och i startgroparna vad det gäller renovering av ditt sekelskifteshus tipsar såväl Lisa Sundström som Tommy Jansson om att gå sakta fram.

– Bo in dig ett tag innan du börjar renovera. Hur vill ni ha det? Vad är original i huset och inte? Renoveringen och resultatet kommer garanterat bli bättre om man inte går för fort fram, säger Lisa.
Hon tipsar även om att forska i huset, något som Tommy även tar upp.

– Se om du kan få tag på gamla ritningar eller foton över hur det såg ut i original. Gå omkring och titta på grannhusen, hur ser de ut?

Går man för fort fram när det gäller renoveringen är risken stor att man gör fel när det gäller att följa den tidsenliga arkitekturen. Ett av de vanligaste felen idag är att man sätter in nya, kraftigare fönster och moderna dörrar, av kassaskåpskaraktär som Tommy skämtsam beskriver dem.

– Innan 90-talet gjorde man sällan tester på gamla fönster, bara på nya, och nu när många redan slängt ut sina vackra originalfönster har det visat sig att sekelskiftesfönsterna är minst lika bra som moderna treglasfönster. Så länge de är ordentligt tätade med tätlister.

Moderna fönster är något som snabbt kan ändra karaktären på ditt sekelskifteshus, på ett negativt sätt. Dels då originalfönsterna var gjorda i munblåst glas och dels att karmar var konstruerade på ett sådant sätt att det kom in så mycket ljus som möjligt i rummen.

– Idag är glasen rejäla och tunga, och därför krävs det bastanta karmar som kan hålla upp dem. Förr byggde man karmarna så att det blev som en tratt in i rummet, men idag släpper fönsterna inte in så mycket ljus längre för de stora karmarna är i vägen.

Den som någon gång bott i ett gammalt hus känner till den gamla charmens för- och nackdelar. Bra ventilation men kalldrag, Vackra fönster men dålig tätning. Gedigna dörrar men osäkra lås. Hur gör man för att renovera modernt och går det överhuvudtaget att förena dåtidens arkitekturiska arv med dagens byggnadstekniker? Jo visst går det, menar Tommy.

– Det finns material som både är miljövänliga och moderna men som ändå går bra till traditionella tekniker. Speciellt när det kommer till värme och isolering. Men det beror lite på vilket typ av sekelskifteshus du bor i. Är det till exempel ett hus med timmerstomme behöver du kanske inte isolera men däremot täta med exempelvis vindpapp för väggarna.

Bor du däremot i ett hus med regelstomme och stående plank behöver du kanske kompletteringsisolera. Många sekelskifteshus isolerades med sågspån och med åren kan spånet ha tryckts ihop och förlorat en del av sin isolerande funktion. Då kan det vara bra att fylla på med isolering i exempelvis bjälklagren. Och även här finns bra moderna alternativ.

– Så länge man använder sig av samma naturliga material är det bra. Termoträ är ett sådant isoleringsmaterial, liksom ekofibrer.

Någon form av kakelugn eller öppen spis finns i de allra flesta sekelskifteshus. Murstocken var oftast uppvärmd hela tiden och på så sätt sipprade det ut spillvärme i grunden och på vinden. Den värmen hjälpte till att hålla eventuell fukt eller kyla borta och om man idag inte eldar i sin kakelugn bör man tänka på alternativ till denna spillvärme. Använder man sig av fjärrvärme eller bergvärme kan man exempelvis förbättra ventilationen i grund och på vind, eller leda in varmluft med hjälp av en fläkt.

– Om inte annat kan det ju alltid vara bra att elda i sin kakelugn då och då för trivsel och stödvärme, menar Tommy.

Överhuvudtaget anser Tommy att man ska försöka använda sig av så mycket naturliga material och tekniker som möjligt. Även när man kommer till tak. Här kan man många gånger behöva byta takpapp vid en renovering, men om det sedan är möjligt att använda sig av originaltakpannorna igen är det bra.

Under sekelskiftet kom det tvåkupiga teglet med nockpannor och sådana nyproducerade pannor kan idag vara svårt att få tag på.

– Det händer att jag får frågor från folk som hört från snickare att de inte kan använda lertegel, men faktum är ju att om det teglet klarat sig i över hundra år så måste det ju vara bra tegel. Bättre värdemätare än naturens egna laboratorium finns ju inte!

Om det egna takteglet inte är brukbart finns det andra sätt att få tag på begagnade, tidsenliga
takpannor.

– Antingen kan man vända sig till de byggåtervinningar som finns runt om i landet. Där kan man hitta mycket. Eller så kan man alltid själv annonsera efter exempelvis gamla lador som ska rivas eller liknande, tipsar Tommy.