En BRF bygger på att många samsas om gemensamma resurser som aldrig blir helt jämnt nyttjade eller upplevda som jämlika. Det är inte ett fel i systemet, utan en grundförutsättning. Redan från start finns skillnader. Vissa har barn och nyttjar lekytor, andra inte. Vissa cyklar, och nyttjar cykelrum andra inte. Vissa bidrar mer på städdagarna än andra. Dessa skillnader ingår som en del av boendeformen.
Om man driver argumentet om ”jämlikhet” konsekvent blir det snabbt svårt att avgränsa det till just parkering. I vår förening finns t.ex. hobbyrum som används av få – borde de då hyras ut som lagerlokal? Lekytor som främst används av barnfamiljer – alla har inte barn, ska det ställas solceller där, eller på gemensamma grönytor som vissa använder mer än andra. Samma logik kan tillämpas väldigt långt.
De flesta av oss accepterar dock att en BRF inte är ett system där varje kvadratmeter ska nyttjas lika av alla eller optimeras ekonomiskt, utan ett kollektiv där olika behov ryms samtidigt. Parkeringar är i det avseendet inte principiellt unika – de är bara mer synliga och lättare att sätta prislapp på. Det finns oftast en alternativkostnad och eller en historisk skuld eller vissa medlemmar som bidrog mycket för flera år sen innan nuvarande medlemmar bodde där.
Det är också värt att komma ihåg att när man väljer att gå in i en bostadsrättsförening så följer dessa strukturella skillnader och kompromisser med. På samma sätt som villaägande har nackdelar och hyresboende har begränsningar, har även BRF-boende sina inneboende ”orättvisor”. Om man upplever att just hur en förening fördelar och styr sina resurser är oacceptabelt, är det kanske snarare ett argument för att välja en annan förening eller en annan boendeform – inte för att i efterhand försöka göra varje enskild resurs helt jämlik. Likväl som att man kan märka att det är orättvist att några få har en fördel som skulle kunna ge resten några 20 lappar i handen varje månad så måste man veta vad som händer med ett samhälle/by/bostadsförening om man blir "snål" då blir andra också snåla och då minskar gemenskapen som en bostadsrätt grundar sig på.
Om man driver argumentet om ”jämlikhet” konsekvent blir det snabbt svårt att avgränsa det till just parkering. I vår förening finns t.ex. hobbyrum som används av få – borde de då hyras ut som lagerlokal? Lekytor som främst används av barnfamiljer – alla har inte barn, ska det ställas solceller där, eller på gemensamma grönytor som vissa använder mer än andra. Samma logik kan tillämpas väldigt långt.
De flesta av oss accepterar dock att en BRF inte är ett system där varje kvadratmeter ska nyttjas lika av alla eller optimeras ekonomiskt, utan ett kollektiv där olika behov ryms samtidigt. Parkeringar är i det avseendet inte principiellt unika – de är bara mer synliga och lättare att sätta prislapp på. Det finns oftast en alternativkostnad och eller en historisk skuld eller vissa medlemmar som bidrog mycket för flera år sen innan nuvarande medlemmar bodde där.
Det är också värt att komma ihåg att när man väljer att gå in i en bostadsrättsförening så följer dessa strukturella skillnader och kompromisser med. På samma sätt som villaägande har nackdelar och hyresboende har begränsningar, har även BRF-boende sina inneboende ”orättvisor”. Om man upplever att just hur en förening fördelar och styr sina resurser är oacceptabelt, är det kanske snarare ett argument för att välja en annan förening eller en annan boendeform – inte för att i efterhand försöka göra varje enskild resurs helt jämlik. Likväl som att man kan märka att det är orättvist att några få har en fördel som skulle kunna ge resten några 20 lappar i handen varje månad så måste man veta vad som händer med ett samhälle/by/bostadsförening om man blir "snål" då blir andra också snåla och då minskar gemenskapen som en bostadsrätt grundar sig på.
Bra, då har du säkert inga problem att hitta andra nyttigheter som en majoritet av medlemmarna är helt utestängda från, trots att de vill kunna använda dem.A arne12g skrev:
Tror ingen argumenterar mot det - i princip. Men det finns väl inget som hindrar att man försöker göra fördelningen av, och ersättningen för, gemensamma resurser så likvärdig som möjligt.A arne12g skrev:
På många håll är parkering en trång resurs som inte sällan dessutom är ganska dyr. Det bör man ta hänsyn till när man sätter priset.
Hur man kan argumentera för motsatsen är märkligt.
Jag tror inte att varken de som inte har bil eller de som får betala skjortan för en alternativ parkering är så intresserade av att ett litet fåtal för en sådan förmån.
Det finns faktiskt många nyttigheter i en bostadsrättsförening som alla vill ha, men som en majoritet är utestängda från – utan att vi försöker utjämna dem i efterhand.globaljuggler skrev:
Utsikt är ett tydligt exempel. Alla hade gärna haft bättre utsikt, mer ljus eller mindre insyn, men dessa kvaliteter är knutna till lägenhetens läge och fördelades när bostäderna såldes. Samma sak gäller sådant som kortare avstånd till soprum, hiss, tvättstuga eller gård. Det är praktiska fördelar som påverkar vardagen och som de flesta föredrar – men som inte kan göras jämlika i efterhand.
Även tid spelar roll. De som köpte tidigt kunde välja vissa lägenheter, ibland även parkeringar, på villkor som inte längre finns. Det betraktas normalt inte som orättvist, utan som en konsekvens av hur föreningen etablerades och utvecklats över tid.
Poängen är inte att parkering är identiskt med utsikt eller läge, utan att bostadsrättsformen redan rymmer permanenta och eftertraktade fördelar som inte alla kan få, trots att de flesta skulle vilja ha dem. Dessa hanteras inte genom löpande ekonomisk utjämning, utan accepteras som en del av strukturen.
Utifrån det perspektivet är det inte självklart varför just parkering ska särbehandlas som den enda resurs som i efterhand måste göras helt jämlik, när många andra skillnader i både bekvämlighet och värde samexisterar utan att ifrågasättas.
Om jag inte hade bil skulle jag ändå vara väldigt intresserad av att min BRF kan erbjuda attraktiva parkeringsmöjligheter då det antagligen påverkar värdet av min bostadsrätt ganska markant!Slottsbäcksväktarn skrev:
Jag tror vi egentligen är överens om grundproblemet: parkering är en trång och eftertraktad resurs. Det har jag aldrig invänt mot.Slottsbäcksväktarn skrev:
Det jag försöker lyfta är snarare begränsningarna i att försöka lösa allt genom millimeterrättvisa i prissättning. Det finns två skäl till att jag tycker den vägen är problematisk.
För det första går det i praktiken inte. En bostadsrättsförening består av mängder av gemensamma nyttigheter och strukturella fördelar som är olika värdefulla för olika personer – läge, ljus, utsikt, närhet till soprum, hiss, gård, cykelrum, städdagar osv. Dessa går inte att prissätta eller kompensera löpande utan att hela boendeformen förlorar sin karaktär.
För det andra riskerar ett fokus på maximal ekonomisk likvärdighet att påverka det sociala samspelet negativt. En BRF bygger inte bara på kalkyl, utan på att medlemmar accepterar att alla inte får exakt samma nytta av allt, och ändå bidrar till helheten. Om varje gemensam resurs reduceras till individuell ekonomisk kompensation riskerar man att urholka just den samarbetslogik som föreningen vilar på.
Det betyder inte att priset på parkering är ointressant eller inte kan diskuteras. Men att försöka ”rätta till” upplevda orättvisor fullt ut via pris riskerar att skapa nya problem, både praktiska och sociala, utan att lösa grundfrågan om brist.
Utifrån det perspektivet är det inte märkligt att argumentera emot långtgående ekonomisk utjämning – det är snarare ett försök att försvara själva bostadsrättens grundidé.
Vad är poängen med att ange exempel som du själv medger är irrelevanta?A arne12g skrev:
Om nu det finns andra nyttigheter som medlemmar i en BRF är exkluderade från, kan du väl ange dem eller medge att du har fel?
Moderator
· Stockholm
· 57 857 inlägg
Jo jag argumenter mot. För det är inte vad en bostadsrättsförening skall hålla på med, att maximera kostnaden för en service man tillhandahåller för medlemmarna. En hiss är också väldigt dyr både i investering och underhåll, den som bor långt ned skulle troligen tycka att en hissavgift (kredikortsläsare i hissen) vore bra osv. Föreningen skall inte bedrivas affärsmässigt mot sina medlemmar.Slottsbäcksväktarn skrev:
Vem är det som förespråkar millimeterrättvisa i tråden? I TS fall handlar det om en p-platser som 3/4 av medlemmarna är utestängda från och till priser som är indirekt subventionerade med 75?A arne12g skrev:
Låter det som millimeterrättvisa?
Alla hade gärna haft bättre utsikt, mer ljus eller mindre insyn, men dessa kvaliteter är knutna till lägenhetens läge och fördelades när bostäderna såldes. Samma sak gäller sådant som kortare avstånd till soprum, hiss, tvättstuga eller gård. Det är praktiska fördelar som påverkar vardagen och som de flesta föredrar – men som inte kan göras jämlika i efterhand.
Det handlar inte om det. Poängen är fördelningen av intäkter. Du vet naturligtvis väl att en BRF inte ger avkastning åt några ägare, utan alla intäkter och kostnader fördelas sinsemellan av alla medlemmar.H hempularen skrev:
Då är frågan om det är rimligt att vissa medlemmar vår en ekonomisk fördel på bekostnad av dem som inte har möjlighet att utnyttja p-platserna.
Och det fick respektive medlem betala för.A arne12g skrev:
Det är också något som varje medlem kan ha i åtanke när de väljer vilken lägenhet de ska köpa.A arne12g skrev:
Men fördelningen av p-platser kan göras rättvist på ett väldigt enkelt sätt.A arne12g skrev:
Moderator
· Stockholm
· 57 857 inlägg
Det är lika orimligt att vissa medlemmar inte har tillgång till hiss. Som man borde kunna ta bertalt för av de som har hiss.
Millimeterrättvisa uppstår när man försöker göra en resurs helt jämlik, trots att helheten bygger på många andra ojämlikheter. När man väl har korrigerat en tydlig fördel blir det svårt att motivera varför nästa ojämlikhet inte också ska ”rättas till” – och så vidare.
Det är alltså inte utgångspunkten som är millimeterrättvisa, utan den logiska följden av att börja justera enskilda resurser isolerat i ett system som i grunden inte är jämlikt.