Bygga

Putsa vägg på stenhus

Putsa vägg på stenhus

När du ska putsa ett stenhus får du ta ställning till om du vill ha tjockputs eller tunnputs, vilken yta putsen ska ha och vilket fabrikat du tycker verkar mest intressant. Såvida du inte tänker blanda putsen själv, förstås.

Murar putsas eller slammas inte bara för att se bra ut, utan också för att bli lufttäta och vattenavvisande. En tegelmur har dock redan från början alla de här egenskaperna, varför man främst putsar murar av lättklinker eller lättbetong.

När muraren Dennis Ivanov vid Lunds murtjänst ska putsa ett stenhus börjar han med att noggrant täcka in fönster, dörrar och andra detaljer på huset som måste skyddas när han putsar.

Vad han gör härnäst beror bland annat på vilken produkt han jobbar med för tillfället.

– Olika fabrikat har lite olika tillvägagångssätt och man får alltid följa tillverkarens anvisningar, säger Dennis.

En del fabrikat förutsätter att man lägger på en primer innan man börjar putsa, andra inte. Vid bygget Dennis är på just nu behövs ingen primer. Här ska han lägga tunnputs på ett hus byggt av lättbetongblock.

Dennis drar på putsen i smygarna.

Efter att ha täckt in börjar därför Dennis med att dra på ett lager bruk, sedan sätter han ett nät av glasfiber. ”Nätar” på det här sättet gör man för att säkerställa att putsen inte spricker och att fogarna inte ska framträda.


Så är ser en hörnlist ut.

Dennis putsar alltid hörnen och smygarna först, innan han tar de stora väggytorna. För att få till ett skarpt hörn monterar han hörnlister i hörnen. I smygarna sätter han både hörnlister och formvirke för att dessa ska byggas upp 2 cm, innan han drar på putsen. Längst ner på fasaden monterar Dennis en slutlist för att få en jämn och fin avslutning.

När det första lagret med puts har torkat minst ett dygn slår Dennis på det sista lagret puts. Han behandlar putsens yta direkt efter han har dragit på den. Kunderna han är hos just nu vill ha en slät yta och då filtar Dennis, vilket innebär att han slätar till ytan med en filtbräda.

På den vänstra bilden skymtar du slutlisten, efter första lagret puts. Till höger är andra lagret påfört, filtat och klart.

– Man kan välja att ha grövre ytor också. Ibland sprutar man till exempel på ytputsen med en trattspruta, med hjälp av tryckluft och kompressor, berättar Dennis.

Det finns alltså ett stort antal ytor och strukturer att välja på som yta på den putsade fasaden, liksom det finns flera metoder att göra det på. Innan man bestämmer sig är det bra att åka runt och titta på hus med olika ytor på putsfasaden, och ta med en bild på den man tycker är finast och visa för muraren.

Det är också olika tillvägagångssätt för att putsa, beroende om man använder tjockputs eller tunnputs, och beroende på av vilket material väggen är murad. Här kan du läsa om olika material till stenhus.

När man väljer mellan tunnputs och tjockputs beror valet lite på vad det är man putsar på. Med tjockputs är det svårare att se igenom fogar, varför det passar bättre på tegel och lättklinker där fogarna är större än på lättbetong. Tunnputsen bygger 8-10 mm, tjockputsen 15 mm.

– Vår arkitekt menade att man får mer djup och liv i fasaden om man använder tjockputs, säger Per Eskilsson, som är beställare på bygget där Dennis putsar just nu.

– I vårt fall förespråkade Dennis att vi skulle välja tunnputs eftersom det skulle bli svårt för honom att själv slå upp mängden tjockputs på en jättestor vägg som vi har mot grannen. Vi valde därför att gå på hans linje, säger Per.

När du har bestämt dig om du vill ha tunnputs eller tjockputs, får du bestämma vilket fabrikat du ska köpa. Dennis tycker det är viktigt att han får jobba med något av de fabrikat som han är van vid. Då vet han exakt hur bruket reagerar i olika situationer och arbetet går snabbt och smidigt. Det kan alltså vara en god idé att höra med muraren man tänker anlita angående vilket fabrikat han föredrar att arbeta med och välja det – så går arbetet snabbare och ger bättre resultat.

Temperaturen när man putsar ska helst vara över +5 grader Celsius, annars kan putsen frysa och spricka. Det är också svårt att putsa i direkt solsken en varm dag. Då måste man spruta vatten på så att det inte torkar för snabbt.

Kostnaderna för putsbruk varierar naturligtvis.

– Putsbruket för tunnputs är dyrare, men å andra sidan tar det längre tid att lägga på tjockputsen så slutnotan brukar bli ungefär densamma för att sätta tunnputs som tjockputs, säger Dennis.

En kostnad på 500-550 kr per kvm exklusive moms men inklusive både material och arbete brukar Dennis räkna med. Det tillkommer kostnader för byggnadsställningar.

Det allra billigaste är dock att blanda till putsbruket själv, av cement och sand som man gjorde förr.

– Det kan man också göra, men det är svårt att få exakt samma kvalitet varje gång man blandar, säger Dennis.

– Här är det väldigt viktigt att ha rätt kvalitet och form på gruset man blandar i putsen, säger Dennis.

Hur lång tid det tar att putsa beror mycket på hur mycket vinklar och vrår det är på huset som putsas.

– När allt är inplastat och förberett tar det ungefär 45 minuter per kvadratmeter att putsa med tunnputs, berättar Dennis.

Dennis Ivanov läste till murare på gymnasiet, där man då hade ett års teori bakom skolbänken, följt av ett års praktik. För murare liksom andra hantverkaryrken får man efter utbildningen gå ett visst antal timmar som lärling innan man är färdig att ta en vanlig anställning. När Dennis var klar innebar en vanlig anställning för en murare en objektanställning, vilket inte är fallet idag.

–  Fördelen med objektanställningen var att man fick mer varierande arbetsuppgifter, då byggena skilde sig åt mer, säger Dennis.

–  Numera får man bara ta fasta anställningar och det är mycket sämre, med mindre varierande arbetsuppgifter bland annat, säger Dennis.

Idag har Dennis eget företag och murar åt både privata beställare och större företag.