Trumfar en förrättning beslut på årsmöte?

[martin.sveg]

Enkelt exempel:
Antag att det i en samfällighet finns ett litet antal obebyggda tomter som enligt förrättningen har samma andelstal som de bebyggda. Pga obebyggda nyttjar de dock inte den gemensamhetsanläggning som förvaltas samfällt (ej väg, utan bryggor, bad osv). Det har motionerats och röstats igenom på stämma att dessa tomter bör ha nedsatt avgift.

Vilken del av lagen bryts det mot i detta fall? Proppens 50 år gamla kanslisvenska är tyvärr impenetrabel för mig. Att bara hänvisa till 18§ känns svagt.

Om en medlem som betalar fullt andelstal överklagar föreningsstämmans beslut inom fyra veckor kommer domstol att ändra debiteringslängden eftersom medlemmen som klagar får betala för mycket (om ingen får nedsatt andel blir det fler andelar att fördela inkomsten på från uttaxeringen i inkomst- och utgiftsstaten).

 

[Claes Sörmland]

Det står också i anläggningslagen att ett ändrat andelstal inte får användas förrän det har registrerats. Samfällighetsföreningen får och ska alltså enbart använda de registrerade andelstalen och ska inte ha ett eget register med egna andelstal som inte är registrerade. Detta kan prövas av domstol om medlemmar klagar, men som rättsfall visar så ändrar domstolen endast en uppenbarligen felaktig debiteringslängd om det är till fördel för den klagande.

Anläggningsbeslutet stipulerar hur gemenskapsanläggningen ska finansieras, och samfällighetsföreningen har att följa anläggningsbeslutet och därefter registrerade ändringar vid uttaxering. Gör samfällighetsföreningen inte det kan uttaxeringen ändå gälla, om samfällighetsföreningen har genomfört all formalia korrekt och ingen som drabbas negativt har klagat i tid.

Så är det ju och förklaringen finns i propositionen. Lagstiftaren ville ha en begränsad tid för att väcka klander så att samfällighetsföreningarna inom rimlig tid kunde uttaxera medel utan osäkerhet. Men offrade således skyddet för att den enskilde skulle kunna rätta fel långt senare för att få en effektivare utdebitering.

 

[martin.sveg]

Så är det ju och förklaringen finns i propositionen. Lagstiftaren ville ha en begränsad tid för att väcka klander så att samfällighetsföreningarna inom rimlig tid kunde uttaxera medel utan osäkerhet. Men offrade således skyddet för att den enskilde skulle kunna rätta fel långt senare för att få en effektivare utdebitering.

Som vanligt när man upptäcker dessa samfällighetsföreningar så handlar det om att göra rätt framåt. Det blir en blandning av att ändra debiteringslängden till de registrerade andelstalen, och att ändra de registrerade andelstalen till de andelstal man har använt i debiteringslängden. Det finns flera sätt att ändra på de registrerade andelstalen: https://www.lantmateriet.se/andraandelstal

Viktigt att komma ihåg är att få de ändrade andelstalen registrerade innan de används i en debiteringslängd igen, för att vara i överensstämmelse med lagen. I praktiken brukar det dock bli så att felaktiga andelstal används tills de blir registrerade, och det fungerar så länge alla är överens.

 

[jonmo]

Jag tror också att framåtsyftande är ledordet när det kommer till rätta till saker som har gjorts fel tidigare. Det vore dock mycket lättare om folk förstod vad en samfällighet är jämfört med en brf...

 

[Maijckel]

Lagstiftaren tar upp detta i propositionen s 350:

[bild]

[länk]

Ja där står det ju på sista raden.

En felaktig debiteringslängd överklagas till domstol med 19 § samfällighetslagen som grund - eftersom den kränker medlemmens enskilda intresse (intresset att bli korrekt debiterad).