Mitt inlägg som du citerar är i sidodiskussionen om huruvida du utan hinder kan utnyttja en dispens som någon annan sökt på din fastighet för egen räkning.S Supermyra skrev:
Men för att svara på din fråga, Lst uttalar sig bara om att du inte har klagorätt just för att du inte anses berörd. Orsaken är att de rättigheter som du hänvisar till (äganderätt) regleras på annat sätt och påverkas inte av det aktuella beslutet, men det är ingen som hävdar att tex äganderätten är åsidosatt.
Det ändrar inte heller att beslutet inte är gynnande i relation till dig eller din fastighet - du är inte part i ärendet.
Vad är det som är så svårt att förstå?
Det finns ingen anledning att överklaga något beslut. Beslutet innebär inget inkräktande på din fastighet.
Både du och din granne tycks fullständig missförstå vad dispensen innebär.
Det här forumet kryllar av folk som tycks ha grava svårigheter att förstå. Är det för att övriga fattar från början? Tyvärr skrivs ju många svar av samna klientel.
Det finns ingen anledning att överklaga något beslut. Beslutet innebär inget inkräktande på din fastighet.
Både du och din granne tycks fullständig missförstå vad dispensen innebär.
Det här forumet kryllar av folk som tycks ha grava svårigheter att förstå. Är det för att övriga fattar från början? Tyvärr skrivs ju många svar av samna klientel.
S Supermyra skrev:
S Supermyra skrev:
S Supermyra skrev:
Nu förstår jag än mindre frågeställningen i 90% av tråden eftersom det i beslutet samt överklagan tydligt framgår att åtgärden inte får utföras utan mark- och vattenägarens tillstånd.S Supermyra skrev:
Så då verkar det bara vara frågan hur den trilskande grannen kan hanteras som är kvar och det har det kommit flera bra förslag på
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 668 inlägg
Och detta ger TS alla möjligheter att bussa Kronofogden på den bryggbyggande grannen.L lbgu skrev:
Att skriva långa argumenterande inlägg här på forat lär inte göra någon skillnad i praktiken, men en kontakt med Kronofogden löser problemet.
Hem, det kanske är så att ett beslut om dispens enbart gäller adressaten? Lagtexten:G Genomklok skrev:
Vad menas här med det enskilda fallet? Kanske menar man dispens för en viss åtgärd till en enskild person (adressat för beslutet). Eller menar man en viss enskild åtgärd, alltså en åtgärd som beslutas från fall till fall? Olyckligt val att använda ordet "enskild" som har olika mening beroende på kontext.
Jag försökte finns mer information i lagkommentaren till miljöbalkens proposition (Prop. 1997/98:45 ) men den är nästan uteslutade fokuserad på resultatet av en dispens, alltså vad som ska utföras, t ex komplementbyggnaden som ska uppföras. Inte vem som får utföra åtgärden. Jag tänker att det kanske är en feature och inte bug.
Ett kort omnämnande av ansökningsprocessen och hur länge beslutet om dispensen gäller finns dock:
"En ansökan om dispens bör innehålla en ritning som visar var anläggningen eller åtgärden skall utföras samt vilken tomt som behöver tas i anspråk.
Enligt paragrafens andra stycke upphör ett beslut om dispens att gälla om åtgärden inte har påbörjats inom två år eller avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft. Frågan om vad som skall gälla för redan meddelade dispenser tas upp i samband med att övergångsbestämmelserna till miljöbalken."
Jag tänker att 18c § ska tolkas som att det gäller i det specifika fallet, dvs ärendet på bordet. Och där kan rimligen endast den som är part ha nytta av beslutet, och som också betalar för prövningen (vi blandar inte om ombud här). Men jag kan ha fel.Claes Sörmland skrev:
Oavsett lär ju kommunen ha väldigt svårt att göra en annan bedömning om det kommer in en ny dispensansökan om typ samma åtgärd på samma plats, men det blir oundvikligen ett nytt ärende med nya parter (och avgifter) i så fall.
Så du tänker att det är en person (eller en juridisk person) som får dispens. Om t ex ägaren av en fastighet ansöker om dispens att uppföra en komplementbyggnad mot strandskyddets förbud så gäller inte detta dispensbeslut för nästa ägare av samma fastighet när den överlåts?G Genomklok skrev:
Ja kanske är det så, men det är allt annat än tydligt i lagtext och proposition.
Jag har sökt lite på nätet jag kan inte annat än hålla med om att det är rörigt vilket det precsis är om vem som då har rätten när sökande inte äger eller har rådighet över annans mark,
Min tolkning är som nedan enligt de rättsfall jag hittat.
Dessutom har jag legal strandrätt enligt Jordabalken 1:6 och LSV 2:7 och vattenlagen från 1918, 1:3
Strandskyddsdispensen gäller för den fastighet som åtgärden gäller.
Dispensen gäller ej personligen enligt rättsfall som tex
MÖD 2010:4
Klagorätt vid beslut om dispens från strandskydd ----- Frågan i målet rörde om en vägförening hade rätt att överklaga ett beslut att medge en granne strandskyddsdispens för en brygga och en sjöbod. Både vägföreningen och den sökande hävdade äganderätt till marken som uppstått genom strandförskjutning. Eftersom nämndens beslut att medge strandskyddsdispens inte gav sökanden någon formell rätt att vidta åtgärder på området påverkade beslutet, varken direkt eller indirekt, vägföreningens rättsliga ställning. Enligt Miljööverdomstolen hade vägföreningen inte heller visat att den beviljade dispensen på annat sätt inskränkte föreningens rätt att utnyttja sin fastighet eller de rättigheter som är knutna till fastigheten på det sätt som har krävts i praxis.
Han har beviljats strandskyddsdispensen i egenskap av lagfaren ägare till aktuell mark på fastigheten X 4:231 i Vxxxö kommun. Vägföreningens argumentation om äganderätten till aktuell mark ska lämnas utan avseende då denna fråga prövas i en annan ordning. - Även om Miljööverdomstolen skulle anse att vägföreningen är rättmätig ägare av marken saknar vägföreningen talerätt eftersom beslutet om strandskyddsdispens inte gått den emot. Dispensen är ett positivt beslut för vägföreningen för det fall dess talan om äganderätt skulle vinna framgång.
Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Det ställs inget krav på äganderätt i samband med prövning av strandskyddsdispens och bygglov. Det är lantmäterimyndigheten som ansvarar för fastighetsbildning och utredningar om äganderätt. Nämnden har inte tagit ställning till äganderätten i samband med beslutet om den aktuella ansökan. För att kunna utnyttja beviljad strandskyddsdispens ska sökanden ha rådighet över den sökta platsen. Då äganderätten till det aktuella uppgrundade markområdet inte tycks vara utrett är det mycket tveksamt om de beviljade loven kan nyttjas. En utredning av äganderätt torde krävas innan det kan avgöras om den sökande eller Dxxxxby Vägförening råder över platsen och därmed äger rätten att överklaga beslut om strandskyddsdisp
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Ett beslut om strandskyddsdispens enligt 7 kap. 18 § miljöbalken innebär sålunda att bestämmelserna om strandskydd inte förbjuder åtgärden i fråga. I vad mån sökanden har en formell rätt att vidta den sökta åtgärden eller om andra erforderliga tillstånd finns prövas inte. Det har därför saknats anledning för nämnden att klargöra vem som har äganderätten till det område där sjöboden och bryggan ska byggas för att kunna pröva M.E:s ansökan
(Finns fler fall oxå, möd 2012:33)
Länsstyrelsen har anfört att en prövning enligt miljöbalken endast avser de allmänna intressena, att länsstyrelsen därför inte har tagit ställning till vilka som är sakägare samt att länsstyrelsen vanligtvis förutsätter att överenskommelse har skett med berörda markägare i denna typ av ärenden.
Ett beslut skapar inte i sig några rättigheter för anmälaren. Beslut innebär inte att sökanden kan påbörja de åtgärder som avses på annans mark utan att först ha fått rätt att förfoga över marken.
Till länsstyrelsen framförde jag skriftligt vilket länsstyrelsen kommenterade i sitt beslut:
Framförde även till kommunen per telefon som inte tog någon notis om detta.
yyyyyyy har därutöver bl.a. angett att han som ägare av zzzzzz har en nyttjanderätt till båtplats på sin andra fastighet xxxxx. Mot bakgrund av den princip som framgår av praxis om att en dispens inte ger någon rätt att utföra åtgärder på annans mark kan yyyyyyy inte anses som taleberättigad i egenskap av fastighetsägare till xxxxxxx. Att han överlåtit del av sin nyttjanderätt avseende fastigheten xxxxxx till sig själv i egenskap av ägare till zzzzzzz kan därmed inte heller, enligt länsstyrelsens mening, medföra att han på grund av nyttjanderätten ska anses taleberättigad. Länsstyrelsen finner att yyyyyyy inte har rätt att överklaga beslutet och överklagandet ska därför avvisas.
I princip, ja. En angiven person.
Det är troligen fullt möjligt att överlåta en dispens, formellt eller informellt. Men jag menar att det inte är helt klart att bara för att det finns en dispens för en brygga på en fastighet så kan vem som helst utnyttja den fritt (bortsett från rådigheten då).
Det är ju frågan om vem som är verksamhetsutövare också.
Jag kan som sagt ha fel, men intressent diskussion.
Medlem
· Västernorrland
· 2 488 inlägg
Kommunen är tydlig i sin upplysning till den som får dispensen.S Supermyra skrev:
Lst är likaledes supertydliga om att den civilrättsliga frågan om tillgången till marken öht inte påverkas av dispensärendet.S Supermyra skrev:
Om det inte finns någon tveksamhet alls rörande rätten till marken, så finns inget att tjafsa om.S Supermyra skrev:
Steg ett är att informera grannen om att de inte får bygga där. (i förekommande fall hänvisa till relevant dokumentation om gränsen är oklar/okänd för grannen och hen inte vet var informationen finns)
Steg två är att informera grannen om att du kommer be Kronofogden ta bort det som de byggt ifall det inte är borta innan [datum] (valbart, men i de flesta fall önskvärt för att bete sig som en hyfsat juste granne)
Steg tre är att starta ett ärende hos KFM
Medlem
· Västernorrland
· 2 488 inlägg
Det är en informationstext, inte en del av beslutsformuleringen.L lbgu skrev:
Dispensen som sådan gäller. Miljöbalken eller kommunen hindrar inte TS granne att bygga.
För att tydliggöra vad som är dispensens omfång och att det finns andra nödvändiga betingelser som också behöver uppfyllas (att ha dispositionsrätt till marken) så lägger man gärna till extra upplysningar i informationssyfte.
Det som händer är att dispensen knappast har någon praktisk betydelse så länge det inte är aktuellt för markägaren att tillåta något bygge.
Nej, det var en sammanfattning av beslutet som jag citerade. Det stod:R Räknenisse skrev:
------
Sammanfattning
Bygg- och miljönämnden beviljar er strandskyddsdispens för spång samt brygga på fastigheten Vatten och XXXXX enligt er ansökan och under förutsättning att här i angivna villkor följs..
Ni måste ha mark- och vattenägarens tillstånd för åtgärden.
------
Kan det bli tydligare än så?
Eftersom svaren i rättsfallen nedan beskrivs som positivt alternativt gynnande för klagande och drabbade markägare.
Måste praxis tolkas lika för alla och därmed vara ett positivt, gynnande beslut för vår/våra fastighet att få dispens för brygga som ingen kan ta ifrån oss för all framtid.
AI ger svar: Vad är ett gynnande beslut?
Ett gynnande beslut är ett beslut från en myndighet som ger en enskild person en förmån, rättighet eller annan positiv effekt, till exempel ett tillstånd, bidrag eller ersättning. Beslutet är en form av myndighetsutövning och omfattas av reglerna i förvaltningslagen (FL) (2017:900) och annan relevant lagstiftning Den enskilde kan normalt inte överklaga ett gynnande beslut, eftersom det formellt sett inte går emot den
MÖD 2010:4
Klagorätt vid beslut om dispens från strandskydd ----- Frågan i målet rörde om en vägförening hade rätt att överklaga ett beslut att medge en granne strandskyddsdispens för en brygga och en sjöbod. Både vägföreningen och den sökande hävdade äganderätt till marken som uppstått genom strandförskjutning. Eftersom nämndens beslut att medge strandskyddsdispens inte gav sökanden någon formell rätt att vidta åtgärder på området påverkade beslutet, varken direkt eller indirekt, vägföreningens rättsliga ställning. Enligt Miljööverdomstolen hade vägföreningen inte heller visat att den beviljade dispensen på annat sätt inskränkte föreningens rätt att utnyttja sin fastighet eller de rättigheter som är knutna till fastigheten på det sätt som har krävts i praxis.
Även om Miljööverdomstolen skulle anse att vägföreningen är rättmätig ägare av marken saknar vägföreningen talerätt eftersom beslutet om strandskyddsdispens inte gått den emot. Dispensen är ett positivt beslut för vägföreningen för det fall dess talan om äganderätt skulle vinna framgång.
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Ett beslut om strandskyddsdispens enligt 7 kap. 18 § miljöbalken innebär sålunda att bestämmelserna om strandskydd inte förbjuder åtgärden i fråga. I vad mån sökanden har en formell rätt att vidta den sökta åtgärden eller om andra erforderliga tillstånd finns prövas inte. Det har därför saknats anledning för nämnden att klargöra vem som har äganderätten till det område där sjöboden och bryggan ska byggas för att kunna pröva M.E:s ansökan
MÖD 2012:33
Återkallelse av beslut om strandskyddsdispens ----- En strandskyddsdispens som beviljats kan inte, även om underlaget i fråga om fastighetsgränsen varit felaktig, återkallas på grund av att enskilda intressen skadats.
Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning.
Prövningen av en ansökan om strandskyddsdispens ska ske uteslutande utifrån de allmänna intressena som strandskyddsbestämmelserna är avsedda att skydda. Någon kommunikation med grannar behöver inte ske innan beslut fattas eftersom enskilda intressen saknar betydelse för frågan om dispens kan ges eller inte. Grannar har i praxis inte heller ansetts ha talerätt (se MÖD 2010:4 och MÖD 2011:44). Inte ens en fastighetsägare, vars mark berörs av en ansökan om strandskyddsdispens, är berörd av ansökan på ett sådant sätt att beslutet om strandskyddsdispens får överklagas av denne. En beviljad dispens innebär ju endast att prövningsmyndigheten funnit att de allmänna intressena inte träds för när om den sökta åtgärden utförs. Dispensen innefattar dock inget tillstånd till att utföra åtgärder på annans mark. Som mark- och miljödomstolen anfört är det en fråga av civilrättslig art, som inte prövas i ett strandskyddsärende. Även om ett vilseledande skett på det sätt som nämnden påstår har det saknat betydelse för den prövning som skulle ske av J.G:s och M.G:s ansökan om strandskyddsdispens. Vid sådant förhållande kan, som mark- och miljödomstolen och länsstyrelsen funnit, det gynnande beslutet inte anses ha utverkats genom vilseledande uppgifter. Den reglering som finns i 24 kap. 3 § miljöbalken om möjligheten att återkalla ett tillstånd och förbjuda en viss verksamhet om vilseledande uppgifter lämnats är inte tillämplig annat än i fråga om ett tillstånds giltighet. Nämnden har således inte haft rätt att återkalla beslutet om strandskyddsdispens. Överklagandet ska därför avslås.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
DOMSKÄL
Mark- och miljödomstolen har inledningsvis att pröva huruvida P.D. och Ö.D. har rätt att överklaga länsstyrelsens beslut
Mot bakgrund av det ovan anförda finner mark- och miljödomstolen, i likhet med länsstyrelsen, att det gynnande beslutet inte kan anses ha utverkats genom att J.G. och M.G. har lämnat felaktiga uppgifter om åtgärdens placering i förhållande till fastighetsgränsen för fastigheten XX 1:36. Nämnden har därmed saknat grund för att återkalla det tidigare meddelade beslutet om beviljande av strandskyddsdispens. Nämndens överklagande ska därför avslås. Detta innebär att den strandskyddsdispens som beviljats genom nämndens beslut den 3 juni 2008 fortfarande är gällande.
Måste praxis tolkas lika för alla och därmed vara ett positivt, gynnande beslut för vår/våra fastighet att få dispens för brygga som ingen kan ta ifrån oss för all framtid.
AI ger svar: Vad är ett gynnande beslut?
Ett gynnande beslut är ett beslut från en myndighet som ger en enskild person en förmån, rättighet eller annan positiv effekt, till exempel ett tillstånd, bidrag eller ersättning. Beslutet är en form av myndighetsutövning och omfattas av reglerna i förvaltningslagen (FL) (2017:900) och annan relevant lagstiftning Den enskilde kan normalt inte överklaga ett gynnande beslut, eftersom det formellt sett inte går emot den
MÖD 2010:4
Klagorätt vid beslut om dispens från strandskydd ----- Frågan i målet rörde om en vägförening hade rätt att överklaga ett beslut att medge en granne strandskyddsdispens för en brygga och en sjöbod. Både vägföreningen och den sökande hävdade äganderätt till marken som uppstått genom strandförskjutning. Eftersom nämndens beslut att medge strandskyddsdispens inte gav sökanden någon formell rätt att vidta åtgärder på området påverkade beslutet, varken direkt eller indirekt, vägföreningens rättsliga ställning. Enligt Miljööverdomstolen hade vägföreningen inte heller visat att den beviljade dispensen på annat sätt inskränkte föreningens rätt att utnyttja sin fastighet eller de rättigheter som är knutna till fastigheten på det sätt som har krävts i praxis.
Även om Miljööverdomstolen skulle anse att vägföreningen är rättmätig ägare av marken saknar vägföreningen talerätt eftersom beslutet om strandskyddsdispens inte gått den emot. Dispensen är ett positivt beslut för vägföreningen för det fall dess talan om äganderätt skulle vinna framgång.
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Ett beslut om strandskyddsdispens enligt 7 kap. 18 § miljöbalken innebär sålunda att bestämmelserna om strandskydd inte förbjuder åtgärden i fråga. I vad mån sökanden har en formell rätt att vidta den sökta åtgärden eller om andra erforderliga tillstånd finns prövas inte. Det har därför saknats anledning för nämnden att klargöra vem som har äganderätten till det område där sjöboden och bryggan ska byggas för att kunna pröva M.E:s ansökan
MÖD 2012:33
Återkallelse av beslut om strandskyddsdispens ----- En strandskyddsdispens som beviljats kan inte, även om underlaget i fråga om fastighetsgränsen varit felaktig, återkallas på grund av att enskilda intressen skadats.
Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning.
Prövningen av en ansökan om strandskyddsdispens ska ske uteslutande utifrån de allmänna intressena som strandskyddsbestämmelserna är avsedda att skydda. Någon kommunikation med grannar behöver inte ske innan beslut fattas eftersom enskilda intressen saknar betydelse för frågan om dispens kan ges eller inte. Grannar har i praxis inte heller ansetts ha talerätt (se MÖD 2010:4 och MÖD 2011:44). Inte ens en fastighetsägare, vars mark berörs av en ansökan om strandskyddsdispens, är berörd av ansökan på ett sådant sätt att beslutet om strandskyddsdispens får överklagas av denne. En beviljad dispens innebär ju endast att prövningsmyndigheten funnit att de allmänna intressena inte träds för när om den sökta åtgärden utförs. Dispensen innefattar dock inget tillstånd till att utföra åtgärder på annans mark. Som mark- och miljödomstolen anfört är det en fråga av civilrättslig art, som inte prövas i ett strandskyddsärende. Även om ett vilseledande skett på det sätt som nämnden påstår har det saknat betydelse för den prövning som skulle ske av J.G:s och M.G:s ansökan om strandskyddsdispens. Vid sådant förhållande kan, som mark- och miljödomstolen och länsstyrelsen funnit, det gynnande beslutet inte anses ha utverkats genom vilseledande uppgifter. Den reglering som finns i 24 kap. 3 § miljöbalken om möjligheten att återkalla ett tillstånd och förbjuda en viss verksamhet om vilseledande uppgifter lämnats är inte tillämplig annat än i fråga om ett tillstånds giltighet. Nämnden har således inte haft rätt att återkalla beslutet om strandskyddsdispens. Överklagandet ska därför avslås.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
DOMSKÄL
Mark- och miljödomstolen har inledningsvis att pröva huruvida P.D. och Ö.D. har rätt att överklaga länsstyrelsens beslut
Mot bakgrund av det ovan anförda finner mark- och miljödomstolen, i likhet med länsstyrelsen, att det gynnande beslutet inte kan anses ha utverkats genom att J.G. och M.G. har lämnat felaktiga uppgifter om åtgärdens placering i förhållande till fastighetsgränsen för fastigheten XX 1:36. Nämnden har därmed saknat grund för att återkalla det tidigare meddelade beslutet om beviljande av strandskyddsdispens. Nämndens överklagande ska därför avslås. Detta innebär att den strandskyddsdispens som beviljats genom nämndens beslut den 3 juni 2008 fortfarande är gällande.
Klart som korvspad!
Inom förvaltningsrätten gäller som utgångspunkt att ett beslut som en myndighet har meddelat som första instans och som till sin karaktär är gynnande för en enskild, inte senare får ändras av myndigheten till den enskildes nackdel. Detta gäller generellt, dvs. inte bara när beslutet är behäftat med en ursprunglig felaktighet utan också när ändrade förhållanden har förändrat förutsättningarna för ett beslut. Tanken är att enskilda ska kunna inrätta sig efter olika beslut och känna trygghet i att de inte plötsligt ändras. Den enskilde bör alltså kunna förvänta sig att myndigheten inte tar tillbaka vad den har beviljat genom ett beslut, exempelvis en fortlöpande förmån. Från denna huvudregel finns emellertid vissa undantag.
Inom förvaltningsrätten gäller som utgångspunkt att ett beslut som en myndighet har meddelat som första instans och som till sin karaktär är gynnande för en enskild, inte senare får ändras av myndigheten till den enskildes nackdel. Detta gäller generellt, dvs. inte bara när beslutet är behäftat med en ursprunglig felaktighet utan också när ändrade förhållanden har förändrat förutsättningarna för ett beslut. Tanken är att enskilda ska kunna inrätta sig efter olika beslut och känna trygghet i att de inte plötsligt ändras. Den enskilde bör alltså kunna förvänta sig att myndigheten inte tar tillbaka vad den har beviljat genom ett beslut, exempelvis en fortlöpande förmån. Från denna huvudregel finns emellertid vissa undantag.