Ödehusets fantastiska öde

I Heby som är en liten ort i västra Uppland håller Nikolai Meurman och Sanne Flink som bäst på att rusta ett mycket förfallet ödehus från 1900-talets första år till ett hem och sig och deras lilla dotter Ilse. Huset har liggande och stående träpanel och vacker snickarglädje vid gavelspetsar och på verandor. 

När de köpte ödehuset fanns varken golv, trossbotten eller isolering, delar av taket läckte och trädgården var igenvuxen. Renoveringen har blivit omfattande. Här behövdes ny anslutning till vatten och avlopp och elen var minst sagt bristfällig. Men hösten 2017 kommer paret och deras lilla dotter äntligen få flytta in i sitt hus även om det inte kommer att vara helt färdigt då.

– Vi skulle aldrig ha klarat av det här om det inte varit för alla vi känner som hjälpt oss på många olika sätt, säger Nikolai Meurman.

Ödehusets läge avgjorde

Att huset var öde och övergivet var i sig inte det som fick Nikolai och Sanne att ta sig an det. Men läget nära Sannes hemort Tärnsjö var perfekt. Eftersom det var uppenbart att ägaren inte längre hade någon större glädje av huset så blev köpeskillingen låg. 

Varken Nikolai eller Sanne har egentligen någon långvarig erfarenhet av husbyggeri. Deras bostadsresa började med en lägenhet i Sala som de renoverade upp och när de sedan hittade en skola i Heby nordväst om Uppsala så sålde de lägenheten. Knappt hade skolhuset blivit färdigt att flytta in i förrän de hittade sitt drömhus i Tärnsjö. 

– Vi har lärt oss massor på vägen. När vi renoverade vårt första hus kunde vi ingenting, men läste en massa och kollade på internet, berättar Nikolai.

Ödehuset hade en tillbyggnad på varje gavel som visade sig vara i så dåligt skick att det enda raka vara att riva dem. Istället byggdes där taktäckta verandor i samma utformning som den redan befintliga entréverandan. Där taket läckt in vatten i åratal hade stommen i restimmer farit så illa att stora delar måste bytas ut. Till det kallades experthjälp in. Kostnaden landade kring 80 000 kronor och det mesta var arbetskostnad. Inne i huset har mängder av gammalt bråte burits ut. Här har släkt och vänner kunnat hjälpa till. Mellanbjälklaget som delvis hade rasat in har ersatts. Även det mesta av bottenbjälklaget har fått bytas ut. Trädgården har röjts och grävts upp för att dra fram nytt avlopp och ny elanslutning.

De har försökt bevara så mycket som möjligt, men en utbyggnad på huset gick inte att rädda. Foto: Nikolai Meurman

Konsten att förhålla sig till byggnadsvård

Vid renovering av gamla hus kommer alltid byggnadsvård på tal. Många förälskar sig i gamla byggnader och renoverar dem med moderna metoder tills väldigt lite av den ursprungliga charmen finns kvar. 

– Vi hade inte lika mycket kunskap om byggnadsvård när vi fixade vårt förra hus, men vi läste på och hängde på olika forum på nätet. Där blir det blir lätt lite sekteristiskt ibland. För oss är det viktigaste att bygget är miljömässigt bra, men det går faktiskt ofta hand i hand med de gamla byggmetoderna. Vi vill inte använda pengar i onödan och det blir ofta billigare att renovera på gammalt vis, säger Nikolai. 

Husets stomme består av restimmer, stående timmer som är 125 mm tjockt. Utanpå är det papp och originalpanel och inåt har det i varit paneler eller spännpapp med tapeter. För Nikolai och Sanne har det varit viktigt att välja miljöriktiga material som kan återcirkuleras i naturen och inte byta ut fungerande delar av huset i onödan. Därför kommer de att behålla det gamla köket och laga väggarnas spännpapp istället för att sätta upp gipsskivor.

– Vi ville inte tilläggsisolera inåt för att inte förändra för mycket. Det innebär att huset inte blir lika välisolerat som ett nytt hus, men vi försöker göra det vindtätt istället för att slippa drag. Då behöver inte uppvärmningskostnaderna bli så höga. När vi lagat bjälklag har vi lagt modern diffusionsöppen vindduk i botten för att göra det vindtätt. Duken har vi dragit upp lite i skarven mot väggen för att motverka drag och sen har vi fyllt golven med spån och kompletterat med linullsisolering närmast syllen för att motverka att isoleringen sjunker ihop.

Bara bjälklaget kvar. Foto: Nikolai Meurman

Uppvärmningsbekymmer i ödehuset

Eftersom kommunens vattentäkt ligger under tomten fick de absolut inte borra för bergvärme. Lösningen blev en luft/vattenvärmepump, men i den här delen av landet har den dålig verkningsgrad under vinterns kallaste månader.

– Vi räknar med att kunna elda i våra kakelugnar när det är som kallast. 

Från början har huset haft nio kakelugnar, men någon av de tidigare ägarna som kommit på obestånd sålde bort de flesta. Kvar finns tre kakelugnar, men Nikolai och Sanne har bestämt sig för att låta mura upp minst en till.

– Vi har luskat reda på att kakelugnen i stora salen var ljusgrön och nu har vi fått tag i en sådan för 1 500 kronor, berättar Nikolai.

Trots kostnaden på 45 000 kronor för att få den nya kakelugnen på plats är det en god investering eftersom det går att få tag i relativt billig ved i trakten. 

Smart planering spar pengar

Även om renoveringsbudgeten ligger på 1,5 miljoner kronor så är det ändå ett lågbudgetprojekt. Pengarna är lånade i form av ett byggnadskreditiv. Det är ett banklån under byggtiden som kan läggas om till bolån när huset väl är i skick att värderas. Om alla kalkyler håller kommer Nikolai och Sanne att få ett vackert och personligt hem på 250 kvm till en kostnad på runt 1,8 miljoner kronor. Det är betydligt billigare än att bygga nytt i motsvarande storlek, resonerar de.

– Det finns mycket att spendera pengar på, men det finns mycket att spara in på också. Vi funderade till exempel på helkaklat badrum, men insåg att det blir avsevärt mycket billigare med plastmatta. Då kan vi istället sätta distanslister och klä med träpanel i delar av badrummet.

Nikolai berättar att smart planering och samordning av renoveringsinsatserna är det man spar mest på. 

–  Ett exempel är att för att få en trädgård om ett år så var vi tvungna att redan nu gräva för avlopp så alla tunga grävjobb var klara till nästa sommarsäsong.

Husets baksida. Foto: Nikolai Meurman

Ljus framtid i gammalt hus

Nu ser Nikolai och Sanne med förtröstan och spänning fram emot att få flytta från den tillfälliga stuga där de nu bor med sin lilla dotter Ilse. När de nu tittar på sitt blivande hem ser de hur det gamla huset mer och mer återfår sin ursprungliga skönhet. Hittills har allt arbete varit inriktat på att få huset beboeligt. Så småningom kommer fasaderna att skrapas ren från alkydfärg och målas om med traditionell linoljefärg.

Under den moderna takplåten som förgäves försöker imitera mönstret av tegelpannor ligger en gammal falsad takplåt. Båda tycker de att den moderna plåten är förskräcklig och måste bytas så fort det är möjligt. En expert på takplåt finns dock nära till hands. Sannes far är plåtslagare och kommer det kommer väl till pass när det är dags att återställa taket. 

Vem äger ödehuset?

För att få veta vem som äger ett hus tar man reda fastighetsbeteckningen. Det kan Lantmäteriet hjälpa till med. Lantmäteriet ansvarar även för fastighetsregistret där alla fastighetsägare är noterade. 

Läs mer: Hitta fastighetsbeteckning - vem äger huset eller marken?

Ett 200 år gammalt hus i Björksättra. Foto: Fastighetsbyrån

Ett kul tips hittade vi för den som lite förutsättningslöst vill hitta övergivna hus i ett visst område. Använd Google maps och zooma in hus som verkar intressanta. Tecken på att hus är övergivna kan vara tak i dåligt skick, igenväxta tomter, oanvända tillfartsvägar och liknande. När man hittat intressanta objekt får man ge sig ut på ödehussafari i verkligheten för att se om husen står tomma.

Läs mer

Byggnadsvårdar gammalt öde sekelskifteshus i lilla byn Tärnsjö