Varför levererar min bergvärmepump inte?

[redarn]

Vad är typisk COP när det är -20 vintertid och borrhålet ger -1? (Framledningstemp 45.)

Utöver vad @Dilato skrev så säger manualen för TS pump så har den vid driftfallet 0-gradig brine och 45-gradig framledning en COP på 3,81. Så lite under detta vid -1 på brine.

 

[Pen]

Stämmer rätt bra med min VP som är Nibe S1256-13; i princip samma som TS men utan inbyggt VVB.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Under veckan ligger KBin på ungefär på -2 grader. VB ut pendlar kring 45 grader, toppar på 48 grader någon gång i slutet av veckan.

Mörkgröna kurvan är avgiven effekt till radiatorsystemet såsom VP själv räknar ut den baserat på sin flödesgivare och temperaturgivarna. Ljusgröna kurvan är inmatad effekt i kompressorn såsom VP själv räknar ut den. Båda kurvorna exkluderar uppvärmning av varmvatten. Dock har vattenvärmning en negativ inverkan på radiatoruppvärmning då underskottet som uppstår måste arbetas upp vid högre framtemp.

 

[Pen]

Korrigering: KBin var under veckan +1 grad och lite därunder. Det var KBut som var -2 grader. Kan tyvärr inte redigera längre.

 

[krfsm]

TS kan ju börja med att kolla sin berggrund: SGUs kartvisare berggrund
Det finns numera en karta som visar värmeledningsförmåga i berggrunden: SGU kartvisare geoenergi

Och se om det står något om borrhålet hos SGU: SGU kartvisare brunnar

Det kan ju vara så att den som dimensionerat utgått från förhållandena som brukar vara i området, men att just där TS bor är annorlunda.

edit: Kartvisaren för geoenergi har data från båda de andra, så börja med den.

 

[danielsCHM]

TS kan ju börja med att kolla sin berggrund: SGUs kartvisare berggrund
Det finns numera en karta som visar värmeledningsförmåga i berggrunden: SGU kartvisare geoenergi

Och se om det står något om borrhålet hos SGU: SGU kartvisare brunnar

Det kan ju vara så att den som dimensionerat utgått från förhållandena som brukar vara i området, men att just där TS bor är annorlunda.

edit: Kartvisaren för geoenergi har data från båda de andra, så börja med den.

Såhär ser det ut.

 

[DonPablo]

Kan bara svara ang Nibes mjukstartkort, på de äldre pumparna 1225, 1230, 1235 var det ett väldigt vanligt fel, på de nyare 1145/1245 har jag under mina 10 år som Niberep aldrig bytt en mjukstart som varit trasig!

Ang inv eller on/off så är cop/scop siffrorna på nibes f1245-8 och S1256-8 som följer
F1245-8
0/35°C nom
Avgiven värmeeffekt (PH) 7,93kW
Tillförd eleffekt (PE) 1,7kW
COP 4,67
0/45°C nom
Avgiven värmeeffekt (PH) 7,5 kW
Tillförd eleffekt (PE) 2,3 kW
COP 3,69

Nominell värmeeffekt (Pdesignh), 35 °C / 55 °C kW 10/9
SCOP kallt klimat, 35 °C / 55 °C 5,0 / 4,0
SCOP medelklimat, 35 °C / 55 °C 4,9 / 3,9

S1256-8
0/35°C nom
Avgiven värmeeffekt (PH) 2,86kW
Tillförd eleffekt (PE) 0,56kW
COP 5,05
0/45°C nom
Avgiven värmeeffekt (PH) 2,62kW
Tillförd eleffekt (PE) 0,69kW
COP 3,8

Nominell värmeeffekt (Pdesignh), 35 °C / 55 °C kW 7,5
SCOP kallt klimat, 35 °C / 55 °C 5,95 / 4,44
SCOP medelklimat, 35 °C / 55 °C 5,67 / 4,26

Pris hos polarpumpen F1245-8 cu 93 395 kr
Pris hos polarpumpen S1256-8 cu 103 450 kr

kompr till f1245-8 via Nibe 19975 kr ink moms ex frakt
mjukstart f1245-8 via nibe 1506 kr ink moms ex frakt
S1256-8 cu
kompr via Nibe 20287 kr ink moms ex frakt
inverter nia nibe 10150 kr ink moms ex frakt

Skiljer bara 10 000 kr Hur länge tar det att spara in dessa 10k enligt cop/scop siffrorna? Jag kan inte sån räkning =) Men jag vet vilken värmepump jag hade valt driftsäkerhetsmässigt.

 

[krfsm]

Såhär ser det ut.

Dvs det kan vara så att du har otur att det blåa området (låg värmeledningsförmåga, 2-3) i själva verket breder ut sig mer på djupet än vad kartan visar och inkluderar ditt borrhål, men att den som dimensionerat har utgått från hög värmeledningsförmåga (2,5-4,5) som större delen av byn har. Vilket skulle kunna innebära att ditt borrhål kanske bara kan leverera ca 2/3 av vad den som dimensionerade hade tänkt sig.

 

[redarn]

Såhär ser det ut.

Är ditt borrhål vid den röda markeringen precis på gränsen? (Inget hål registrerat där hos SGU).

 

[danielsCHM]

Är ditt borrhål vid den röda markeringen precis på gränsen? (Inget hål registrerat där hos SGU).

Ingen aning varför det inte syns där, Borraren som
Skickar in väl?
Här är en bild med exakt position

 

[fusion]

Ingen aning varför det inte syns där, Borraren som
Skickar in väl?
Här är en bild med exakt position

Det skall han göra enligt lag ! Du ansvarar för anmälan och avgift till din kommun. Gäller även värmepumpen.

Miljöbalken

 

[redarn]

Ingen aning varför det inte syns där, Borraren som
Skickar in väl?
Här är en bild med exakt position

Mitt borrhål dök upp på några dagar hos SGU så kanske din borrare bommar att skicka in?

Utifrån den kartan har de valt en olämplig plats på fastigheten. Kanske för den var praktisk ur andra hänseenden.

Varnade de dig angående placering? Annars kanske läge att kräva de borrar ett nytt på lämpligare plats på fastigheten. Kan tycka en professionell firma borde titta på dylika kartor.

 

[lordi]

Det ser ut som borrhålet inte ger tillräcklig energi. Delta t är 4 grader vilket indikerar ok flöde, kunde kanske varit en grad mindre.

Den värmepumpen har en funktion som gör att den varvar ner kompressorn om köldbärare ut blir för kall. Ca 2-3 grader innan kb-ut min (standardinställning -8 grader), börjar den varva ner och ta hjälp av elpatronen.
Är man medveten om att borrhålet är klent så kan man ställa upp kb-min så den varvar ner tidigare för att undvika total nedfrysning.
200 m borrhål är som regel lite i underkant för en 13 kW VP.
Det beror också på förhållandena i borrhålet såklart.

 

[Karrock]

Det motsäger det som påstås av källor som SGU och liknande som ska ha koll på detta.
Typiskt sett så pratar vi om att grundvattnet rör sig med några millimeter till några centimeter per dygn i berggrund.
Det är av den anledningen som grunvattennivån inte återställs direkt efter någon veckas regn när det varit tort en längre period.
Höga grundvattenflöden kan påverka möjligt effektuttag eller hålets återladdning positivt men det är mycket ovanligt att så är fallet i någon avsevärd omfattning.

I normalfallet när man pratar om högt vattenflöde i borrhål så pratar man om hur snabbt hålet återfylls. När du installerat kollektorslangen så tar du inte ut något vatten ur hålet och då är det de horisontella vattenrörelserna som är max någon cm per dygn vi pratar om.
Den absoluta majoriteten av energiöverföringen sker genom att berget leder värme till borrhålet som återladdar den värme du tar ut.

Om det du säger vore sant så skulle jag inte ha de temperaturer som jag har i mitt borrhål.
Mitt hål är ett, enligt borrarens uppgift, relativt torrt hål. Det tog några dagar för det att fyllas med vatten efter borrning. Jag skulle med andra ord inte kunna använda mitt borrhål för att ta ut vatten.
Men jag har likväl temp upp ur borrhålet som aldrig går under 6 grader på vintern och som hamnar på 7-8 grader under sommaren när jag inte belastar hålet annat än för varmvatten.

Om du hade rätt så skulle jag få avsevärt lägre temperaturer i mitt hål trots mitt relativt moderata effektuttag.

Att du har en kraftfull värmepump betyder inte att du tar ut hög effekt. Det kan mycket väl vara så att din pump bara går på deleffekt. Speciellt som du har den inställd på tyst läge vilket reducerar kompressorhastigheten.
Det som är intressant är vilket effektuttag du har ur hålet.
Jag ligger normalt sett under vintermånaderna när det är någon minusgrad på drygt 30% effekt från min BVP som skall ha en toppeffekt på 12-13 kW. Dvs jag plockar normalt sett ca 4 kW ur hålet. Vid köldknäppar när det blir -20 så går den upp på högre effekt men jag tror inte jag sett den gå över ca 70% effekt på kompressorn. Och då har jag 175+61 kvm hus samt ett oerhört dåligt isolerat förråd på 35 kvm som jag värmer.

För att grundvattenflödet ska ha en mrkbar effekt på bergvärmen så krävs att det är poröst berg med mycket sprickbildning för att kunna tillåta så höga grundvattenflöden att det får effekt men då får man helt andra problem med inrasande berg i hålet vid borrning och installation av kollektor.

Vad ligger du typiskt sett på för effektuttag ur hålet för din uppvärmning. Troligen ligger du inte speciellt högt.

Hu har ändå betydligt lägre temp i ditt borrhål med "stort flöde" än jag har i mitt "torra hål" med nästintill obefintligt vattenflöde.

Har inte läst hela tråden än, men glad att hitta en kompis i grundvattenfrågan, när det finns så mycket missuppfattningar om vattenflödets bidrag.

Kapacitet på protokollet är vad brunnen möjligen skulle leverera kortvarigt som vattentäkt om den pumpats till max.

Det normala horisontella grundvattenflödet är väldigt litet per dag förbi en brunn som inte pumpas.

Två komplicerande nästan hypotetiska fall är om det finns mycket terräng där man teoretiskt kan borra på två stora sprickor vid olika djup med olika tryckpotential och kortsluta ett flöde mellan dem. Teoretiskt möjligt, men i praktiken gör det nog bara skillnad i sällsynta fall.
Har man en artesisk brunn och leder bort vatten så kan man räkna med att vattnet bidrar mer rejält. Även det sällsynt.

Jag har aldrig försökt räkna på konvektion i vattnet i hålet, men jag tror inte det ska vara en stor grej. Ackumulatortankar blandar sig väl inte så mycket (?) I vissa delar av världen fyller man regelmässigt brunnen med lera, hade det varit mycket sämre än fritt vatten så tror jag inte man hade gjort det.

 

[Martin Lundmark]

Nej, många kunder har valt bort varvtalsstyrd kompressor. Är snarare de senaste typ 5åren som många valt det(bergvärme), jobbar själv i branschen sedan 13år tillbaka :/

Hej
Vad är orsaken att man väljer bort varvtalsstyrd bergvärmepump

En varvtalsstyrd pump anpassar sig till värmebehovet och underlättar att undvika elspets när det är störst värmebehov, högst elpris och att effektavgiften kostar

Varje start är en mekanisk och elektrisk påfrestning och vid varvtalsstyrd så behöver inte kompressorn leverera sin märkeffekt speciellt lång tid under ett år

Har fortfarande min första varvtalsstyrda bergvärmepump sedan ca 20 år och är nöjd med den

 

[Emanuel01]

På grund av initialt pris samt rekomendation. Särskilt Nibe hade problem. Bytte tex frekvensare 2 gånger hos en kund. Är ju likadant vid ventilation där går frekvensaren också sönder särskilt vid strömavbrott eller fasbortfall. Sedan var det väll ca 2006 Nibe börja utforska inverterteknik men det slog igenom 2014. Låter konstigt om du haft bv med vartalsstyrning i runt 20 år.