Efter att du la till "normalt" håller jag med helt. Men i extremfall där man får onormalt stor ekonomisk oredovisad förmån av ett medlemskap och av en kapitatillgång, är jag inte lika säker.C cpalm skrev:
Hur stor denna förmån måste vara för att Skatteverket ska bli intresserade finns det nog ingen som kan svara på.
Eller för att de inte vet. Och det gör inte vi heller.Alfredo skrev:
Självklart kan vi det. Det är ju det vi gör och jag tror du har fel.globaljuggler skrev:
Det är väl ointressant för TS fråga? Man kan ju bygga upp vilka hypotetiska fall för att till slut landa i en situation som Skatteverket skulle intressera sig för. Den aktuella är inte en sådan.
Det tror jag inte alls. Jag tror att detta är extremt vanligt och jag tror inte alls att Skatteverket skulle vata ovetande om sådana situationer. Jag tror t.o.m. att det kan tänkas finnas personal på Skatteverket som bor...
Min uppfattning om Skatteverket är att de tillämpar skattelagstiftningen och att de arbetar i enlighet med sina egna föreskrifter. De bedriver inte huvudsakligen sin verksamhet i form av revisioner och tillslag. Om denna förmån skulle vara beskattningsbar - vilket jag alltså inte tror förrän någon visar att jag har fel - tror jag att Skatteverket skulle ha uppmärksammat den för länge sedan.
Med "normalt" menar jag att det finns regler för beskattning av t.ex. utdelning och förmåner som uppstår i samband med utträde. Men som sagt, inkomstskattelagen är inte hemligstämplad, så hänvisa gärna till någon konkret skatteregel så för vi diskussionen framåt på ett meningsfullt sätt.
Det är klart att de vet, skatteverkets medarbetare bor ju också i lägenhet och parkerar sina bilar. Det handlar ju mer om att någon ska (orka) göra det till ett problem. Det är ju inte bara en knapptryckning och vips så får alla betala skatt. Är ju ett ganska stort projekt och någon medarbetare ska ju hitta den där motivationen (eller pressen) för att börja dra i det.
Det var ett väldigt debatterande i denna tråd...
För mig finns det två väsentligheter att ta hänsyn till och laborera med, parkeringshyran och kösystemet.
Hyran bör minst motsvara näraliggande boendeparkeing på gatan eller liknande, givet att det finns kö, utan kö får man eftersträva kostnadstäckning så gott det går. Pengarna går ju tillbaka in i föreningen så det kan aldrig bli tal om att det skulle bli någon vinst, alla får tillbaka enligt andelstal på sin eventuellt sänkta avgift.
Kösystemet är en större fråga, här anser jag att man behöver luckra upp besittningsrätten. Ett system jag tycker fungerar och är rimligt för alla är att ha fasta hyresperioder och lottdragning.
- 24 månaders period där ny lottdragning sker efter 18 månader.
- Lottdragningen ger en turordningslista som gäller fram till nästa lottdragning, nr 1 väljer plats först osv. Om någon flyttar eller inte vill ha sin plats tillfrågas nästa på listan. Nytillkomna hamnar längst ned fram till nästa lottdragning och man är då med på samma villkor som alla andra.
Dessa två lösningar rimmar väl med den likabehandlingsprincip som är central i en BRF
För mig finns det två väsentligheter att ta hänsyn till och laborera med, parkeringshyran och kösystemet.
Hyran bör minst motsvara näraliggande boendeparkeing på gatan eller liknande, givet att det finns kö, utan kö får man eftersträva kostnadstäckning så gott det går. Pengarna går ju tillbaka in i föreningen så det kan aldrig bli tal om att det skulle bli någon vinst, alla får tillbaka enligt andelstal på sin eventuellt sänkta avgift.
Kösystemet är en större fråga, här anser jag att man behöver luckra upp besittningsrätten. Ett system jag tycker fungerar och är rimligt för alla är att ha fasta hyresperioder och lottdragning.
- 24 månaders period där ny lottdragning sker efter 18 månader.
- Lottdragningen ger en turordningslista som gäller fram till nästa lottdragning, nr 1 väljer plats först osv. Om någon flyttar eller inte vill ha sin plats tillfrågas nästa på listan. Nytillkomna hamnar längst ned fram till nästa lottdragning och man är då med på samma villkor som alla andra.
Dessa två lösningar rimmar väl med den likabehandlingsprincip som är central i en BRF
Jag skulle aldrig ens överväga att köpa en bostadsrätt med i en bostadsrättsförening med det systemet! Finns liksom inte på kartan! Inte alls!P PurreP skrev:
Och de rimmar fruktansvärt illa med grundtanken i en BRF, att erbjuda ett gott boende.P PurreP skrev:
Skulle det vara som du tror skulle mängder med föreningar riskera att straffas av SKV. Bara en sån sak som idrottsföreningar. Jag har själv varit medlem i en förening där årsavgiften var rätt låg. Tack vare detta medlemskap kunde jag utnyttja föreningens resurser väldigt förmånligt. Hade jag behövt betala marknadsmässigt för att t.ex. spela tennis 1 timme 2 ggr i veckan för ett helt år så hade min kostnad för detta mångdubblats. Där kan du snacka om en rabatt som vida överskrider P-platserna som debatteras här. Finns massor med föreningar där detta gäller. Och om du tror att SKV inte känner till detta så har du fel.
Skillnad mellan att vara en ekonomisk och en ideell förening?L lbgu skrev:
Finns liknande inom an massa områden.P Peter Alvnér skrev:
ICA/Coop kan ju ha ordentligt rabatterade medlemserbjudanden. Ska dessa förmånsbeskattas.
Företag som t.ex. Ahlsell ger ju rabatter på upp till ca. 80% till vissa utvalda kunder. Ska dessa kunder förmånsbeskattas.
Spelbolag kan ju ha erbjudanden att sätt in X kr så får du en bonus på X att spela för.
Finns garanterat hur många exempel som helst där både företag och föreningar erbjuder sin medlemmar/kunder ordentlig rabatt som gör att saker kan införskaffas under marknadspris.
I de flesta fall råder väl fri prissättning.
På vilket sätt är medlemskapet i idrottsföreningen en kapitaltillgång?L lbgu skrev:
Just ideella föreningar var tydligen inte lämpliga, så glöm idrottsföreningar.
Andra föreningar kan ju ha medlemskap som har ett monetärt värde. Har för mig att man får betala kanske 100 kr till Coop för medlemskap, tror man får tillbaka dessa vid utträde. Kan väl ses som en aktie Coop. Som medlem kan du få erbjudanden där du får köpa saker till betydligt under marknadsvärde. Detta borde väl enligt dig beskattas.
dom enda som röstar för tex lottdragningsprincipen är ju nya medlemmar som har oändligt lång tid kvar i kön för att få en plats.. alla som har en eller snart står på tur i listan kommer rösta nej och det blir inget...P PurreP skrev:
Ett annat problem är all extra adminstration och extra besiktningar vid ägarbyten.. ingen förutom några nya i föreningen kommer gilla förslaget..
Och hur ska vi ersätta dom som stått i kö i 30 år och precis fått garage? för att vi byter system..
Och systemet som garage och p platser delas ut efter brukar vara inskrivna i stadgarna så tar en stund att ändra och kräver ordentliga beslut..
Förklara gärna för arne 77år varför hans garageplats som har fått efter 33 år i föreningen nu ska lottas ut för att några nya medlemmar tycker det är orättvist och hur en högre rättvisa skulle vara lottning som ju kan bli helt random
Hur garage och p platser fördelas är ju en del av det man köper när man köper sig en lägenhet i föreningen och därmed blir medlem i brf ( ja ibland betalar man en separat räkning på medlemskap)