Vinningen som jag ser det är att medlemmarna får upp ögonen för regelverket. Någon kanske tycker regelverket är intressant och det blir lite folkbildning av det hela. Det vinner alla på i längden.A adron skrev:
Ja, personligen kan jag få viss glädje av själva faktum att allting blir rätt. Så jag hade fått rätt på en sådan kallelse. Men jag har svårt att tro att ett gäng ointresserade boende skulle ta emot prishöjningen med samma glädje; snarare risk att man blir kvarterets pariah efter att ha tvingat igenom extern förvaltning 
Stämman ska ju inte besluta om debiteringslängden utan den ska endast läggas fram på stämman av styrelsen. Det är således styrelsens beslut vad som ska hända, inte stämmans. Det är väl lämpligt att styrelsen drar tillbaka sin debiteringslängd så fort de inser att den inte är korrekt. Samfällighetslagen:
Om styrelsen trots det lägger fram en felaktig debiteringslängd är det sedan upp till varje medlem att överväga om man ska vända sig till domstol för att rätta detta eller inte, samfällighetslagen:
Om styrelsen trots det lägger fram en felaktig debiteringslängd är det sedan upp till varje medlem att överväga om man ska vända sig till domstol för att rätta detta eller inte, samfällighetslagen:
Jag är inte riktigt med på hur det funkar här. Så som jag förstått från denna tråd:
- Debiteringslängd: Styrelsen presenterar den (i kallelsen?). Den innehåller vem som ska betala vad och när.
- Budget: Styrelsen presenterar ett förslag till budget på stämman. Stämman är högsta beslutande organ och speciellt budgeten fastslås på stämman.
Hur går detta ihop? Uttaxeringen ges av budgeten plus andelstalen i debiteringslängden. Så debiteringslängden kan inte innehålla annat än ett förslag till uttaxering? Var tänker jag snett?
- Debiteringslängd: Styrelsen presenterar den (i kallelsen?). Den innehåller vem som ska betala vad och när.
- Budget: Styrelsen presenterar ett förslag till budget på stämman. Stämman är högsta beslutande organ och speciellt budgeten fastslås på stämman.
Hur går detta ihop? Uttaxeringen ges av budgeten plus andelstalen i debiteringslängden. Så debiteringslängden kan inte innehålla annat än ett förslag till uttaxering? Var tänker jag snett?
Minns inte på rak arm, men andelstal framgår väl av anläggningsbeslutet och inte av stadgarna?Claes Sörmland skrev:
Enligt lagtexten är det endast uttaxering som strider mot samfällighetslagen, stadgar eller stämmobeslut som får överklagas. Det borde innebära att en felaktig debiteringslängd inte kan rättas genom överklagande inom de fyra veckorna. Vilket i sin tur borde innebära att den eventuella ekonomiska skadan medlemmen lider landar åter på styrelsens bord...
Precis, styrelsen har makten att uttaxera pengar själv. Styrelsen utövar den makten genom att lägga fram en debiteringslängd på stämman. Styrelsen måste också hålla den tillgänglig inför stämman. Kallelsen till stämman och stämman i sig är alltså där styrelsen måste delge samfälligheten sitt uttaxeringsbeslut.jonmo skrev:
Det finns ett krav på en sorts budget i samfällighetslagen för att styrelsen ska kunna få ta beslut om en uttaxering. Den kallas för en utgifts- och inkomststat i lagtexten. Läser man förarbetena är det uppenbart att det handlar om kassaflöden och inte intäkter och kostnader även om lagstiftaren ibland använder termen "kostnader" för det som redovisningsekonomer kallar för utgifter.
Här finns kravet på en utgifts och inkomststat:
Notera att stämman ska godkänna den. Vad händer om stämman inte godkänner den? Ja då torde styrelsen dra tillbaka sin debiteringslängd, dra sig tillbaka och göra en ny utgifts- och inkomststat, justera sin debiteringslängd och kalla till en ny stämma där de kan få igenom sin "budget". Men i princip finns inget krav på ett godkännande av utgifts- och inkomststaten för att styrelsen ska kunna uttaxera medel av samfällighetens medlemmar, det räcker med att ha följt processen.
Debiteringslängden bör ju följa utgifts- och inkomststaten precis som du säger och gör vanligen det. Men det finns inget lagkrav att den ska göra det för att styrelsen ska kunna genomföra en uttaxering.
Ja precis. Man skulle väl kunna föra in andelstalen i stadgarna också om man vill men det är nog inte så vanligt.M Maijckel skrev:
Men det strider väl rimligen mot samfällighetslagen att inte följa gällande andelstal.M Maijckel skrev:
Jag tänker:
Jo men i den formuleringen ryms ju exempelvis en möjlighet att ge vissa medlemmar rabatt på avgiften under vissa omständigheter. Jag tänkte att det kanske fanns något om att uttaxering måste ske i enlighet med andelstalen eller liknande.
Jag ser ingen sådan rabattmöjlighet. Hur läser du in en sån?
Enkelt exempel:
Antag att det i en samfällighet finns ett litet antal obebyggda tomter som enligt förrättningen har samma andelstal som de bebyggda. Pga obebyggda nyttjar de dock inte den gemensamhetsanläggning som förvaltas samfällt (ej väg, utan bryggor, bad osv). Det har motionerats och röstats igenom på stämma att dessa tomter bör ha nedsatt avgift.
Vilken del av lagen bryts det mot i detta fall? Proppens 50 år gamla kanslisvenska är tyvärr impenetrabel för mig. Att bara hänvisa till 18§ känns svagt.
Det står också i anläggningslagen att ett ändrat andelstal inte får användas förrän det har registrerats. Samfällighetsföreningen får och ska alltså enbart använda de registrerade andelstalen och ska inte ha ett eget register med egna andelstal som inte är registrerade. Detta kan prövas av domstol om medlemmar klagar, men som rättsfall visar så ändrar domstolen endast en uppenbarligen felaktig debiteringslängd om det är till fördel för den klagande.
Anläggningsbeslutet stipulerar hur gemenskapsanläggningen ska finansieras, och samfällighetsföreningen har att följa anläggningsbeslutet och därefter registrerade ändringar vid uttaxering. Gör samfällighetsföreningen inte det kan uttaxeringen ändå gälla, om samfällighetsföreningen har genomfört all formalia korrekt och ingen som drabbas negativt har klagat i tid.
Det är ett olagligt beslut som man kan väcka klander emot. Se nedan.
Ja den är lite stel men det står ju uttryckligen:
"Vad angår grunderna för klandertalan mot samfällighetsförenings stämmobeslut torde det inte finnas skäl att särskilt nämna de fall klaganden anser att beslut kränker hans rätt såsom medlem i föreningen eller att det strider mot förrättningsavgörande."
Översatt till mer samtida svenska: Det säger sig självt att en grund för klandertalan mot samfällighetsförenings stämmobeslut är att beslutet strider mot ett förrättningsavgörande, t ex andeltalen.