Jag är med på att det kan uppstå problem med omvänd effektrikning, och att förstärkning/ombyggnad av nätet i vissa fall skulle bli orimligt dyrt.
Men det är inte det jag diskuterar. Du bemöter inte mina argument utan vänder hela tiden tillbaka till att det finns ett problem. Jag söker en lösning på problemet. En lösning som är bättre än att vaska solenergi vid tillfällen då den behövs.
Men det är inte det jag diskuterar. Du bemöter inte mina argument utan vänder hela tiden tillbaka till att det finns ett problem. Jag söker en lösning på problemet. En lösning som är bättre än att vaska solenergi vid tillfällen då den behövs.
Så det är bättre att vi vaskar vattenkraft då? För det är ju vad som sker denna sommar. Vattenkraftsdammarna är på mycket högre nivåer än vad de brukar vara och man får inte avsättning för energin så det är stor risk för förbisläpp senare i sommar..lilytwig skrev:
Nej det är inte bra att vaska energi oavsett ursprung. Men situationen i vattenkraftsdammarna just nu är inte normal. Hantering av energi måste utgå från en normal situation och med höjd för att abnormaliteter uppkommer. Det händer ju även att vattenmagasinen blir onormalt låga.pacman42 skrev:
Hej Lilytwig
Om du läser det som Energimarknadsinspektionen (Ei) skriver i sina ”Frågor och svar om effektavgift”samt ”Mikroproduktion av el”, då handlar det om en del av elsystemet, om elkraftnätet; ”Ei:s föreskrifter om effektavgiften gäller för både elanvändare och elproducenter. Den nya effektavgiften ska baseras på hur mycket du belastar elnätet, oavsett om du använder (köper) el eller om du matar in (säljer) producerad el. Elnätsföretagen kan ha olika avgift för inmatning och uttag av el. Kontakta ditt elnätsföretag för att få veta hur de har valt att utforma sin effektavgift. Rekommendationen till den som till exempel har solceller och producerar egen el är att använda så mycket som möjligt av den egenproducerade elen själv. På så sätt belastas inte elnätet med vare sig uttag eller inmatning av el. Om du producerar mer el än vad du själv har användning för och vill undvika att belasta elnätet med din överproduktion kan du titta på de tekniska lösningar som finns för att begränsa inmatningen av el till elnätet, så kallad nollinmatning.”
https://ei.se/konsument/el/elnatsavgiften-och-elnatsreglering/fragor-och-svar-om-effektavgift
Här ser jag det som tydligt i ”Rekommendationen till den som till exempel har solceller och producerar egen el” att inte belasta elnätet med inmatning utan att använda elenergin till egen användning. Vill du sälja elenergi, så får du det, men då kan du även få betala effektavgift för effekttopparna vid inmatning.
När jag för ca tio år sedan forskade på vad solceller på villataken skulle innebära framöver, då lärde jag mig, en hel del gällande att dimensionera en solcellsanläggning. Dessa erfarenheter ligger i nivå med Ei:s rekommendationer.
När det gäller den andra (separata) delen av elsystemet, själva elhandeln så är låga elpriser och framför allt negativa elpriser en tydlig signal att inte mata in eleffekt i elsystemet.
Vad menar du, specifikt, är ”problemet”?
Vad menar du med att ”vaska solenergi vid tillfällen då den behövs”.
Vad är ditt mätetal att ”den behövs”?
Just nu tenderar många att vilja mata in solenergi när solen lyser och elpriserna är låga.
Redigerat:
Nu kör du återigen på med samma snack. Antingen har du inte läst vad jag skrivit, eller så vill du inte förstå.
Jag menar att när energin från solcellerna behövs, och nätet klarar att hantera effekten så ska inte producenten vaska energi pga rigida regler. Nätbolagen måste kunna ta fram och publicera data för styrning. Om det fungerar i Italien så borde det gå här också.
Det andra är effekttaxans utformning (som vi iofs inte sett ännu, då det bara är förslag) bygger på samma princip som för konsumtion.
Det är bara 2 eller 3 tim per månad som styr avgiften storlek. Om man "misslyckas" tidigt i månaden, så åker man på effektavgift, men å andra sidan så behöver man inte bry sig resten av månaden utan kan då bara köra på utan konsekvenser. Ett otroligt ineffektivt styrsystem.
Jag menar att när energin från solcellerna behövs, och nätet klarar att hantera effekten så ska inte producenten vaska energi pga rigida regler. Nätbolagen måste kunna ta fram och publicera data för styrning. Om det fungerar i Italien så borde det gå här också.
Det andra är effekttaxans utformning (som vi iofs inte sett ännu, då det bara är förslag) bygger på samma princip som för konsumtion.
Det är bara 2 eller 3 tim per månad som styr avgiften storlek. Om man "misslyckas" tidigt i månaden, så åker man på effektavgift, men å andra sidan så behöver man inte bry sig resten av månaden utan kan då bara köra på utan konsekvenser. Ett otroligt ineffektivt styrsystem.
M Martin Lundmark skrev:
Läsförståelse.M Martin Lundmark skrev:
Du förkorta EI och citerar lite fel.
Det rekommenderar att använda egen el. Det stämmer. Men det skriver inte, att anledningen för deras rekommendation är för att man då inte belasta elnätet. "På så sätt" och "för att" har inte samma logiskt betydelse. Inte skriver EI att EI rekommenderar att inte belasta elnätet.
EI skriver neutralt. Det fortsätter med att att skriva [...] "Om du producerar mer el än vad du själv har användning för och vill undvika att belasta elnätet med din överproduktion " [...]
Det skriver "vill".
Hej lilytwig
Du skriver ”Jag menar att när energin från solcellerna behövs, och nätet klarar att hantera effekten så ska inte producenten vaska energi pga rigida regler.”
Jag frågar dig, när är det? Hur många timmar om året?
Gynnar denna inmatning mängden av elanvändare när behoven av eleffekt är stora?
Vi behöver, i Sverige, framför allt elenergi på vinterhalvåret. Det som då gäller är att de som kan leverera elenergi året om, och främst på vintern skall finnas kvar. Dessa kraftslag hjälper även till att stabilisera effekttillgången och därmed elpriset. Detta, så att vi undviker att elpriset vandrar uppåt och nedåt över dygnet och över året, vilket många är bekymrade över.
Det är framför allt de kraftslag som kan stabilisera effekttillgången och elpriset som vi skall prioritera så att dessa inte skall behöva ”vaska energi”.
Du skriver ”Jag menar att när energin från solcellerna behövs, och nätet klarar att hantera effekten så ska inte producenten vaska energi pga rigida regler. Nätbolagen måste kunna ta fram och publicera data för styrning. Om det fungerar i Italien så borde det gå här också.”
Du har skrivit detta flera gånger utan att förklara närmare hur det görs, och hur det skulle kunna fungera i Sverige. Italien ligger, vad jag vet, där solinstrålningen och effektbehovet sammanstämmer tidsmässigt, ganska bra, bland annat genom behovet av kylning av bostäder, industrier, butiker etc.
I Sverige så har vi framför allt ett stort effektbehov på vintern, när det är mörkt och kallt. Hur menar du att, det du berättar fungerar i Italien, skulle fungera i Sverige och våra förhållanden och behov?
Har du en god idé så får du göra som jag gjort ett antal gånger i mitt liv. Kontakta politiker, energimyndigheten, Energiforsk etc. och berätta om din goda idé.
Effekttaxan skall vara genomförs årsskiftet 2027. Målet med effekttaxan det vet vi. De ca 150 elnätsbolagen, vars elnät och anslutna kunder är väldigt olika, skall enligt Energimarknadsinspektionens (Ei), själva under Ei:s överinseende utforma tarifferna för att uppnå målet att hålla nere kostnadsökningarna i elnäten.
Detta kan innebära att tarifferna ändras till exempel genom en årsvis revidering utifrån hur elanvändarna agerar och målet uppnås.
Effekttaxan upplägg är väldigt, enkel. Detta för att vara möjlig att förstå för många elanvändare och att de kan agera utifrån detta. Många har ändå utryckt att den är komplicerad.
Du tycker att det är ”Ett otroligt ineffektivt styrsystem.” Du är välkommen att presentera ditt alternativ som uppnår målen utan att bli för komplicerat att förstå för många elanvändare och att de kan agera utifrån detta.
Dessutom så gäller det att inte iföra lösningar och delar i elsystemet som minskar dess robusthet, till exempel genom möjligheter, av illasinnade, att påverka kommunikation av betydelse för elsystemets drift och stabilitet.
Du skriver även ”Om man "misslyckas" tidigt i månaden, så åker man på effektavgift, men å andra sidan så behöver man inte bry sig resten av månaden utan kan då bara köra på utan konsekvenser.”
Gör du så flera gånger per år då tillför du kapital till elnätsbolagen som kan användas för den eventuella ombyggnad som ditt beteende innebär. Samtidigt så finns det andra som inte "misslyckas" dessa behöver då inte betala extra effektavgift för eventuella ombyggnader.
Kom ihåg att effekttaxan kommer att revideras utifrån hur den uppnår målen att vi utjämnar effektflödet i distributionsnäten.
Redigerat:
Hej
Om du tittar på elpriserna tex i prisområde 3 och 4 idag mellan ca 10 på förmiddagen och till ca 18 på kvällen den tid som solcellerna framför allt producerar
Indikerar verkligen elpriset då att effekten från solcellerna behövs?
Om du sedan tittar på dygnets övriga timmar när elpriset indikerar att efterfrågan är större hur mycket effekt producerar solcellerna då?
Vill du främsta hjälpa de som behöver eleffekt? Eller talar du främst för de som har solceller på hustaket?
När elpriset är under 10 öre då är det knappas någon lönsamhet i någon elgenerering
Normalt så betalar den som genererar el även inmatningsavgifter till elnätet och det är slitage på tex generatorer inom vattenkraft
Därför så slår låga elpriser hårt mot dessa som kan styra sin elproduktion och dessutom leverera när det mörkt och kallt
Redigerat:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 232 inlägg
Vi kan sno en bild från NyTeknik av idag (Solkraften ökar – nu måste elnätet också hänga med ):
Ur NyTekniks tidigare genomgång av negativa elpriser (Stor guide om negativa elpriser: ”Det har verkligen exploderat”) så hittar vi också följande illustrativa graf:
Ur den tidigare artikeln:
"– Det har verkligen exploderat. 2020 var första gången vi hade negativt elpris i hela Sverige. I år tror jag vi landar på minuspriser runt 10 procent av timmarna, säger Christian Holtz, oberoende elmarknadskonsult på Merlin & Metis.
En stor del av förklaringen är den snabba utbyggnaden av sol- och vindkraft.
När minuspriser uppstår mitt på dagen är det ofta starkt kopplat till stor solelproduktion på kontinenten, framför allt i Tyskland. Överskottet kan då strömma in i Sverige via utlandskablarna.
Men den växande svenska solelproduktionen bidrar också till minuspriser och de ”ankkurvor”, som allt oftare dyker upp i det svenska elsystemet. " (min fetning)
Så utan storskalig lagring (eller rent fantastisk efterfrågeflexibilitet) så kommer det att bli en hel del "vaskning" av den el som produceras, eller skulle kunna produceras av vind/sol. Det finns helt enkelt ingen efterfrågan. Ens om det är gratis.
Den tidigare artikeln talar om det; dvs att de stora solcellsparker som byggs inte ansluts med full kapacitet eftersom det skulle ge samma problem om i Danmark:
"Ett annat problem som ibland beskrivs i debatten är den hoppiga produktionskurvan som kan uppstå från solpaneler under dagar när vädret växlar snabbt mellan solsken och moln. Ny Teknik har tidigare rapporterat om utmaningar för det danska elsystemet. Där ger stora solparker, som är anslutna direkt till transmissionsnätet, ibland en elproduktion som är hackig som en ekg-kurva vid växlande molnighet." (min fetning)"
Vidare:
"Men sådana bekymmer har inte drabbat Eon, berättar Christian Roos. Moderna solpaneler ger en hel del el även när solen inte strålar från klarblå himmel; produktionen avstannar inte varje gång ett moln seglar förbi. De högsta topparna når dessutom aldrig ut på nätet eftersom solparker sällan kopplar in hela maxeffekten. Nyligen togs exempelvis en jätteanläggning i Hultsfred i drift. Den har en toppeffekt på 100 MW, men ”enbart” 70 MW är anslutna till Eons nät.
Nätstationer med moderna transformatorer kan även ha automatiska så kallade lindningsomkopplare, som styr spänningsnivån för att jämna ut kurvan." (min fetning)
Och med tillräckligt stor matning från solceller på taken i villakvarteren så måste liknande teknik till. Denna är dock så dyr att den inte finns i transformatorerna nära dig, de sitter ett eller två steg till upp i näten.
Skall de flyttas ner till så låg nivå (alltså nära producenten/konsumenten) så kommer det att kosta ganska stora pengar. Pengar som jag tror i fallet ovan betalas av producenten. Inte elnätsägaren. Eller?
Så det blir vaskning som enda ekonomiskt försvarbara alternativ.
Ur NyTekniks tidigare genomgång av negativa elpriser (Stor guide om negativa elpriser: ”Det har verkligen exploderat”) så hittar vi också följande illustrativa graf:
Ur den tidigare artikeln:
"– Det har verkligen exploderat. 2020 var första gången vi hade negativt elpris i hela Sverige. I år tror jag vi landar på minuspriser runt 10 procent av timmarna, säger Christian Holtz, oberoende elmarknadskonsult på Merlin & Metis.
En stor del av förklaringen är den snabba utbyggnaden av sol- och vindkraft.
När minuspriser uppstår mitt på dagen är det ofta starkt kopplat till stor solelproduktion på kontinenten, framför allt i Tyskland. Överskottet kan då strömma in i Sverige via utlandskablarna.
Men den växande svenska solelproduktionen bidrar också till minuspriser och de ”ankkurvor”, som allt oftare dyker upp i det svenska elsystemet. " (min fetning)
Så utan storskalig lagring (eller rent fantastisk efterfrågeflexibilitet) så kommer det att bli en hel del "vaskning" av den el som produceras, eller skulle kunna produceras av vind/sol. Det finns helt enkelt ingen efterfrågan. Ens om det är gratis.
Den tidigare artikeln talar om det; dvs att de stora solcellsparker som byggs inte ansluts med full kapacitet eftersom det skulle ge samma problem om i Danmark:
"Ett annat problem som ibland beskrivs i debatten är den hoppiga produktionskurvan som kan uppstå från solpaneler under dagar när vädret växlar snabbt mellan solsken och moln. Ny Teknik har tidigare rapporterat om utmaningar för det danska elsystemet. Där ger stora solparker, som är anslutna direkt till transmissionsnätet, ibland en elproduktion som är hackig som en ekg-kurva vid växlande molnighet." (min fetning)"
Vidare:
"Men sådana bekymmer har inte drabbat Eon, berättar Christian Roos. Moderna solpaneler ger en hel del el även när solen inte strålar från klarblå himmel; produktionen avstannar inte varje gång ett moln seglar förbi. De högsta topparna når dessutom aldrig ut på nätet eftersom solparker sällan kopplar in hela maxeffekten. Nyligen togs exempelvis en jätteanläggning i Hultsfred i drift. Den har en toppeffekt på 100 MW, men ”enbart” 70 MW är anslutna till Eons nät.
Nätstationer med moderna transformatorer kan även ha automatiska så kallade lindningsomkopplare, som styr spänningsnivån för att jämna ut kurvan." (min fetning)
Och med tillräckligt stor matning från solceller på taken i villakvarteren så måste liknande teknik till. Denna är dock så dyr att den inte finns i transformatorerna nära dig, de sitter ett eller två steg till upp i näten.
Skall de flyttas ner till så låg nivå (alltså nära producenten/konsumenten) så kommer det att kosta ganska stora pengar. Pengar som jag tror i fallet ovan betalas av producenten. Inte elnätsägaren. Eller?
Så det blir vaskning som enda ekonomiskt försvarbara alternativ.
M Martin Lundmark skrev:
Svaret finns i graferna som Stefan visat. Du ser att priset på el mitt på dagen är 50% högre än det är på natten.M Martin Lundmark skrev:
Men du rundar hela tiden frågeställningen. Du vill ändå fortfarande inte fatta. Det jag efterfrågar är styrdata för att kunna anpassa produktionen efter nätets kapacitet (och efterfrågan, men där finns redan spotpris tillgängligt från flera api)
Priset på energin har inget med nätets kapacitet att göra.
Hej
När det gäller elnäten kapacitet närmast villorna så är det spänningsvariation det främsta bekymret och inte nätets effektförluster som många vill beskriva.
När man dimensionerar elnät så märker man detta.
Nätets effektförluster finns med naturligtvis med vid dimensionering av distributionsnäten och dess spänningreglering. Men det brukar oftast vara spänningsfallet som är det största bekymret. Detta bekymmer ökar om du har omvänd effektriktning i delar av distributionsnätet till villorna.
Jag vet fortfarande inte hur du tänker hantera detta.
Både gällande att tex undvika att tillföra mängder av kommunikation som kan störas av överbelastningsattacker eller intrång.
Samt att den som äger solcellerna känner att han inte får producera när det är sol och han vill sälja
Om elpriset är på en för låg nivå för att kärn- och vattenkraftens långsiktiga lönsamhet på dagen då är den rimligen ännu mindre lönsam på natten
Det jag vill säga med det, är att just nu så utövar kraftslagen ”kannibalism” på varandra.
Du skriver; ”Du vill ändå fortfarande inte fatta”
Undvik då mig som ett hinder för din förträffliga idé, för den svenska elförsörjningen.
Tag istället och presentera din lösning för Ei, Energiforsk, Energimyndigheten etc.
Det är naturligtvis betydligt viktigare att du kan visa dem förträffligheten, av din lösning, än att du lyckas övertyga mig.
Den totala prisnivån för elgenerering är idag för låg
Detta undergräver på sikt möjligheten att vi t.ex. har tillräcklig effektkapacitet kalla vintrar.
Jag efterfrågar en robust elkraftförsörjning med rimligt låga elpriser.
Redigerat:
Ei verkar jobba på ett förtydligande: https://ei.se/om-oss/nyheter/2025/2...te-med-lokaliseringssignaler-i-elnatsavgifter