G grovspacklarn skrev:
Nu är väl betongpannor inte så mycket tyngre än tegelpannor, som tidigare diskuterats flitigt här på forumet.
Googlade och då får man ta det med en nypa salt då jag bara tog de första av respektive annons upp. Tegelpannor 2.8 kg styck betongplatta 4 kg styck.
lärjungen lärjungen skrev:
Beror lite på tillverkare. Benders Palema Benderit 2-kupiga betongpannor väger 38,8 kg/m2 medan Vittinge klassisk T11 2-kupiga tegelpannor väger 30,8 kg/m2. På 150 kvadrat blir det 1,2 ton mer vikt med betongpannor. Visserligen utspritt över hela takytan naturligtvis men det är ändå rätt mycket viktskillnad på pappret så att säga.
Kollade på bauhaus på två olika pannor. 2.8 kg styck för tegel och 4 kg för betong. Det blir 1400 kg diff på 130 kvadrat om jag räknar rätt. 3640 kg mot 5200. Sen beror det väl på vad maxvikt är anpassat efter och slänger man på liten lutning uppe i norr med någon meter snö så kan det finnas en viss risk
 
13th Marine 13th Marine skrev:
Så fribärande takstolar är bara ett påhitt och fungerar inte?
Självklart, bara att beakta nedböjning och kryphållfasthet och dimensionera efter det.

Frågan är bara om en prefabtillverkare gjorde det fullt ut under det träbesparande 70-talet när man tom konstruerade bärande ytterväggar med 70x38 reglar...
Och vägde in att de inritade innerväggarna skulle kunna tas bort. De bär möjligen inte bjälklaget men stabiliserar givetvis.

Det kommer givetvis inte braka samman men formförändring får man nog räkna med.
Liksom att byvindar kommer att få huset att knaka mer än innan.
 
  • Gilla
Chrzan
  • Laddar…
Jag var också i färd med att riva en innervägg som jag bedömde ickebärande. Under processen uppstog nedhäng och jag blev rädd. Snabbt som ögat pallade vi upp det med en innerdörr. Nästa dag hämtade vi stämp och beställde en limträbalk som vi monterade sedan över öppningen. Nu är det lugnt..
 
  • Gilla
Huddingebo
  • Laddar…
S Sebyhed skrev:
Bor i ett liknande Gullringshus från 1963. Här är motsvarande vägg öppnad ca tre meter men den är avväxlad uppe på vinden , från yttervägg till murstock, då snickaren bedömde den som bärande. (Förra ägaren.)
Jag tycker snickaren tänkte rätt oavsett om den är formellt sett bärande eller ej. Snygg lösning också att hänga upp i underramen i en tvärgående balk uppe på vinden vilket jag antar han gjorde? Risk att undertaket spricker när man har typ halva spännvidden precis bredvid fack där det är fulla spännvidden. I den bästa av världar hade den där väggen haft teleskopanslutning i överkant som kunnat ta upp typ 20 mm deformation men sånt hade man inte på 60-talet.
 
Huddingebo Huddingebo skrev:
Självklart, bara att beakta nedböjning och kryphållfasthet och dimensionera efter det.

Frågan är bara om en prefabtillverkare gjorde det fullt ut under det träbesparande 70-talet när man tom konstruerade bärande ytterväggar med 70x38 reglar...
Och vägde in att de inritade innerväggarna skulle kunna tas bort. De bär möjligen inte bjälklaget men stabiliserar givetvis.

Det kommer givetvis inte braka samman men formförändring får man nog räkna med.
Liksom att byvindar kommer att få huset att knaka mer än innan.
Så en korrekt dimensionerad takstol kan vara fribärande?
 
13th Marine 13th Marine skrev:
Så en korrekt dimensionerad takstol kan vara fribärande?
Självklart.
Frågan är bara hur långt man gick i dimensioneringen när detta prefabricerade hus tog fram för över 50år sedan.
 
Huddingebo Huddingebo skrev:
Självklart.
Frågan är bara hur långt man gick i dimensioneringen när detta prefabricerade hus tog fram för över 50år sedan.
Det fanns välutbildade ingenjörer även på den tiden.
Ingen skillnad på att räkna på samma fackverk nu idag. Det är ett 2m hög fackverk, är ju bara du räknar på den. Du har ju alla mått och dimensionerna kan du kanske anta.
Beräkningametoden är från 1800-talet men funkar än i dag.
 
T tompaa1980 skrev:
Googlade och då får man ta det med en nypa salt då jag bara tog de första av respektive annons upp. Tegelpannor 2.8 kg styck betongplatta 4 kg styck.

Kollade på bauhaus på två olika pannor. 2.8 kg styck för tegel och 4 kg för betong. Det blir 1400 kg diff på 130 kvadrat om jag räknar rätt. 3640 kg mot 5200. Sen beror det väl på vad maxvikt är anpassat efter och slänger man på liten lutning uppe i norr med någon meter snö så kan det finnas en viss risk
Tegel tar även åt sig fukt på ett annat sätt, det är inte rättvist att jämföra rakt av på ett sånt sätt. Men oavsett så är det en ganska marginell skillnad. Taket ska hålla för 30cm blötsnö, det kan du som gillar siffror räkna på vad det väger.
 
Huddingebo Huddingebo skrev:
Självklart.
Frågan är bara hur långt man gick i dimensioneringen när detta prefabricerade hus tog fram för över 50år sedan.
Det är ju förhållandevis lätt för TS att jämföra takstolens dimensioner med träguidens tabeller som jag länkade i inlägg 69.
 
Henrik Lindberg Henrik Lindberg skrev:
Jag tycker snickaren tänkte rätt oavsett om den är formellt sett bärande eller ej. Snygg lösning också att hänga upp i underramen i en tvärgående balk uppe på vinden vilket jag antar han gjorde? Risk att undertaket spricker när man har typ halva spännvidden precis bredvid fack där det är fulla spännvidden. I den bästa av världar hade den där väggen haft teleskopanslutning i överkant som kunnat ta upp typ 20 mm deformation men sånt hade man inte på 60-talet.
Javisst! Tvärgående balk med stöd i ändarna som takstolarna ”hänger” i noga spikade med små lämpliga trästycken. Idag hade det varit skruvade gaffelankare eller dylikt för ett sånt jobb.
 
  • Gilla
Henrik Lindberg
  • Laddar…
GoC GoC skrev:
Det fanns välutbildade ingenjörer även på den tiden.
Ingen skillnad på att räkna på samma fackverk nu idag. Det är ett 2m hög fackverk, är ju bara du räknar på den. Du har ju alla mått och dimensionerna kan du kanske anta.
Beräkningametoden är från 1800-talet men funkar än i dag.
Ja det gjorde det garanterat, i medeltal bättre utbildade än idag. Men man konstruerade usla lösningar och konstruktioner även förr. De pratas det ofta om här på detta utmärkta forum. Oavsett det är ingjuta träbitar, kalla betonggrunder eller dålig ventilation när de första husen med elvärme kom.

Ingen här vet hur huset och takstolarna har beräknats och regler och beräkningsförfarande har ändrats.

Det var tex otroligt vanligt att hus med plankstomme och "svensk" takstol bågnade ut på långsidorna pga strukturellt veka konstruktioner och bristfällig infästning.
 
  • Gilla
Jansson69
  • Laddar…
J Jansson69 skrev:
Du skriver tidigare att ”Jag bor i ett liknande hus (LB) och det är flera grannar som tagit bort motsvarande vägg. Att taket åker ner är inte så konstigt då spännvidden blir längre. Det behöver inte betyda att väggen är bärande.”

Och nu säger du inget alls?
Enligt ritningarna så tyds den starkt vara bärande då den har tagits med på en sektionsritning..
Men vad vet jag, du kanske har tillräckligt med kunskap i o med att din grannar har tagit bort sin väggar i sina hus!
Att väggar är inritade på en sektionsritning behöver inte betyda att de är bärande. Sektioner på en ritning visar enbart ett snitt genom huset.
 
Huddingebo Huddingebo skrev:
Den ser ganska vek ut.
Men svara då på varför har takstolarna gjorts asymmetriska om de ska vara fribärande över hela spännvidden mellan ytterväggarna?
Bara det att den initialt säckar en hel centimeter vid avlägsnandet av en innervägg väcker ju frågor.
Taket kommer garanterat att fortsätta krypa nedåt några centimeter. Även om takstolarna kanske aldrig brister.
Vad många blandar ihop är nedböjning, momentan sättning. 10mm är, mycket riktigt, en relativt liten nedböjning. MEN, 10mm momentan sättning är väldigt mycket. För visst kan man klämma in reglar i en ickebärande vägg, och därmed ge intryck av att vara bärande. Men, försök att banka in reglar som är 10mm för långa. Det grejar du inte.
Som jag även nämnt tidigare, så är det sommar nu. Sannolikt hade det inte heller vara en nedböjning på 10mm i vinter, om man inte stadgat upp det.
 
  • Gilla
Huddingebo
  • Laddar…
G Gullringen skrev:
Ännu en fråga kring bärande vägg, är i fart med att ta ner vägg mellan kök och vardagsrum. Jag och flera bedömde väggen som icke bärande. Huset är ett Gullringshus från 1966. Väggen är längsgående med taknock. Avstånd mellan ytterväggar 7,4m. Dom enda väggar jag kan hitta som är utmärkta som bärande i ritningarna är källarväggarna.

Jag har fackverkstakstolar och reglarna i väggen var enligt min bedömning väldigt klena, 50x35mm. Även avståndet mellan reglarna var över 100 cm på ett ställe, ingen av reglarna var centrerad med golvbjälke. Väggen var mellan 2 dörröppningar och slutar med en öppning på 4 m.

Vid rivning hade det blivit tryck på sista regeln som var närmast ytterväggen, men vid sågning så knäcktes regeln lätt och taket sjönk ca 10 mm.. taket är nu uppstöttat till höjd innan rivning. Så min fundering är, hade väggen en bärande funktion eller är det normalt att taket sjunker något med tiden?
En halvmeter blötsnö på taket brukar visa eventuella brister
 
  • Gilla
Byggahus48 och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.