Givetvis har det inte prövats eftersom uppenbarligen ingen verkar tycka det vara värt att ta till domstol. Om det vore så givet som du verkar tro hade det tagits till domstol för 40+ år sedan. Det har garanterat funnits massor med jurister utan bil som varit sura på sina parkerande grannar som gör månadsavgiften onödigt hög. Någon av dessa hade tagit detta till tinget om det fanns hyfsade chanser till vinst.globaljuggler skrev:
Vad menar du med att likabehandlingsprincipen är absolut eller något annat?
På vilket sätt har ditt hypotetiska fall något med det att göra?
Okej, vi håller alltså på och diskuterar något där ingen vet vad som är rätt eller fel. Varför är du då så angelägen om att bevisa att du har rätt?
I praktiken är det just att alla har samma möjlighet att få en parkeringsplats, om de bor länge i föreningen, som visar att likabehandlingsprincipen uppfylls.
Subvention = ekonomiskt understöd (SAOL, SO)
Med din önskade hantering så blir ju resultatet att en minoritet av medlemmarna, som har en parkeringsplats, subventionerar de andra medlemmarnas bostäder. Varför skulle det vara rättvist?
Frågan var om du tyckte att likabehandlingprincipen var absolut, och till och med i mitt skruvade exempel menar du att likabehandlingsprincipen följs.BirgitS skrev:
Jag menar att styrelsen i det fallet missbrukar sin makt och åsidosätter likabehandlingsprincipen, men då får vi agree to disagree, som det heter.
Nej, så blir det inte alls. Det innebär att föreningens egendom används effektivt och den medlemmen som inte får ta del av en p-plats kompenseras genom lägre avgift eller bättre underhåll, också ett ämne som har avhandlats ett antal gånger redan i tråden.
Det är nog en bra sammanfattning.
Likhetsprincipen är viktig ur ett principellt perspektiv, när styrelse eller stämma fattar sina beslut.
Inte lika effektivt som juridiskt påtryckningsmedel, trots att det är ett go to-argument i olika missnöjesyttringar.
Att gå så långt som att hävda att det som är utbredd praxis strider mot likhetsprincipen blir dock lite fånigt. Då får man inse att man p*ssar i motvind.
Att lägga pengar i en reparationfond, är till för underhåll, något de flesta föreningar bör göra, inget som sänker avgiften, tvärtom faktiskt.O skrev:
Jag har ingen uppfattning alls i frågan. Det är inte frågan om tyckande från min sida.Alfredo skrev:
Naturligtvis har jag inget problem med att du tycker i stället för att kolla upp fakta. Lite sorgligt att du inte litar på mig eller kollar upp fakta istället för att "ha en uppfattning" och tjafsa emot bara.
Jag bara redovisar hur andelstal i BRF har kalkylerats så länge det har funnits BRF. Det normala har varit att de "bästa" lägena fått högre andelstal och därmed högre månadsavgift. Motsvarande för de sämsta. Jag har väldigt bra koll på detta.
Om man är intresserad att verifiera att denna justering av andelstal med olika månadsavgift för exakt lika lägenheter är vanligt kan man kolla upp saken på någon passande hemsida. booli.se och hemnet.se har så mycket info att det är ganska lätt att verifiera.
Eftersom jag vet hur det är och har informerat om saken nöjer jag mig så. Jag har inte något intresse att utbilda andra om de inte klarar att kolla upp saken själva. Så
Fast en bostadsrättsförening är en form av ekonomisk förening. Dvs en förening med syfte att tillvarata sina medlemmars ekonomiska intressen. Exempelvis genom att ge medlemmarna förmåner eller utdelning.C cpalm skrev:
När en bostadsrättsförening som går med överskott beslutar årsstämman hur överskottet skall hanteras. Vanligt är amortering (om det finns lån) underhåll (om man inte redan har tillräckligt mycket fonderat) eller sänka avgiften (om det inte är en engångshändelse). Men om det är en engångshändelse att BRF fått ett överskott kan det delas ut.
Så medlemmarna kan faktiskt få en utdelning av en BRF. Normalt är utdelning från en ekonomisk förening skattepliktig.
Jo, faktiskt blir avgiften lägre. Det inser man om man tänker ett steg till. Inte bara till dagens avgift som naturligtvis blir högre ju mer man lägger till för att stoppa i reparationsfonden.B Bertil Arvind skrev:
När det är dags att reparera har man råd utan att låna (lika mycket) vilket långsiktigt ger lägre avgift och mindre räntekänslighet.
Inte alls.P polaris78 skrev:
Inte de som tänker sälja snart. Lottdragningsprincipen höjer värdet eftersom spekulanterna får möjlighet att få en p-plats snabbare än annars.P polaris78 skrev:
arne77 har i 33år sett hur andra haft garage. Hans grannar som köpte sina lägenheter året innan arne77 köpte sin har suttit på alla garagen och arne har varit utan. Och när det till slut är hans egen tur har han blivit så gammal att han slutat köra bil (eller mycket snart kommer sluta). Han är nog en av de som känner sig allra mest missgynnad av systemet.P polaris78 skrev:
Om han skall flytta till en annan bostad vilket man ofta gör när man passerat 77 kan han inte sälja vidare "sin" garageplats. Och spekulanten/köparen Robin33 inser att han måste vänta till han blir pensionär innan han får en plats.
Om någon inser systemets totala orättvisa och oduglighet är det just "arne77"!
Ofta är det så. Men det räcker inte. Det behöver inte alls vara enligt likabehandlingsprincipen. Det viktiga är inte hur rättvist kösystemet ser ut på pappret utan vilken effekt det har på medlemmarna. Alltså vilka som i praktiken får p-plats.
Redigerat:
👍H hempularen skrev:
👍H hempularen skrev:
Vilket är huvudinvändningen mot att fördela med ett kösystem kombinerat med upplåtelse tillsvidare, alltså inte tidsbegränsad.
Effekten av sådana system finns beskriven i TS trådstart och otaliga fler inlägg här i tråden. Den som flyttade in först ges en fördel på de som flyttat in senares bekostnad. I väldigt många föreningar är den fördelen orimligt stor under orimligt lång tid.
Det avgörande för om det är likabehandling eller inte är hur stor omsättningen är på platser och hur lång väntetiden är för att få en plats. Samt dessutom hur länge man måste vänta för att få den platsen man helst vill ha. Eller en av det 5 man helst vill ha.
Att alla utom de som har plats har lika rätt att stå i en kö som inte rör sig innebär i sig ingen likabehandling vid fördelning av platserna
Beror helt på vad det står i stadgarna i aktuell brf
Vissa har trögheter för stadgeändring som kräver majoritet på flera årsmöten för att inte snabba stora ändringar ska ramla igenom för enkelt..
Har brf sånt i stadgarna så har inte styrelsen nåt mandat att förändra det
Och NEj det är inte ett brott mot likabehandlingsprincipen att det är kölista till p platser och garageplatser.. det spelar ingen roll om det är 35 års väntetid alla har samma teoretiska möjlighet att stå i kön tills man är på tur..
Det här är standard och finns i många av alla brf med kölistor som normal fördelning av p platser eller garage
Utan majoritet på årsmöte så kommer man ingenstans med såna här ideèr vilket kommer vara mycket svårt att få i dom flesta Brf
Din tes är mest en fantasi som dom flesta som suttit i Brf styrelse ett tag har hört lite olika mer eller mindre liknande fantasifulla förslag på grundproblemet att brf bara har garage eller p platser till en del av alla som önskar.. olika varianter på lottning , högstbjudande är det som alla nya medlemmar som just insett att det är troligen 2-3 årtionden tills man får ett garage brukar ha som lösning.. för att det ökar deras chanser helt enkelt..dom flesta andra röstar Nej om det ens kommer till en röstning.. oftast blir det ett gapskratt och sågning av förslaget brukar leda till att det snabbt blir tydligt att majoriteten är emot liknande stolligheter..
Det var bland den märkligaste och mest verklighetsfrånvända gissning jag läst på länge. Som jag redan förklarat skulle jag inte ens överväga att köpa en bostadsrätt där parkeringsmöjligheterna regelbundet omfördelades via lottdragning. Jag är knappast ensam om den åsikten.
Kan du styrka den åsikten på något sätt?