Det här har avhandlats ett stort antal gånger redan i tråden, men frågan är ju om det fortfarande gäller när avgiften är så pass låg att det ger upphov till väldigt långa köer. Om kön är ett år eller kortare, har jag inga som helst problem med avgiftsnivån, men som i det fall som Hempularen nämnde, 10 år eller längre, då är gränsen definitivt nådd.BirgitS skrev:
Att ha en avgiftsnivå som kraftigt avviker från vad flertalet grannar behöver betala i det kommersiella p-huset intill med 10 år långa köer, är absolut ett avsteg från likabehandlingsprincipen, även om alla på pappret har teoretiskt sett samma villkor.
Om du hade fortsatt läsa hela meningen hade du fått svar på frågan.Alfredo skrev:
Bevisbördan har inte med storleken på beloppet att göra. Bevisbördan har med förmögenhetsskadan att göra. Om jag stämmer på ett visst belopp, behöver jag bevisa på vilket sätt jag har fått en förmögenhetsskada, inte om principen som sådan. Det blir alltså ett skifte, från att pröva principen till att få först få rätt om principen, och därefter härleda att jag har lidit ekonomisk skada.
Men snälla, kan du inte läsa ordentligt innan du klickar på "Skicka"-knappen?
Jag vet att det har tagits upp om likabehandlingsprincipen tidigare i tråden. Men jag håller fortfarande inte med om din åsikt, utan håller med t.ex. hempularens inlägg 330.globaljuggler skrev:
Jag tror att medlemmarna på forumet är tillräckligt smarta för att förstå att "efter 10 år är gränsen nådd", är en medlems uppfattning, och inte något som står i Svea Rikes lag.
Moderator
· Stockholm
· 57 857 inlägg
Du konstruerar ihop någon konstig "fakta". Det vore ev. en fråga om likabehandling om det ex, fanns olika parkeringsområden dör man ex. debiterar vissa medlemmar 100 kr/dag, för att de står på en nyare parkeringsyta, men har ett äldre VIP område där det kostar 200 kr/månaden.
Det är intre föreningen som debiterar en hög taxa på den kommunala parkeringen. Den taxan har inget med likabehandling att göra.
Jag förstår fortfarande inte vad du menar med "prövas utanför domstol". Syftar du på "ställa styrelsen till svars"? Vad menar du i så fall med det?
Vad stämmer man "på" om inte på ett visst belopp? Vad skulle en stämning handla om, om den inte handlar om att få ersättning för den förmögenhetsskada man drabbats av på grund av föreningens felaktiga agerande?
Jag misstolkade ditt "bortsett från de stora rättegångskostnaderna förstås." och antar nu att du menar att man slipper dessa? Sorry.
Men är denna princip absolut? Säg ett extremfall i en liten BRF med sex medlemmar och fem p-platser och de fem i styrelsen flyttade in in först och sitter i styrelsen och låter avgiften för sina fem platser ligga på en krona i månaden. På pappret har alla lika chans, men inte i praktiken.
Jag vill hävda att likabehandlingsprincipen inte är tillgodosedd i det här fallet, och då återstår bara frågan var gränsen går. Och där kan vi ha olika uppfattningar och det finns nog inget rätt eller fel. Men likabehandlingsprincipen måste ta hänsyn till de praktiska konsekvenserna, inte bara vad som står formellt på ett papper.
Att medlemmarna skriver en motion till stämman och får igenom ändringen där eller röstar för att avsätta styrelsen.
Du kan stämma föreningen i domstol med yrkandet att domstolen prövar om nuvarande fördelning av p-platser är förenlig med likhetsprincipen i lagen om ekonomiska föreningar. Om domstolen finner att så inte är fallet, tvingas styrelsen införa en ny princip som (bättre) följer lagen.
👍
När man bedömer huruvida en p-plats i föreningen utgör en ekonomisk förmån eller inte, måste värdet beräknas utifrån alternativkostnaden. Förmånens storlek är skillnaden mellan föreningens avgift och vad det faktiskt kostar att köpa motsvarande tjänst på den öppna marknaden (i detta fall den kommunala parkeringen).H hempularen skrev:
Att föreningen inte sätter marknadspriserna är i sammanhanget irrelevant. Det relevanta är att p-platsen erbjuds till ett pris som kraftigt understiger marknadspriset. Denna mellanskillnad utgör en direkt ekonomisk subvention till de medlemmar som får en plats. Om föreningen fördelar dessa subventionerade platser på ett sätt som inte är sakligt motiverat, innebär det att vissa medlemmar gynnas ekonomiskt på andras bekostnad, vilket står i strid med likabehandlingsprincipen. De som blir utan plats tvingas bära den högre marknadskostnaden, vilket gör skadan, och därmed orättvisan, konkret.
Men det är ju just för att de på pappret har teoretiskt sett lika villkor som en domstol tycker att det är Ok. Däremot är det fel enligt din moral, men det är totalt ointressant för en domstol. Sen att de flesta inte verkar dela din moral gör ju inte det lättare för din sak heller.
Det har mig veterligen inte prövats så det vet vi inte. Har du ett rättsfall du kan hänvisa till?L lbgu skrev:
Moderator
· Stockholm
· 57 857 inlägg
Det kan man visserligen men kostnaden föpr det försöket kommer att bli väldigt hög i förhållande till de samlade parkeringskostnaderna för föreningens alla medlemmar.
Korrekt. Det kommer bara att finnas förlorare med att gå den vägen. Så det bästa vore om styrelsen själv inser vad som behöver göras, och i andra hand medlemmarna på ett årsmöte.H hempularen skrev: