Ett komplett paket inklusive frakt. Inte delar, som kund inte vet passar. Du verkar sakna fundamental förståelse hur en marknad är uppbyggd och fungerar. Du kan inte jämföra äpplen och päron. De aktioner jag länkar till utgör ett sorts segment av paketpris inkl frakt. Vill du jämföra enskilda komponenter, köp då dom och lägg ut dom för aktion.X xLnT skrev:
Du kan aldrig få ett billigare pris än vad en aktion (marknad) är beredd att ge. Kan du guldmarknaden? Inte pappersguld eller aktier utan vad guld går för på pantbanken aktioner. Detta är samma sak. Kan du å andra sidan hitta enskilda komponenter och köpa dom för ett så pass billigt pris att du tjänar på att aktionerna ut dom, gör det i så fall så har du gjort din lycka. Sorry det fungerar inte så.
I Linköping har man effektavgift sedan november. Betalar 440 kr per månad (230 kr sommar) extra pga. 11 kW toppar.X xLnT skrev:
Kan man bara köpa ett batteri och använda det till stödtjänster? Jag kommer ihåg att säljaren nämnde att man måste köpa minst 4 stycken paneler för att nyttja av 50% skatteavdraget. Är det sant?B ByggKarlos skrev:
Tillbaka till lönsamhet. Vilken lösning är lönsamt nu? Förutom stora begagnade solcellspaket...
Antalet solpaneler låter jag vara osagt men för att tillgodogöra sig gröna avdraget på 50% på batterier (och inverter) så måste detta vara i en anläggning avsedd för elproduktion. Enbart batterier producerar ingen el utan är bara en lagringsfunktion. Om invertern ( hybrid) inköpes samtidigt som batterier så får man 50% bidrag även för denna. Men riktigt så enkelt är det inte. Du måste ha en inkomst (och därav ett skatteunderlag) som räcker till att kvitta med bidraget. Dvs när alla andra avdrag är räknade. Kvittning av gröna avdraget ligger sist på listan. Kolla noga så du har tillräckligt skatteunderlag annars blir skyldig att betala in mellanskillnaden till skatteverket i form av restskattB ByggKarlos skrev:
Du måste ha elproduktion för att få bidrag, t.ex solpaneler, men lagen specificerar inte antalet. Det är vanligt att växelriktare kräver minst 100-200 Volt DC för att "starta" och panelerna ger 30-40 Volt DC per styck. Troligen behövdes i ditt exempel minst 4 paneler för att komma upp i en vettig arbetsspänning för växelriktaren de ville sälja.B ByggKarlos skrev:
Hej,
Mängden sol- och vindkraft i vårt elsystem skapar ökade bekymmer för Svenska kraftnät som övervakar att elnätet har en balans mellan inmatad och uttagen eleffekt.
I sina försök att begränsa de allt ökande balanskostnader som uppstår så har nu Svenska kraftnät agerat; ”I slutet av oktober förra året införde Svenska kraftnät den så kallade flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden, med motivet att optimera överföringskapaciteten mellan Nordens elområden och öka mängden tillgänglig el för marknaden. Den andra förändringen var införandet av den automatiserade marknaden för manuella frekvensåterställningsreserver, eller mFRR (Manual Frequency Restoration Reserve). Det är en stödtjänst som har till uppgift att avlasta de snabba automatiska stödtjänsterna vid en obalans eller störning, samt återställa frekvensen till 50 Hz. Det nya är att denna stödtjänst nu aktiveras helt automatiskt, styrd av algoritmer, var 15:e-minut.”
https://www.tn.se/hallbarhet/42566/nya-algoritmen-skapar-kaos-i-elsystemet-sa-drabbas-du/
Målet är bland annat att ” avlasta de snabba automatiska stödtjänsterna vid en obalans eller störning”. Bland annat så lyfter detta ansvar mer direkt mot de som genererar elenergin, där främst sol- och vindkraft har väderberoende elproduktion.
”Under några timmar i mars blåste det lite mer än väntat. Resultatet: avgifter på över en halv miljon kronor. Nya regleringar från Svenska kraftnät har skapat en ekonomisk mardröm för vindkraften – nu tvingas vindkraftskollektivet Nyvallsåsen stänga av sina två kraftverk. – Nästa steg är att montera ner dem, säger meteorologen Martin Hedberg som är en av delägarna.”
https://www.dn.se/ekonomi/jatteboter-drabbar-vindkraftsbolag-tvingas-stanga-av-kraftverk/
Här några fler nyhetsinslag i ämnet; Svenska kraftnät: ”Vi tar situationen på stort allvar”
https://www.dn.se/ekonomi/svenska-kraftnat-vi-tar-situationen-pa-stort-allvar/
Kritikstorm mot Svenska kraftnäts nya algoritm: ”Pausa innan företag går i konkurs”
https://www.tn.se/hallbarhet/42747/...a-algoritm-pausa-innan-foretag-gar-i-konkurs/
Mängden sol- och vindkraft i vårt elsystem skapar ökade bekymmer för Svenska kraftnät som övervakar att elnätet har en balans mellan inmatad och uttagen eleffekt.
I sina försök att begränsa de allt ökande balanskostnader som uppstår så har nu Svenska kraftnät agerat; ”I slutet av oktober förra året införde Svenska kraftnät den så kallade flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden, med motivet att optimera överföringskapaciteten mellan Nordens elområden och öka mängden tillgänglig el för marknaden. Den andra förändringen var införandet av den automatiserade marknaden för manuella frekvensåterställningsreserver, eller mFRR (Manual Frequency Restoration Reserve). Det är en stödtjänst som har till uppgift att avlasta de snabba automatiska stödtjänsterna vid en obalans eller störning, samt återställa frekvensen till 50 Hz. Det nya är att denna stödtjänst nu aktiveras helt automatiskt, styrd av algoritmer, var 15:e-minut.”
https://www.tn.se/hallbarhet/42566/nya-algoritmen-skapar-kaos-i-elsystemet-sa-drabbas-du/
Målet är bland annat att ” avlasta de snabba automatiska stödtjänsterna vid en obalans eller störning”. Bland annat så lyfter detta ansvar mer direkt mot de som genererar elenergin, där främst sol- och vindkraft har väderberoende elproduktion.
”Under några timmar i mars blåste det lite mer än väntat. Resultatet: avgifter på över en halv miljon kronor. Nya regleringar från Svenska kraftnät har skapat en ekonomisk mardröm för vindkraften – nu tvingas vindkraftskollektivet Nyvallsåsen stänga av sina två kraftverk. – Nästa steg är att montera ner dem, säger meteorologen Martin Hedberg som är en av delägarna.”
https://www.dn.se/ekonomi/jatteboter-drabbar-vindkraftsbolag-tvingas-stanga-av-kraftverk/
Här några fler nyhetsinslag i ämnet; Svenska kraftnät: ”Vi tar situationen på stort allvar”
https://www.dn.se/ekonomi/svenska-kraftnat-vi-tar-situationen-pa-stort-allvar/
Kritikstorm mot Svenska kraftnäts nya algoritm: ”Pausa innan företag går i konkurs”
https://www.tn.se/hallbarhet/42747/...a-algoritm-pausa-innan-foretag-gar-i-konkurs/
Hej
Detta system (se inlägg #5 183) som innebär, att flytta kostnaden från kollektivet och till den som orsakar kostnaden, gäller naturligtvis inte bara vindkraft, utan all elproduktion. Solcellsparker vattenkraft, kärnkraft etc. där de två förstnämnda är de som är lite svårare att styra.
De som har haft PPA avtal för vind och sol kommer nu att behöva tänkas till, för att inte producera mer är utlovat mot Svenska Kraftnät.
https://svenskvindenergi.org/fakta/ppa-ett-langsiktigt-avtal-om-inkop-av-el
Att 60-öringen försvinner är i det här sammanhanget ett steg i rätt riktning.
Detta eftersom ett lågt eller negativt elpris är en indikation att det (eller riskerar att) matas in mer eleffekt än som tas ut.
Detta system (se inlägg #5 183) som innebär, att flytta kostnaden från kollektivet och till den som orsakar kostnaden, gäller naturligtvis inte bara vindkraft, utan all elproduktion. Solcellsparker vattenkraft, kärnkraft etc. där de två förstnämnda är de som är lite svårare att styra.
De som har haft PPA avtal för vind och sol kommer nu att behöva tänkas till, för att inte producera mer är utlovat mot Svenska Kraftnät.
https://svenskvindenergi.org/fakta/ppa-ett-langsiktigt-avtal-om-inkop-av-el
Att 60-öringen försvinner är i det här sammanhanget ett steg i rätt riktning.
Detta eftersom ett lågt eller negativt elpris är en indikation att det (eller riskerar att) matas in mer eleffekt än som tas ut.
Redigerat:
Att använda priset på el för att reglera tillförseln av energi fungerar till viss del, men det är som att leva kvar i 60-talet. Även om priset i viss mån avspeglar tillgång/efterfrågan så är det bara en approximering. Vad man vill åstadkomma är inte en prisutjämning utan en balans av nätet. Elnätsbolagen borde genast sätta upp api med info om hur nätet bäst belastas så att både de som levererar och förbrukar kan agera.M Martin Lundmark skrev:
Snart får vi effekttaxa. Den kommer att innebära att man kommer att flytta en del av sin förbrukning de billigaste timmarna till de något dyrare. Om pris är en indikator på överskott så kommer problemet att förvärras. Det finns i dag teknik för att kunna hantera elöverskott från microproducenter så att inmatning till nätet anpassas till balansen i detsamma, men i stället för att använda de möjligheterna så vill man höja taxorna. Och javisst det är ju det bekväma sättet så varför anstränga sig?
Hej lilytwiglilytwig skrev:
När du skriver om vår elkraftförsörjning måste du skilja på Elnätsbolaget (som ansvarar för elnätet och elenergitransporten där) från Elhandelsbolaget som ansvarar för den elenergi vi köper och säljer.
Jag har varit tvungen att läsa igenom ditt inlägg flera gånger men är ändå inte klar över vad du syftar på.
Du skriver; ”Att använda priset på el för att reglera tillförseln av energi fungerar till viss del, men det är som att leva kvar i 60-talet.”
Vad menar du här? Att elpriset sätts efter tillgång och efterfrågan infördes först i mitten på 1980 talet.
Du skriver ”Även om priset i viss mån avspeglar tillgång/efterfrågan så är det bara en approximering. Vad man vill åstadkomma är inte en prisutjämning utan en balans av nätet.”
Menar du här en balans mellan tillförd eleffekt och uttagen effekt genom elnätet? Talar du här om Elhandelsbolaget eller Elnätsbolagets uppgift.
Du skriver: ”Elnätsbolagen borde genast sätta upp api med info om hur nätet bäst belastas så att både de som levererar och förbrukar kan agera.” Menar du här belastningen av själva elnätet (effektflödet genom elnätet som hanteras av Elnätsbolaget) eller om köpt eller såld elenergi av Elhandelsbolagen till elanvändare?
Du skriver; ”Snart får vi effekttaxa. Den kommer att innebära att man kommer att flytta en del av sin förbrukning de billigaste timmarna till de något dyrare. Om pris är en indikator på överskott så kommer problemet att förvärras.”
Här verkar du blanda effektavgiften, som hör till Elnätsbolaget, med elenergin som hanteras av Elhandelsbolaget. De är olika bolag som har olika uppgifter och mål med sin verksamhet och som inte får blandas ihop.
Du skriver; ”Det finns i dag teknik för att kunna hantera elöverskott från microproducenter så att inmatning till nätet anpassas till balansen i detsamma, men i stället för att använda de möjligheterna så vill man höja taxorna. Och javisst det är ju det bekväma sättet så varför anstränga sig?”
Elöverskott från microproducenter handlar om elenergin som säljs av Elhandelsbolaget.
När du skriver ”använda de möjligheterna så vill man höja taxorna” Vilka taxor avser du här, är det taxor från Elnätsbolaget som inte skall blandas ihop med Elhandelsbolaget?
När du i ett inlägg inte har en tydlig skillnad mellan Elnätsbolaget (som ansvarar för elnätet och elenergitransporten där) från Elhandelsbolaget som ansvarar för den elenergi vi köper och säljer.
Då är det väldigt svårt för mig, och för övriga läsare här på byggahus, att förstå vad du avser.
Om du har värmepump så kör med nattsäkningen på max så värmer du huset på dagen i mesta möjliga mån.M m@nge skrev:
Vi blir rövknullade i alla fall.för 5 år sen fick jag ca 11000:- in på försäljning på ett år, i dag är det bara någon hundring i månaden på sommaren, som bäst.
Har 34 paneler och får in ca 11000 kW + mitt på dagen
Hej mrmixterM mrmixter skrev:
När den elkraftförsörjning vi har idag började byggas så fanns politikerna med i beslutsgången men det var det främst ingenjörer som tog fram lösningar och tog besluten. Dessa lösningar har fungerar bra i 60 år eller mer.
Jag ser det som dåliga elkraftkunskaper hos politiker och beslutsfattare som bland annat satte i gång idén att vi skulle sätta solceller på de svenska villataken utan att till exempel begränsa solcellernas effekt i förhållande till husets elbehov.
Eftersom solceller på villataken vänder effektriktningen vilket, bland annat, inte elnätens spänningreglering är byggt för därför så behöver effektflödet på något sätt anpassas till de uppbyggda elnätens förutsättningar. En inte helt enkel uppgift som idag bland annat effektavgiften försöker hantera.
Avsaknaden av elkraftkunskaper hos politiker och beslutsfattare innebär idag att vi är tvungna att ”backa på utvecklingen”.
För många så blir denna anpassning ett bittert uppvaknande, men alternativet är kostsamma ombyggnationer som vi rimligen inte kommer att vilja betala för.
Jag beklagar att vi idag har dåliga elkraftkunskaper i ett samhälle så helt beroende av elkraft
Redigerat:
Nu är du ju där igen. Skyller problem i nätet på att politiker har dåliga elkraftskunskaper. Ja det har de nog, varför skulle elkraftsexperter bli politiker?
Med litet proaktivitet från nätägarnas håll, i stället för att skylla på andra, så kan problem med baklänges effektmatning från microproducenter elimineras.
Invertrar till solceller kan enkelt styras och regleras.
Den input som man kan nyttja för sin styrning per i dag är pris och kostnad. Spotpris, 60-öringen och nätnyttaersättning. Vartefter tillkommer effekttaxa medan 60-öringen utgår.
Det finns viss korrelation mellan belastning på nätet och spotpriset, men den är ganska svag, särskilt i lokalnäten.
När 60- öringen försvinner kommer gränsen för när man reglerar ner eller stoppar sin inmatning till nätet att sänkas. Effekttaxa gör ingen skillnad.
Aktörer som Tibber m fl kan bidra genom stödtjänster, men för att effektivt kunna balansera nätet krävs relevant information från nätagare. Mao info om aktuellt behov via öppna api.
Sådana som du drömmer er tillbaka till 60 -talet och har egentligen inget att tillföra.
Med litet proaktivitet från nätägarnas håll, i stället för att skylla på andra, så kan problem med baklänges effektmatning från microproducenter elimineras.
Invertrar till solceller kan enkelt styras och regleras.
Den input som man kan nyttja för sin styrning per i dag är pris och kostnad. Spotpris, 60-öringen och nätnyttaersättning. Vartefter tillkommer effekttaxa medan 60-öringen utgår.
Det finns viss korrelation mellan belastning på nätet och spotpriset, men den är ganska svag, särskilt i lokalnäten.
När 60- öringen försvinner kommer gränsen för när man reglerar ner eller stoppar sin inmatning till nätet att sänkas. Effekttaxa gör ingen skillnad.
Aktörer som Tibber m fl kan bidra genom stödtjänster, men för att effektivt kunna balansera nätet krävs relevant information från nätagare. Mao info om aktuellt behov via öppna api.
Sådana som du drömmer er tillbaka till 60 -talet och har egentligen inget att tillföra.