Det vi vet är att TS ena stunden säger att det är en stig för att i nästa stund hävda att det är en väg senare läser man om "traktorväg"..
Hur ska man veta vad som är rätt? Jag gissar på bef väg lika med kärrväg/traktorväg
Hur ska man veta vad som är rätt? Jag gissar på bef väg lika med kärrväg/traktorväg
Som de kör bil på....
Jag fattar inte din inställning. När jag läser TS inlägg tycker jag det är väldigt tydligt att TS har vägservitut över grannens mark + att det finns en befintlig väg som servitutet syftar till.E elmont skrev:
Och om det är en traktorväg eller bara en sönderkörd väg spelar inte sån stor roll. TS har rätt att hålla den i farbar skick, och om han ska grusa vägen, eller bara fylla några hål och spår eller om han ska bygga upp vägen på nytt är kanske inte den viktigaste frågan just nu, men att utföra underhåll får han göra med stöd av servitutet.
Sedan hävdar grannen (enligt TS) att servitutet gäller för en annan sträckning och bara för en stig. Detta nekas av flera vittnen, bland annat tidigare ägare som TS köpte fastigheten av, så även att det bara skulle vara en stig kan vi lämna utanför diskussionen.
Sedan funkar så klart ö-fastigheter utan farbar väg, men även är servitut på väg till båtplats och del i båtplatssamfällighet ordnad. Så även där gäller kravet att fastigheten ska vara tillgänglig.
Men eftersom TS fastighet har rätt till väg är även det ett relativt ointressant sidospår.
Om den väg som TS har rätt att använda defakto var just en kärrväg gäller servitutet just den befintliga kärrvägen och ger inte TS någon rätt att bygga om den till en bilväg. Vid en ny avstyckning skulle TS tveklöst fått rätt till en bilväg men med ett servitut från 60 talet är det inte lika självklart speciellt om det då inte handlade om ett permanentboende.
Det är just det diskussionen gäller. Hur vet du att servitutet inte ger TS rätt att underhålla en VÄG, när det står VÄG i servitutet?E elmont skrev:Om den väg som TS har rätt att använda defakto var just en kärrväg gäller servitutet just den befintliga kärrvägen och ger inte TS någon rätt att bygga om den till en bilväg. Vid en ny avstyckning skulle TS tveklöst fått rätt till en bilväg men med ett servitut från 60 talet är det inte lika självklart speciellt om det då inte handlade om ett permanentboende.
Jag tolkar formuleringen i servitutet som att TS inte får ändra STRÄCKNINGEN, men att avsikten är att det ska vara en VÄG.
Om du inte redan har gjort det, glöm inte att förnya ditt servitut.
https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Andra-fastighet/Tillgang-till-annans-mark/Fornyelselagen/
https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Andra-fastighet/Tillgang-till-annans-mark/Fornyelselagen/
Exakt så. Detta är den gängse tolkningen i vanligt språkbruk. Fastighetens folk och ägare har rätt att använda vägen med de ospecificerade kommunikationsmedel som de (och inte markägaren) finner lämpligt. I princip hindrar inget att de använder ångbåt. Dock förutsatt att de efteråt snyggar till och fyller ut kölspåret.Anna_H skrev:
Anna_H, vart har jag påstått att TS inte har rätt till en bilväg?? Endera får du läsa om eller sluta "tolka" det jag skriver. Det jag skriver, om du vill tolka, är att vi kan inte veta innan vi har alla fakta, vilket en del här påstår att dom kan.
För att en småhusfastighet ska kunna fungera ändamålsenligt måste det finnas en väg dit.E elmont skrev:
Väg kan enligt 49 § anläggningslagen anläggas över annans mark om lantmäteriet bedömer att behovet av det är tillräckligt stort.
Så rätten till väg är stark och reglerad enligt lag.