111 682 läst ·
149 svar
112k läst
149 svar
Vilken ampere har man normalt till hus?
effekttarifferna verkar ju mest vara i dåligt skötta småbolag som inte investerat nått alls i nätem senaste. 50 åren. Man kanske haft billiga priser jämfört med jättarna innan och skrutit om det. Men nu smäller det till när synderna ska betalas för de underdimensionerade näten.lars_stefan_axelsson skrev:
Njae, det är inte (främst) kablarna som är problemet, utan sista transformatorn och matningen till den. De flesta hus matas pss att man enkelt kan öka mätarsäkringen (iaf så länge man håller sig till gänga II) utan att uppgradera kablage, men trafo osv. klarar inte nödvändigtvis att alla som matas helt plötsligt skulle byta från 16A till 25A och dessutom konsumera den effekten.
Hur sedan prissättning går till, det är en s.k. annan femma. Se exv. alla branta effekt-tariffer som börjar dyka upp här och var.
Har du några konkreta exempel på såna dåligt skötta och underdimensionerade elnät dvs i nivåerna närmast kunderna? Det skulle vara intressant att närmare få ta del av dina insikter i området och hur det i så fall borde ha gjorts radikalt annorlunda.Appendix skrev:
Det är inte direkt ironiskt menat utan ärligt frågat.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 211 inlägg
Medlem
· Uppland
· 2 530 inlägg
Precis, det höga kopparpriset har gjort att man får väldigt mycket mer "ström för pengarna" med aluminium än koppar.GK100 skrev:
Jag tror att du menade att skriva udda areor som 35 och 70 mm2? 35 mm2 är tydligen vanlig i en del andra länder. Det beror säkert mest på vad de lokala elnätsbolagen använder som standard. Till exempel motsvaras 10 mm2 Cu av 16 mm2 Al, men det är en ovanlig kabeltyp i verkligheten så man går upp i dimension.
Eller om ni kan koppla om så inte spis och bastu ligger på samma fas. Ni kanske kan få en jämnare förbrukning.R Rolle314 skrev:
Medlem
· Uppland
· 2 530 inlägg
Tack! Om jag inte fullständigt förvirrat mig gäller det väl i själva abonnentanläggningen, huvudledning från servissäkering är ju EFTER nätägarens avlämningspunkt (elmätaren)?Mikael_L skrev:
SS 436 40 00 kapitel 525
Spänningsfallet i en abonnentanläggning bör inte överstiga följande värden i förhållande till
den nominella spänningen:
– 2 % i huvudledning från servissäkring
– 3 % sammanlagt i huvudledning från servissäkring och gruppledning för belysning och
småapparater
– 4 % sammanlagt i huvudledning från servissäkring och gruppledning för annat ändamål.
För industrianläggningar kan beroende på omständigheterna större spänningsfall än de ovan
angivna förekomma.
ANM – Procenttalen är hämtade från SS 437 01 02.
Var hittade du dina 4% ?
Spänningen i avlämningspunkten ska vara 230V +/-10%, men jag har faktiskt ingen referens på spänningsfall i olika delar av distributionsnätet. Jag blir dig svaret skyldig på denna.
Nu tror jag inte jag följer med riktigt i resonemanget. Med 100 mohm avsåg jag impedansen där kabeln är inkopplad i någon kopplingspunkt i nätet, till exempel ett elskåp längs gatan eller till och med direkt vid transformatorn.Mikael_L skrev:
Förimpedansen hos abbonenten inkluderar ju också impedansen i kabeln till abonnenten. I räknexemplet borde det bli 100 mohm + ca 400 mohm, d.v.s. kunden ser 500 mohm.
Ja det skulle stå 35 mm2 där. Vi kan ju passa på att se på ett typiskt avsnitt för anslutning av några relativt homogena kunders serviser till ett skåp med Al på både matning och utgående. Allt anpassat för nutida tänkta scenarier med lokal produktion och elbilsladdning osv och mätarskåp standard max 25 A DII.H HenrikHuslöse skrev:Precis, det höga kopparpriset har gjort att man får väldigt mycket mer "ström för pengarna" med aluminium än koppar.
Jag tror att du menade att skriva udda areor som 35 och 70 mm2? 35 mm2 är tydligen vanlig i en del andra länder. Det beror säkert mest på vad de lokala elnätsbolagen använder som standard. Till exempel motsvaras 10 mm2 Cu av 16 mm2 Al, men det är en ovanlig kabeltyp i verkligheten så man går upp i dimension.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Medlem
· Uppland
· 2 530 inlägg
Om vi kunder betalar för ett elnät som klarar mycket mer än vad som erbjuds oss är det ett underutnyttjande av en gemensam nyttighet. Slöseri med våra pengar helt enkelt.A Avemo skrev:
Istället hänvisas kunderna till "effektvakter" och "lastbalansering" av värmepumpar och laddboxar till dyra pengar för att lösa ett problem som får de flesta abbonenter är helt konstgjort.
Medlem
· Uppland
· 2 530 inlägg
Snygg bild. Är det femledarsystem ut till abonnenterna?GK100 skrev:
Ja det skulle stå 35 mm2 där. Vi kan ju passa på att se på ett typiskt avsnitt för anslutning av några relativt homogena kunders serviser till ett skåp med Al på både matning och utgående. Allt anpassat för nutida tänkta scenarier med lokal produktion och elbilsladdning osv och mätarskåp standard max 25 A DII.
[bild]
Riktigt så enkelt är det inte.H HenrikHuslöse skrev:
Hänvisas är inte alltid rätt ord. Det finns många som helt frivilligt skaffar effektvakter och lastbalanseringar därför att det är billigare än att ha en högre huvudsäkring. Alternativet att säkra upp är för de flesta ett reellt alternativ det också.H HenrikHuslöse skrev:
Men är det verkligen så, generellt? Fick se en analys från nätbolaget i mitt område över nuvarande belastningar, samt tillkommande laster. Det fanns väldigt mycket orange/rött på den kartan, och en rätt stor oro över alla tillkommande elbilarsladdare, solceller, nytillkommande idustrialisering, nya bostadsområden.H HenrikHuslöse skrev:Om vi kunder betalar för ett elnät som klarar mycket mer än vad som erbjuds oss är det ett underutnyttjande av en gemensam nyttighet. Slöseri med våra pengar helt enkelt.
Istället hänvisas kunderna till "effektvakter" och "lastbalansering" av värmepumpar och laddboxar till dyra pengar för att lösa ett problem som får de flesta abbonenter är helt konstgjort.
Flaskhalsar och svaga områden finns överallt. Ofta men långt ifrån alltid, är det bara under korta perioder, typiskt vid kyla under -10C ute och korta perioder på morgon och kväll. Eller vid skador. Men ska man köra allt utan effektvakter och smart schemaläggning så måste ju allt uppströms dimensioneras utifrån det.
Som lax på löken så kommer taket i inkommande matning från stamnätet nås 2024-2025.
Det går inte att öka på inkommande matning tills svk förstärker nätet. Från början sa de att de skulle vara klart 2024, sen pratade de klart 2028, och nu pratar de 2031-2032.
Stockholm, Uppsala, Malmö och Göteborg har väl också lite liknande situation om jag förstått nyheterna rätt.
Det finns massa industrier som klagar på att effektbrist hindrar etableringar. Men enligt dig så finns effekten trots allt där, men dumma nätägare säkrar ner huvudsäkringarna i onödan, och villaägarna ställer inte tillräckligt höga krav på 40A säkringar? Så bastun och snabbladdaren kan gå utan problem.
Jag tror för visso att näten kommer förstärkas, och att bristen på effekt i näten kommer lösas med åren, när elnätet anpassats till den nya verkligheten med elbilar med mera.
Men produktionen av el ser ju lite mörk ut. Ska det vara hög andel förnybart i framtiden så kommer priset på el variera rätt mycket. Som idag, 5€/MWh på natten och 80€/MWh på kvällen.
Då är nog effektvakter, smart laddning med mera rätt kloka åtgärder även i framtiden.
Men vill du köra 40A huvudsäkring hemma hos dig så är det väl bara att du beställer och betalar för det?
Medlem
· Uppland
· 2 530 inlägg
Det är stor skillnad på vad som händer med stamnätet och vad som händer mellan sista transformatorn och förbrukaren. Vill man utnyttja stamnätet effektivare har krävs ett mycket bättre verktyg än mätarsäkringar. De nya elmätare med effektmätning som nu införs bör vara en bra hjälp här, Smarta elnät kan gynna både kunder och producenterna. Att ha effektvakter som styrs centralt utifrån belastningen på stamnät, mellanspänningsnätet och tillgänglig lokal produktion är något helt annat än att ha en strypning med mätarsäkringar. Att du inte kan köra kaffebryggaren och torktumlaren samtidigt utan att säkringen går hjälper inte stamnätet men att samordnat pausa alla Stockholms elbilsladdare, värmepumpar, ventilationsanläggningar, reklamskyltar och så vidare under topplastminutena gör skillnad.B BSOD skrev:Men är det verkligen så, generellt? Fick se en analys från nätbolaget i mitt område över nuvarande belastningar, samt tillkommande laster. Det fanns väldigt mycket orange/rött på den kartan, och en rätt stor oro över alla tillkommande elbilarsladdare, solceller, nytillkommande idustrialisering, nya bostadsområden.
Flaskhalsar och svaga områden finns överallt. Ofta men långt ifrån alltid, är det bara under korta perioder, typiskt vid kyla under -10C ute och korta perioder på morgon och kväll. Eller vid skador. Men ska man köra allt utan effektvakter och smart schemaläggning så måste ju allt uppströms dimensioneras utifrån det.
Som lax på löken så kommer taket i inkommande matning från stamnätet nås 2024-2025.
Uppsala har i princip uppnått kapacitetstaket som jag förstått det, man har trollat med knäna och knaprat på säkerhetsmarginaler i något år nu.B BSOD skrev:
Nätförstärkningar i stamnätet är just nu högst prioriterade här och lite västerut (Västerås!) samt ett ställe till, vilka jag tror redan har startats. Men det är ju något år kvar innan det är klart förstås.
Sen ska antagligen regionnät i Uppsala + distributionsnät för mellanspänning inne i Uppsala förstärkas lite här och där, så det är nog många år kvar innan bristerna är åtgärdade.
Sen kan den huslöse få sina 63A till sitt hus. Just nu antar jag att nätbolaget kan vara ganska njugga inför säkringshöjningar på ganska många ställen.
