Någon som har testat att elda brakved?
Jag lägger in så det brinner bra utifrån våra förutsättningar med bra låga och inte för häftigt.😉Alfredo skrev:
Har lärt mig hur olika trädslag fungerar i våra kaminer utifrån tilluft, spjäll och skorsten.
Hur det fungerar hos andra vet jag inte.
Tar jag från de olika högarna när det "floats" och torkat får man anpassa.😇
Jo finns det lite mer oljor, kåda i veden än brukligt så ökar energivärdet per vikt, men för mycket av det så brinner det också mer oljigt, ger mer rök, sot och tjära samt att man förlorar den värmemängden av rök, sot och tjära som inte förbränns...
Jag som är flera år i förväg med hemveden klyver oftast inte den gran som är liten nog att gå in i eldstaden om några år, nu eldar jag ved som jag märkt -21 dvs inslängd/ travad unde tak år 2021A AndersS skrev:
Rund granved upp till 21cm i diameter och 45-50cm längd brinner bra hos mig bara man redan har eld/ glöd, eller om man eldar på modernt sätt med en tänd brasa av finhugget ovanpå.
Märker inte nått av att torrgran, rötgran eller nån annan ordentligt torr ved skulle kola, har man bara riktig syretillförsel och bra drag brinner och värmer allt.
Hos särbon är det betydligt svårare att elda min torra men grova eller grov kluvna/ halverade/ ved, hennes tunga Tulikivi ugn vill hellre ha kort välkluven ved.
Inte vet jag var i björken extravärmen är men tydligen finns den där. Fast det handlar inte om någon stor mängd. Tillräckligt för en mätbar och påvisbar skillnad.F fribygg skrev:
Själv eldar jag allt som inte är tryckimpregnerat, eller målat med kreosot eller blyhaltig färg. Allt från betongformar till barkborregranar. På senare år har jag börjat ta vara på veden ur grövre granskvistar då jag hugger större granar. Det är mycket värme i grankvistar.
Jag tror nog att du vet att björk tjära/ryssolja görs av björknäver och att det energirika finns i barken.H heimlaga skrev:
Drar eller klyver man bort barken från björken lär den barklösa veden ha samma värmevärde per ton torr stamved som asp, ek, rönn eller vilket annat vanligt träslag som hellst.
Uppbyggnaden är ju hyfsat samma med lignin, hemicellulosa och cellulosa då allt detta är byggd av polymeriserade kolhydrater i sin grund med ganska så bestämd förhållande mellan väte, kol och syre oavsett hur det sedan är ihopsatt som lignin, hemicellulosa eller cellulosa.
Det som kan skilja en smula är hur mycket oljor, hartser som också kan finnas och den vägen öka värmevärdet med sin betydligt mindre andel med syre i kol-vätekedjorna
Det är oftast mer oljor i bark, finare grenar (grot...) för att klara olika angrepp bättre från insekter, svampar mm. och ofta också brinner mer oljigt i eldstaden.
Det som kan skilja en smula är hur mycket oljor, hartser som också kan finnas och den vägen öka värmevärdet med sin betydligt mindre andel med syre i kol-vätekedjorna
Det är oftast mer oljor i bark, finare grenar (grot...) för att klara olika angrepp bättre från insekter, svampar mm. och ofta också brinner mer oljigt i eldstaden.