Renovera

Vad kostar det att putsa fasaden?

Medlemmen Jajadas putsade stenhus.

Medlemmen Jajadas putsade stenhus. Foto: Jajada

Vi har undersökt vad det kan kosta att putsa fasaden på ett stenhus och hur arbetet går till.

Den här artikeln handlar om att putsa fasaden, det är ett arbete som ser lite olika ut för stenhus och trähus. Kostnadsexemplet vi visar gäller putsning av ett stenhus i tre lager. Samma tre lager lägger du på ett trähus, men där behöver du montera en tvåstegstätad fasad först dessutom. 

Kostnadsexemplet bygger på ett 170 kvadratmeter stort stenhus. Det råder idealiska förhållanden. Tänk på att priset bara är ett exempel och att det kan variera med geografisk placering och en rad andra faktorer.

Pris putsa fasaden på ett stenhus:

Totalt: 300 000 kr
Avgår eventuellt ROT-avdrag: 50 000 kr
Pris efter ROT-avdrag: 250 000 kr

Delsummor
Arbetskostnad: 200 000 kr
Materialkostnad: 100 000 kr 

Material
Ställning
Grundputs
Armering
Primer
Ytputs
Täckmaterial
Armeringsnät
Armeringsvinklar
Startlist
Deponi

Förarbete när du ska putsa huset

Både trä- och stenstomme kan putsas. Själva putsningen går till på ungefär samma sätt varje gång oavsett vilken stomme du har. Men däremot är det bra att känna till en del om sitt val av stomme.

Stomme av stenmaterial: Många bygger idag med isolerade byggblock som man kan putsa direkt på och inget förarbete behövs.

Trästomme: Denna typ av stomme bör alltid vara tvåstegstätad när du väljer putsad fasad eftersom den annars riskerar makrobiell påväxt och föruttnelse. En tvåstegstätad lösning kan ske på ett av två olika sätt. Det ena är att du väljer en tilläggsisolering med ett vind- och vattentätt kapillärbrytande skikt bakom. Det andra är ett ventilerat system med luftspalt. Då har du först en läkt av trä eller stål, därefter en luftspalt och slutligen en putsbärande skiva som du putsar direkt på. Sedan grundputsar du med en organisk grundputs och avslutar med en silikonhartsbas som ytputs. Silikonhartsen blir tät utifrån och in, men kan däremot släppa ut fukt från insidan och ut. 

Steg 1: Grundputs

I det första steget grundputsas väggen. Vanligen är det ett mineraliskt grundputs på säck som används.

- Grundputsen blandas till. Har man inte de traditionella B- och C-bruken ska den jäsa i några minuter, vispas till igen och sedan drar man upp den på stommen, säger Christer Lachonius, projektchef hos FKK entreprenad.

Tunnputs kan putsas direkt på stommen. Verktyget som används kallas för stålskånska, och tillvägagångssättet påminner om spackling. Allt tunnputs ska dock inte spacklas upp direkt. Först spacklas 2/3 upp och därefter måste en glasfiberväv upp på väggen, innan de sista 1/3 av putsen läggs på. 

- Låt säga att du ska lägga på 12 kilo grundputs. Då drar du först upp cirka 10 kilo och i det lagret trycker du in en glasfiberväv som ska överlappas enligt leverantörens anvisningar. Det finns särskilda vävdetaljer för anslutningar mot exempelvis dörrar, fönster och ytterhörn. I ytterhörn ska det till exempel sitta vävvinklar, förklarar Christer Lachonius.

Väven blir en form av sprickarmering och ska alltid sitta i den yttre tredjedelen av grundputsen.

- När all väv är fasttryckt lägger du på de sista 2 kilona.

Används istället B- eller C-bruk, ett slags tjockputs, måste du först ha en putsbärare.

- Den ser ut som ett hönsnät och putsen hänger så att säga i det nätet, säger Christer.

Nätet stiftas upp. I övrigt är processen likadan som den ovan.

När all grundputs är på plats brukar de flesta företag även filta fasaden. Detta är en teknik som innebär att du säkerställer att ytan blir så jämn som möjligt.

- Man har som en platta med en blöt svamp på, ungefär som plattsättare har när de tvättar bort fog, och så har man lite löst bruk. Vattnet i svampen hjälper till att ta bort eventuella bulor, och med brukets hjälp lägger du på lite extra där det behövs, säger Christer Lachonius.

Nu är grundputsen klar och ska torka. I torrt sommarväder kan detta gå på 2-3 dagar, men under vintermånaderna kan det dröja 2-3 veckor.

Steg 2: Primer

För att ytputsen ska fästa mot grundputsen används primer. Den ser ut som en väldigt utspädd, tunn målarfärg. 

Helst ska primern vara bruten i samma kulör som den fasadfärg du valt.

- Om ytputsen skulle råka få några porer i sig lyser primern igenom annars. Porer är i sig ingen fara, men om du till exempel har terrakottafärgad ytputs och en vit primer blir det vita prickar på fasaden och det är ju inte så snyggt, säger Christer Lachonius.

Primern rollas på och torkar sedan på någon dag eller två under bra väderförhållanden.

Steg 3: Ytputs

Sista steget i putsprocessen är ytputsen. Den putsas i ett mycket tunt lager.

- Man har en skurbräda som påminner om en murarslev ungefär, ett slags plastbräda med handtag på. Och med den drar du runt ytputsen så att kornen som ska ge struktur rullar runt ordentligt. Helst ska det inte bli några porer alls, säger Christer Lachonius.

Du vet att du är klar när det slutar komma upp bindemedel på kanterna på skurbrädan, detta indikerar att du har rätt mängd puts på fasaden.

- Det är viktigt att inte ösa på med för mycket puts för då får man stå och skura väldigt länge. Du ska känna dig snål när du lägger på, säger Christer.

Slutligen ska även denna puts torka och arbetet är därmed avslutat.

5 snabba frågor om att putsa huset

- Behöver man måla huset efteråt?
- Målar huset gör nog bara den som misslyckats, säger Christer Lachonius och skrattar. Ytputsen är redan bruten i den kulör du valt som fasadfärg.

- Kan man få ner kostnaden på något sätt?
- Det finns alltid möjligheten att välja bort ytputsen och måla istället. Då sparar du en del pengar, speciellt om du målar själv. Ytan blir annorlunda då, den blir slät istället för taggig och strukturerad. Men det är viktigt att känna till att många putsentreprenörer gärna utför hela putssystemet själva för att man vill kunna lämna garanti på arbetet, säger Christer.

- Processen påminner lite om att spackla, vilket många väljer att göra själva. Kan vem som helst putsa ett hus?
- Det skulle jag inte säga. Det finns firmor där inte ens alla som putsar får utföra arbetet med ytputsen. En fasad utsätts alltid för släpljus. Har du då råkat få ytan minsta ojämn, alltså olika tjocklek, kommer det att synas tydligt i släpljuset, säger Christer.

- Har du några tips på fällor man ska undvika om man ändå ger sig på arbetet själv?
- När lekmän gör arbetet är det vanligt att de lägger på för tjockt med ytputs. Risken är då att de inte hinner med att skura ordentligt. Resultatet blir att du ser på fasaden var skurbrädan gått. Det blir som spår i putsen och det ska det inte vara. Tunnt lager är det som gäller.

- Är det dyrare att putsa på trästomme än på stenstomme?
- Ja, på sätt och vis. Själva putsningen med de tre lagren blir inte dyrare, men det blir ju fler moment i och med att trästommen behöver tvåstegstätas. Å andra sidan kostar en stenstomme mer så jag tror att totalkostnaden blir ungefär densamma.