63 096 läst ·
127 svar
63k läst
127 svar
Varför sjönk taket, tog ner innervägg
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 796 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 796 inlägg
Svarar mig själv, men det är en av flera anledningar till varför denna väggen inte var bärande. Taksolens utformning precis vid innerväggen tyder på att takstolen inte är byggd för att ta last i form av ett upplag där.U Utsliten och utdömd skrev:Anledningen till asymmetrin är för att det är ett taköverhäng till höger i bild. Du vill aldrig ha en last/upplag över en fri del av underarmen, så de har satt in en extra stäva för att hjälpa ta lasten vid upplaget.
På vänstra sidan är upplaget ute där överarm och underarm möts, så där behövs inte den extra stävan i fackverket.
Sen att den var byggd med 50x35 reglar glest fördelade, dessutom inte satta i linje med bjälklag eller takstolar, det kräver dubbel bräda i syll och hammarband med förskjutna skarvar som verkar saknats.
Medlem
· Västernorrland
· 12 021 inlägg
en cm lär ju knappast betyda nånting på det viset...........Hus och grundläggningar rör sig och är det nån som mätt om golvet ligger på exakt samma nivå som när huset byggdes? På millimetern? Eller att den som spikade dit väggen inte sågade reglarna lite för långa och bankade dit dem? Vore väl skillnad om taket sjönk 5cm........då kan man väl börja undra......
Jag är just nu inte helt 100 om det skulle kunna vara innertaket som hänger lite...H hydrolift skrev:
Men en sak som står i ritningarna är att innertakspanelen ska sättas innan väggar reses. Vilket också borde tyda på att inga innerväggar är bärande...
Jag har hittat en kommentar i ritningarna där det står att innertakspanelen skall spikas innan väggar reses. Borde också kunna tyda på att innerväggarna inte bär..U Utsliten och utdömd skrev:Svarar mig själv, men det är en av flera anledningar till varför denna väggen inte var bärande. Taksolens utformning precis vid innerväggen tyder på att takstolen inte är byggd för att ta last i form av ett upplag där.
Sen att den var byggd med 50x35 reglar glest fördelade, dessutom inte satta i linje med bjälklag eller takstolar, det kräver dubbel bräda i syll och hammarband med förskjutna skarvar som verkar saknats.
Byter du tak så justerar man taket så pannorna ligger perfekt.S Snurrespratt skrev:Inte direkt relevant till det här case:t , men värt att nämna. Vårt hus är drygt 100 år gammalt trähus med tegeltak och vi skulle renovera taket. Visade sig att taket fått en svag 'svank' längs med långsidorna cirka 1 m ovanför takfoten, flera cm. Därför fick vi anpassa nya vindskivor och vattbrädor (plåt) till detta. Ganska normalt att det händer tydligen.
Det gör seriösare takläggare.
Tyvärr ser man ofta motsatsen. Inte en linje ligger rakt.
Om jag ska damma av ritningsläran från gymnasiet jag med...
Vad jag ser är en fasadritning, en planlösningsritning och ett tvärsnitt enligt markering. Inga konstruktionsritningar med bygganvisning för att uppnå krav. Tvärsnitt i situation säger bara hur det ser ut just där. Standarder och praxis (som jag minns dem) bör göra gällande att det är en självbärande takkonstruktion med avväxling enligt situation för att flytta lasten ner genom den indragna ytterväggen vid balkong till den extra väggen i källaren...
Att dubblera och bygga in kortlingar i golvbjälklaget för att ta upp förskjuta laster är ju naturligtvis möjligt, men det är ju en extra kostnad som jag inte tror att de har velat ta för att en innervägg ska hamna 30-40 cm åt sidan...
Så jag hade också gjort samma sak i det läget.
Dessutom så visade det sig att väggen inte var bärande men att den var stöttande av ålder om jag förstår det hela?
Vad jag ser är en fasadritning, en planlösningsritning och ett tvärsnitt enligt markering. Inga konstruktionsritningar med bygganvisning för att uppnå krav. Tvärsnitt i situation säger bara hur det ser ut just där. Standarder och praxis (som jag minns dem) bör göra gällande att det är en självbärande takkonstruktion med avväxling enligt situation för att flytta lasten ner genom den indragna ytterväggen vid balkong till den extra väggen i källaren...
Att dubblera och bygga in kortlingar i golvbjälklaget för att ta upp förskjuta laster är ju naturligtvis möjligt, men det är ju en extra kostnad som jag inte tror att de har velat ta för att en innervägg ska hamna 30-40 cm åt sidan...
Så jag hade också gjort samma sak i det läget.
Dessutom så visade det sig att väggen inte var bärande men att den var stöttande av ålder om jag förstår det hela?
Ojj...M -MH- skrev:
Väggen har ju effektivt förhindrat krypning i 70år.
Det är nu den börjar. 1cm initialt innebär att den kommer att fortsätta.
Det är ungefär som när man lägger en 5m lång planka mellan två punkter.
Initialt hänger den ner en bit. Vänta ett år så kommer du få se en helt annan nedböjning.
Hade du haft en extra stödpunkt mellan uppläggningspunkterna så hade nedhängningen uteblivit.
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 691 inlägg
Så fribärande takstolar är bara ett påhitt och fungerar inte?
De andra delarna av takstolen där det "hängt fritt", hur mycket har de böjts ner på 70 år?
Du kan inte säga någonting om hur det beter sig utifrån vad som hände plötsligt.
Jasså, så den satte sig 1 cm på en dag och du tror den nommer fortsätta i ungefär samma takt? Så framåt nyår blir det att åla sig fram i rummet? Eller vad skall vi tro framåt nyår, hur mycket extra tror du det satt sig?Huddingebo skrev:
Du kan inte säga någonting om hur det beter sig utifrån vad som hände plötsligt.
Hade krypning och nedhängning mycket i beaktning när jag dimensionerade bjälklaget över köket där spännvidden är strax över 5m.M -MH- skrev:De andra delarna av takstolen där det "hängt fritt", hur mycket har de böjts ner på 70 år?
Jasså, så den satte sig 1 cm på en dag och du tror den nommer fortsätta i ungefär samma takt? Så framåt nyår blir det att åla sig fram i rummet? Eller vad skall vi tro framåt nyår, hur mycket extra tror du det satt sig?
Du kan inte säga någonting om hur det beter sig utifrån vad som hände plötsligt.
Mätte lite löpande första åren och såg hur fenomenet klingade av. Men det var skapligt dimensionerat och lasten ökar om jag mins rätt i kvadrat till spännvidden.
"Krypning" i samband med trä refererar till den långsamma, bestående deformationen som uppstår när materialet utsätts för en konstant belastning över tid, en effekt som förvärras av förändringar i fuktigheten i träet. Det är viktigt att inte förväxla detta med att träets fuktighet ändras, vilket leder till att det krymper vid torkning och sväller vid fuktupptagning, eller med angrepp av "trämask", som är larver av trägnagare.
Krypning på grund av belastning
- Vad det är:
När en träkonstruktion utsätts för en konstant vikt, som en last i en bjälke, kommer träet att böja sig mer och mer över tid, även om vikten inte ökar.
- Fuktförhållandenas roll:
Krypning ökar avsevärt när träets fuktinnehåll ökar, och variationer i fuktigheten leder till ännu större deformationer än en konstant fukthalt.
- Effekt:
Om belastningen är tillräckligt hög och långvarig kan krypningen i slutändan leda till att materialet brister.
- Vad det är:
Trä är ett hygroskopiskt material som kan ta upp och avge vattenånga från luften, vilket får det att svälla vid fuktupptagning och krympa vid uttorkning.
- Påverkan:
Fuktrörelserna påverkar träets mått, till exempel kan ett trägolv krympa och bilda springor under torra förhållanden och svälla när det är fuktigt.
- Krypning:
En deformation orsakad av konstant belastning, där fukten spelar en förvärrande roll.
- Fuktrörelser:
Förändringar i träets dimensioner (krymning/svällning) på grund av upptagning och avgivning av fukt.
- Konstruktörer måste ta hänsyn till både den långsiktiga krypningen och effekterna av fuktvariationer när de dimensionerar träkonstruktioner för att säkerställa att de inte deformeras för mycket."
