Husets livslängd - när är det dags att byta ut olika delar?
Hur länge håller ett hus? Det diskuterar vi här - från grund till tak - tillsammans med byggnadsingenjören.

Byggnadsingenjören Charlotte Andersson berättar hur länge ett hus ska hålla.
Den som köper ett hus funderar ofta på vad som behöver renoveras. Hur länge kan jag förvänta mig att ett hus och olika byggnadsdelar ska hålla innan det är dags att renovera och byta ut? Här berättar vår expert Charlotte Andersson, byggnadsingenjör och kontrollansvarig vid Ingenia Byggkonsult, vad som gäller generellt.
Ett bostadshus som byggs nytt idag projekteras för en livslängd på 50 år
– Ett bostadshus som byggs nytt idag projekteras för en livslängd på 50 år och ska kunna renoveras under den tiden utan några större ingrepp, säger Charlotte Andersson.
Hur länge huset sedan faktiskt håller beror dels på vilken kvalitet på konstruktion och material det byggdes med, om det var korrekt byggt i alla delar, vilket slitage det utsätts för från omgivningen och hur duktig du är på att underhålla det. Under ideala omständigheter kan ett hus hålla mer än hundra år.
Domtrapphuset vid Uppsala domkyrka som är en av Sveriges äldsta byggnader byggdes på 1280-talet och är alltså mer än 700 år gammalt. Huset restaurerades senast på 1960-talet.
Byggnadsåret påverkar hållbarheten
I Sverige har vi byggt hus med olika kvalitet genom åren. Från förra sekelskiftet och fram till och med 1950-talet byggdes husen generellt med mer hållbara material. Men från 1960-talet när miljonprogrammet lanserades, började man bygga snabbare och experimentera med nya byggmaterial som visade sig vara mindre lämpliga och av tveksam kvalitet, såsom vissa träskyddsmedel, lim, plastmattor med mera.
Läs mer: Köpa 1970-talshus - 12 vanliga fel som kan ge dålig lukt
Tabell - livslängd husets olika byggdelar
Husets olika delar har olika livslängd enligt tabellen nedan. Siffrorna är uppskattningar av en genomsnittlig livslängd som försäkringsbolagen räknar med.
Byggnadsdel | Uppskattad livslängd | Underhåll intervall |
---|---|---|
Platta på mark | > 100 år | Dränera om vid behov |
Källare | > 100 år | Dränera om ca var 50:e år |
Krypgrund | 10-100 år | Kontrollera löpande, avfuktning löpande |
Träfasad | 40 år | Målning var 10–15 år, kan dock variera med olika typer av målarfärg |
Tegelfasad | > 100 år | Foga om var 30–50 år |
Putsfasad | 30–50 år | Reparera sprickor vid behov |
Tak lertegel | 50–100 år | Underlagspapp var 30 år, tvätt var 10 år |
Tak betongpannor | 30–40 år | Underlagspapp var 30 år, tvätt var 10 år |
Plåttak | 40–60 år | Kontrollera och måla vid behov |
Papptak | 15–30 år | Inspektera regelbundet |
Sedumtak | 20–30 år | Gödsla regelbundet |
Träfönster | 55–65 år | Måla och ev. kitta |
Aluminiumklädda fönster | 70–80 år | Minimalt underhåll |
PVC-fönster | 25–35 år | Rengör och täta vid behov |
Ytterdörr trä | 30–40 år | Målning vid behov |
Köksinredning | 20–30 år | Rengör |
Badrummets tätskikt | 25–30 år | Kontrollera fukt |
Avloppsrör gjutjärn | 40–50 år | Relining vid behov |
Avloppsrör plast | 30–50 år | Kontrollera var 10 år |
Vattenledningar koppar | 30–60 år | Kontrollera för ev. korrosion |
Vattenledningar PEX | 50 år | Minimalt underhåll |
Varmvattenberedare | 10–15 år | |
Elledningar | 30–45 år | Kontrollera var 10 år |
Fjärrvärmeväxlare | 20 år | Service var 5 år |
Värmepump | 15–25 år | Filterbyte (llvp) och service |
Ved-/pelletspanna | 30 år | Sota och service |
Ventilation (mekanisk) | 15–20 år | Service var 5 år |
Ventilation (självdrag) | I princip aldrig | Rengör vid behov |
Parkettgolv | 40–100 år | Slipa var 15 år (beroende på slitage och ytbehandling) |
Laminatgolv | 20 år | Rengöring och skydd |
Klinkergolv | 50 år | Fogförsegla vid behov |
Plastgolv | 15–20 år | Rengöring |
Källor: Länsförsäkringar, Ica försäkring, Svensk byggplåt, Boverket
Hållbarhet olika typer av grund
En källare och platta på mark bör hålla minst 100 år, såvida plattan inte var byggd under 60-70-talet, med isoleringen på ovansidan. En sådan grund har sannolikt lett till fukt och dåligt lukt, med renoveringsbehov som följd.
Läs mer: Byta syllar - varför, hur du gör och kostnad
Även en krypgrund kan hålla länge, men det beror på var den är byggd och vilken typ av krypgrund.
För att en krypgrund ska fungera på ett bra sätt gäller det att man ser till att dräneringen runt byggnaden fungerar och att krypgrunden inte innehåller några organiska material som kan ruttna och mögla.
Läs mer: Så åtgärdar du fukt i krypgrunden
– Man kan komplettera sin befintliga krypgrund med en ångtät plastfolie utbredd på markytan vilket hindrar markfukten från att stiga upp och kondensera. Att lägga ut ett lager fukttålig isolering på plastfolien gör det ännu lite bättre, rekommenderar Charlotte.

Olika typer av fasad
Generellt sett är tegel den mest hållbara och underhållsfria fasaden, vars svaga länk är fogarna som kan behöva bättras på efter ca 50 år. Undantaget är tegelfasader som är byggda som skalmurar.
– Där kan också infästningarna in i stommen rosta och gå av, säger Charlotte.
Putsbärande skivor (revertering) har kortare livslängd än puts på stenfasad. Skivorna sitter monterade med luftspalt in i stommen där distansreglarna på sikt kommer att nå sin slutdatum.
Träfasaden är den som kräver mest underhåll i form av målning med jämna mellanrum, där olika typer av färg, tjära eller järnvitriol ger olika intervall på underhållet.
Läs mer: Måla om huset själv steg för steg
Hur ofta byter man tak?
Ett tak som är korrekt byggt kan hålla länge, särskilt tegeltak som har en hållbarhet på 50-100 år. Den svaga länken är pappen som ligger under som kan behöva bytas i genomsnitt var 30:e år. Betongpannor har något kortare livslängd på 30-40 år.
Ett plåtbelagt tak håller i genomsnitt 40-60 år, medan papptak kan behöva bytas ungefär vart 15-30 år.
Hur länge ett sedumtak håller innan det behöver bytas ut beror mycket på hur väl det har underhållits, men många uppskattar hållbarheten till ca 20 år innan det kan behöva bytas ut.

Byta fönster, hur ofta?
Många gånger lönar det sig att renovera fönstren istället för att byta ut dem, särskilt fönster från 1950-talet eller tidigare. Förutom att måla om och sätta nytt kitt kan man lägga till en ruta på insidan för att förbättra u-värdet. Fönstren som satt där när huset byggdes är också de som passar bäst till husets stil i övrigt.
Läs mer: Byta fönster – tänk på utseendet
Träfönster från 1960-talet och framåt har en genomsnittlig livslängd på ca 50 år om de underhålls väl. Fönstrets livslängd och underhåll förbättras med aluminiumbeklädnad.
PVC-fönster behöver inget underhåll, men plasten åldras när den utsätts för solljus och temperaturväxlingar. Moderna PVC-fönster håller uppskattningsvis i 35-40 år under idealiska förhållanden, men livslängden förkortas i utsatta lägen.

Kök och badrum
Hur ofta man “ska” byta ut kök och badrum handlar mycket om tycke och smak och hur gärna man vill följa med i modet, men också hur mycket slitage inredningen utsätts för. Platsbyggda kök i massivt trä kan sitta kvar och bara målas om vid behov, medan den billigaste Ikea-luckan kan ta slut efter bara några år.
I badrummet med kakel och klinker är tätskiktet den svaga punkten som enligt försäkringsbolagen kan ta slut efter 25-30 år i genomsnitt.
Så länge håller rören
Gjutjärnsstammar som användes främst fram till 1970-talet korroderar invändigt med tiden. I flerbostadshus brukar man planera stambyte efter ca 40 år för gjutjärn, men i villor kan de hålla upp mot 50 år beroende på vattenkvalitet och slitage. Efter ~50 år är dock rostrisken stor och rören bör bytas eller relinas.
Kopparrör har använts länge och brukar klara runt 50 år innan problem uppstår. Spannet 30–60 år beror på hur aggressivt vattnet är och driftsförhållanden – i gynnsamma fall där det är pH-neutral, syrefri miljö kan kopparrör hålla över 50 år, men i vissa fall korroderar de inifrån snabbare, särskilt varmvattenledningar.
Plaströr för avlopp infördes på 1960-70-talet och har visat sig ha god beständighet. PVC-stammar från efter 1970-talet uppskattas hålla 30 år-50 år. Äldre rör av ABS-plast från före 1974 var mindre beständig och hade en livslängd ca 20-30 år men är idag utbytta i de flesta hus, enligt Länsförsäkringar.
PEX-rör används ofta som instick i rör-i-rör-system idag. Tillverkardata och provningar visar på minst 50 års teknisk livslängd för moderna PEX-ledningar. Äldre generationens PEX från 1980-talet beräknas ha liknande livslängd. Även om PEX inte korroderar, kan höga vattentemperaturer och klorerat vatten påskynda åldring, så för varmvatten brukar man räkna med ca 30–50 års livslängd.
Läs mer: Måste jag byta ut 35 år gamla PEX-rör?
Vanliga frågor
Varför är det bra att hålla koll på olika byggnadsdelars tekniska livslängd?
Det är bra att byta ut saker innan de går sönder och i värsta fall orsakar skada. Vet du när den tekniska livslängden är på väg att ta slut kan du passa på att byta ut delar när du ändå renoverar. Det är också bra att ha koll på detta när du köper hus.
Hur länge sätter sig ett hus?
Sättningen är störst i början men kan pågå länge, ibland upp till 50 år eller mer.
Kommentarer
26