Vägsamfällighet - vägrar betala?

[phälle]

Vet inte om du inte fattar vad jag menar eller om du inte vill fatta vad jag menar men du är inte till någon hjälp i alla fall.

Det är riktigt, jag är inte till någon hjälp för den som vill driva in en fordran på juridiskt och moraliskt tveksamma grunder.

 

[Nils Terminus]

Det är riktigt, jag är inte till någon hjälp för den som vill driva in en fordran på juridiskt och moraliskt tveksamma grunder.

Det är en teoretisk fråga och jag avvaktar helt enkelt tills någon som förstår den kan svara. Du behöver inte bemöda dig att svara mer.

 

[phälle]

Det är en teoretisk fråga och jag avvaktar helt enkelt tills någon som förstår den kan svara. Du behöver inte bemöda dig att svara mer.

Uppfattat

 

[Räknenisse]

Rättsfall finns!

Kan du tänka dig att dela med dig av dem?
Annars gör de inte så mycket nytta om vi inte får veta var de finns och vad de säger...

 

[Räknenisse]

Det är oklokt att ta ärendet till TR. TR är inte behörig att pröva andelstalens giltighet. Det mest sannolika är att TR avvisar ärendet.

Känns som om vi hamnat i en återvändsgränd. Lösningen på problemet finns här.

Men avgöra tvisten om den aktuella fordran ska ju TR göra oavsett vilka grunder det är som anförs till fordran. Det är klart att de som ett led i detta har att bedöma vilka av de grunder som anförs som ska godtas som hållbara eller inte. Det är ju vad de gör i alla tvister i princip...

Det är vanligt att man antingen kan gå till förvaltningsmyndigheten och få ett förnyat/förtydligat/ändrat beslut som ska gälla framöver ELLER gå till rätten för att få en tolkning/tillämpning av vad det är som gäller i den befintliga situationen som den är idag.

 

[phälle]

Men avgöra tvisten om den aktuella fordran ska ju TR göra oavsett vilka grunder det är som anförs till fordran. Det är klart att de som ett led i detta har att bedöma vilka av de grunder som anförs som ska godtas som hållbara eller inte. Det är ju vad de gör i alla tvister i princip...

Det är vanligt att man antingen kan gå till förvaltningsmyndigheten och få ett förnyat/förtydligat/ändrat beslut som ska gälla framöver ELLER gå till rätten för att få en tolkning/tillämpning av vad det är som gäller i den befintliga situationen som den är idag.

Vad menar du TR skulle kunna göra i ett sådant fall? Andelstalen ligger till grund för fordran. Frågan är inte vad andelstalen skall vara i framtiden utan vad de är idag. Andelstalen kan enbart fastställas av LM/MMD/MÖD och först efter förrättning. Varför då inte följa den föreslagna vägen?

Ska vi sammanfatta så blir nog rådet till TS att ta kontakt med Lantmäteriet och fråga dem om de kan fastställa nya andelstal för gemensamhetsanläggningen trots att det är efter 1 jan 2003. Då kan uttaxering göras.

I och med att den gamla samfälligheten nu är en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen så finns ju 35 §. Den medger en ny förrättning i en fråga "om det i annat fall har framkommit ett klart behov av omprövning." Och det har det ju.

Enklare, snabbare och billigare.

 

[Nötegårdsgubben]

Jag tycker att det är för bedrövlig klass på många av inläggen på juridikforumet nu, i synnerhet de här lantmäterinära frågorna. Vill ni missförstå varandra kan ni väl göra det i ett eller ett par inlägg per tråd. Det räcker.

Fast helst, bara sluta svara varandra.

 

[phälle]

Jag tycker att det är för bedrövlig klass på många av inläggen på juridikforumet nu, i synnerhet de här lantmäterinära frågorna. Vill ni missförstå varandra kan ni väl göra det i ett eller ett par inlägg per tråd. Det räcker.

Fast helst, bara sluta svara varandra.

Instämmer, men på något sätt reflekterar lantmäteritrådarna verkligheten. Det man upplever i en verklig lantmäteriförrättning känner man igen i trådarna. Samma individer som uttalar sig i trådarna kan man känna igen i verkliga förrättningsärenden. De "sakkunniga", de "missgynnade", de "fördelssökande", de "uppgivna". "knickedickerna" med kreativa lösningar. Verkligheten slutar ofta på samma sätt som trådarna. Starka motsättningar mellan sakägarna som eskalerar, osakligt ordkrig, halvdana lösningar. Det måste finnas ett bättre sätt?

 

[Räknenisse]

Vad menar du TR skulle kunna göra i ett sådant fall? Andelstalen ligger till grund för fordran. Frågan är inte vad andelstalen skall vara i framtiden utan vad de är idag. Andelstalen kan enbart fastställas av LM/MMD/MÖD och först efter förrättning. Varför då inte följa den föreslagna vägen?

Vad TR ska göra om man tar en tvist om en fordran dit? Avgöra frågan om fordran är korrekt eller inte. Vad annars?

Jag undrade ikring påståendet att TR skulle avvisa ett sådant mål. Inte vad som är bästa valet att agera i situationen. Kan du berätta varför och vad den uppfattningen bygger på.

 

[Claes Sörmland]

För att återknyta till trådstarten.

Det är knepigt det där med att formellt uttaxera medel från medlemmarna i samfällighetsföreningar. Här ett exempel där det var klart vad som skulle uttaxeras men styrelsen missade att lägga fram en ordentlig debiteringslängd. Stämman kunde därför inte fatta ett beslut om uttaxering. Två medlemmar klagade:

https://www.domstol.se/globalassets...ljooverdomstolen/avgoranden/2016/f-661-16.pdf

 

[Bror9]

För att återknyta till trådstarten.

Det är knepigt det där med att formellt uttaxera medel från medlemmarna i samfällighetsföreningar. Här ett exempel där det var klart vad som skulle uttaxeras men styrelsen missade att lägga fram en ordentlig debiteringslängd. Stämman kunde därför inte fatta ett beslut om uttaxering. Två medlemmar klagade:

[länk]

Som jag sagt tidigare och som flera ifrågasatte så finns det rätts fall.
Fler rättsfall finns men jag är på semester och kommer ej åt dessa och har ej i minnet exakt vilka ärendenummer.

Av 17 §-67 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL) föreskrivs.

Innan uttaxering sker, skall enligt 41 § styrelsen upprätta utgifts- och inkomststat (Budget)för föreningen.
Staten skall föreläggas föreningsstämman för godkännande.

Om ej annat föreskrivs i stadgarna, skall enligt 42 § medlemmarnas bidrag uttaxeras genom att styrelsen upprättar debiteringslängd och lägger fram den på föreningsstämma.

I debiteringslängden skall anges det belopp som uttaxeras, vad som belöper på varje medlem var och en och varje verksamhet för sig när betalning skall ske.

Här stadgas att innan uttaxering sker ska styrelsen upprätta utgifts- och inkomststat, (budget), för föreningen samt förelägga denna för föreningsstämman för godkännande

Grundläggande är att kostnaderna tas ut enligt upprättad debiteringslängd som skall redovisas.
OBS här är det skall krav. Det förutsätter att det i debiteringslängden går att utläsa vad som är det uttaxerade bidraget respektive övriga krav som föreningen påfört i debiteringslängden,

d.v.s. att kostnaderna kan särskiljas mellan kostnad för grusning, snöröjning , saltning, mm. Kostnad för drift & underhåll. reservkassa bbankavgifter administration styrelsens ersättningar mm

Debiteringslängden ska grunda sig på den utgifts- och inkomststat som godkänts av stämman. Debiteringslängden ska redovisa det totala belopp som uttaxeras enligt staten,

Det är bara den som äger fastighet i samfälligheten som kan vara medlem och upptagen i debiteringslängden.

För att styrelsens ”krav” i faktura ska gälla krävs att medlemmar ges rättighet att kontrollera och eventuellt rätta felaktigheter i uttaxerade fakturor på föreningsstämma som lagen föreskriver.

 

[ArneTW]

Jag tycker det är klart vad som behöver göras... Det är inte grannen som krånglar utan TS och styrelsen.

Gör om gör rätt... skaffa en korrekt debiteringslängd och skicka fakturor efter det.

/ATW

 

[Nils Terminus]

Som jag sagt tidigare och som flera ifrågasatte så finns det rätts fall.
Fler rättsfall finns men jag är på semester och kommer ej åt dessa och har ej i minnet exakt vilka ärendenummer.

Av 17 §-67 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL) föreskrivs.

Innan uttaxering sker, skall enligt 41 § styrelsen upprätta utgifts- och inkomststat (Budget)för föreningen.
Staten skall föreläggas föreningsstämman för godkännande.

Om ej annat föreskrivs i stadgarna, skall enligt 42 § medlemmarnas bidrag uttaxeras genom att styrelsen upprättar debiteringslängd och lägger fram den på föreningsstämma.

I debiteringslängden skall anges det belopp som uttaxeras, vad som belöper på varje medlem var och en och varje verksamhet för sig när betalning skall ske.

Här stadgas att innan uttaxering sker ska styrelsen upprätta utgifts- och inkomststat, (budget), för föreningen samt förelägga denna för föreningsstämman för godkännande

Grundläggande är att kostnaderna tas ut enligt upprättad debiteringslängd som skall redovisas.
OBS här är det skall krav. Det förutsätter att det i debiteringslängden går att utläsa vad som är det uttaxerade bidraget respektive övriga krav som föreningen påfört i debiteringslängden,

d.v.s. att kostnaderna kan särskiljas mellan kostnad för grusning, snöröjning , saltning, mm. Kostnad för drift & underhåll. reservkassa bbankavgifter administration styrelsens ersättningar mm

Debiteringslängden ska grunda sig på den utgifts- och inkomststat som godkänts av stämman. Debiteringslängden ska redovisa det totala belopp som uttaxeras enligt staten,

Det är bara den som äger fastighet i samfälligheten som kan vara medlem och upptagen i debiteringslängden.

För att styrelsens ”krav” i faktura ska gälla krävs att medlemmar ges rättighet att kontrollera och eventuellt rätta felaktigheter i uttaxerade fakturor på föreningsstämma som lagen föreskriver.

Syftar du på mig så har jag inte sagt att det inte finns rätttsfall utan bara att ingen visat något rättsfall på det jag efterfrågat. Tror ingen ifrågasatt något gällande debiteringslängd men det kan såklart vara bra att tydliggöra i vilket fall.

 

[ArneTW]

Syftar du på mig så har jag inte sagt att det inte finns rätttsfall utan bara att ingen visat något rättsfall på det jag efterfrågat. Tror ingen ifrågasatt något gällande debiteringslängd men det kan såklart vara bra att tydliggöra i vilket fall.

Så du visste att det fanns men ville vara lite dryg iallafall... ordklyverier.

/ATW

 

[tompaah7503]

Precis, det är detta som vi diskuterat i tråden. Era gamla andelstal slutade att gälla 1 jan 2003 eftersom den bildades enligt Lag (1939:608) om enskilda vägar. Den lagen slutade gälla 1998-01-01 men ni hade till 1 jan 2003 att ordna en ny förrättning så att ni fick andelstalen omprövade (Övergångsregler 2 §). Gjorde ni den nya förrättningen så är det bara att köra på och inkassera pengarna från den trilskande medlemmen. Om inte så sitter ni med en gemensamhetsanläggning utan gällande andelstal och kan inte inkassera pengar.

Ditt svar borde markeras som bästa svar.

Jag undrar om det sista fetmarkerade.

Där återstår endast en förrättning av lantmäteriet, för att fastställa nya giltiga andelstal?

Sådana förrättningar tenderar att kosta rätt mycket pengar. I vår vägförening (som är en s.k. frivillig förening/överenskommelse då vår senaste förrättning är från slutet på 1920-talet) så är alla med på att om man inte deltar i arbetet eller bidrar med pengar vid behov, så kan vilken medlem som helst begära en förrättning hos Lantmäteriet, vilket helt säkert kommer kosta betydligt mer pengar än den slant som föreningen skulle behöva för tillfället. Så detta hot om en kostsam ny förrättning har hittils fungerat bra som morot/piska för att få folk att både engagera sig och bidra.