Hur ska nya stadgar beslutas?
Vi har i styrelsen skickat ut förslag på helt nya stadgar som vi vill att kommande årsstämman beslutar om en första gång. Då vi inte tror alla medlemmar kommer närvara, vet vi att vi sedan måste kalla till en extra stämma för att besluta nya stadgarna en andra gång.
Nu har vi förstått att det finns önskemål från ett antal medlemmar om att göra en ändring i några paragrafer i de nya föreslagna stadgarna, men där ändringarna inte är kommunicerade utan troligen kommer tas upp först bara på stämman.
Vi undrar då om vi kan på kommande stämma direkt besluta om de nya stadgarna med de önskade ändringarna införda? Dvs trots att ingen information om de önskade ändringarna funnits tillgängliga för alla medlemmarna innan stämma.
Eller om styrelsens ursprungliga förslag måste antingen beslutas om i sin helhet, eller avslås helt - för att sedan de nya stadgarna (med önskade ändringarna införda) ska kunna beslutas om första gången på nästa stämma, dvs efter att de skickats ut till alla medlemmar (dvs inkl önskade ändringar)?
Nu har vi förstått att det finns önskemål från ett antal medlemmar om att göra en ändring i några paragrafer i de nya föreslagna stadgarna, men där ändringarna inte är kommunicerade utan troligen kommer tas upp först bara på stämman.
Vi undrar då om vi kan på kommande stämma direkt besluta om de nya stadgarna med de önskade ändringarna införda? Dvs trots att ingen information om de önskade ändringarna funnits tillgängliga för alla medlemmarna innan stämma.
Eller om styrelsens ursprungliga förslag måste antingen beslutas om i sin helhet, eller avslås helt - för att sedan de nya stadgarna (med önskade ändringarna införda) ska kunna beslutas om första gången på nästa stämma, dvs efter att de skickats ut till alla medlemmar (dvs inkl önskade ändringar)?
Jag kan inte svära på att det jag skriver är korrekt här, men för mig är det så att antingen accepteras hela förslaget eller så avslås det i sin helhet.
Att ändra på formuleringar i stadgarna, vid sittande möte skulle åtminstone jag emotsätta mig.
Jag har varit med om att ändra stadgar i en förening, dock ej en brf, då stadgarna var 100 år gamla och inte passade. Det blev ett arbetsutskott som jobbade med det under en period och sen remissrundor för att vara säkra på att det var bra och för att slippa problem med att folk vill ha in ändringar på årsmötet. Nu var det många år sen och minnet är inte så bra som man kunde önska, men jag tror blev lite diskussioner om formuleringar på årsmötet, men tack vare det gedigna arbetet innan så kunde arbetsutskottet svara på frågor och motivera sina skrivningar.
Ändrar man vid sittande möte så hinner man inte tänka igenom alla konsekvenser ordentligt och det finns risk för "tänkte inte på det".
Att ändra på formuleringar i stadgarna, vid sittande möte skulle åtminstone jag emotsätta mig.
Jag har varit med om att ändra stadgar i en förening, dock ej en brf, då stadgarna var 100 år gamla och inte passade. Det blev ett arbetsutskott som jobbade med det under en period och sen remissrundor för att vara säkra på att det var bra och för att slippa problem med att folk vill ha in ändringar på årsmötet. Nu var det många år sen och minnet är inte så bra som man kunde önska, men jag tror blev lite diskussioner om formuleringar på årsmötet, men tack vare det gedigna arbetet innan så kunde arbetsutskottet svara på frågor och motivera sina skrivningar.
Ändrar man vid sittande möte så hinner man inte tänka igenom alla konsekvenser ordentligt och det finns risk för "tänkte inte på det".
Sanningen är väl att det är svårt att stoppa en stämma som vill besluta saker i ett öppnat ärende.
Så är det. Det som underlättar är en erfaren ordförande, elelr någon annan som kan stötta och förklara. Därför är det också bra tt var förberedd från styrelsens sida att detta kan ske, kanske även vara tydlig med det innan, att förutsättningarna är så att vi kan antingen acceptera förslaget eller förkasta det, inte ändraClaes Sörmland skrev:
Tack för mycket intressanta svar. Jag har nu kollat med även Bolagsverket och de säger samma sak, att man inte kan ändra i föreslagna, presenterade och utskickade nya stadgar på sittande möte. MEN, om nu stämman ’inte går att stoppa’ och beslutar att genomföra ändringar i liggande förslag, blir då det beslutet ogiltigt?
Ja, men det förutsätter att någon "överklagar" beslutet. Normalt har man 3 månader på sig att överklaga ett stämmobeslut.S Sture Gren skrev:
Jag är dock osäker på vad som händer om föreningen beslutar om en "olaglig" stadgeparagraf. Om man ex. inför en stadgeparagraf som objektivt sett diskriminerar vissa medlemmar, så borde den inte kunna gälla bara för att ingen överklagat i tid.
Men en stadgeändring som i sig är OK lagligt sett, blir giltig även om beslutsordningen inte följts, om ingen klandrar beslutet i tid.
Bolagsverket ägnar faktiskt viss ansträngning till att granska underlaget när de nya stadgarna registreras. Så det kan hända att registreringen inte passerar om beslutet inte är fattat i rätt ordning.H hempularen skrev:
Jo jag tänke nog mer på andra typer av beslut. Antag ex. det under övriga frågor kommer upp något som stämman bestämmer sig fpör att rösta igenom trots att det inte funnits något om det på dagordningen eller i kallelsen. Något som jag tror är relativt vanligt att det händer i föreningar. Ett sådant beslut blir ändå giltigt om ingen klandrar det i domstol.
Jag håller med dig, det är nog rätt vanligt. De gånger jag varit ordförande på olika föreningsstämmor har jag varit tydlig med att inte ta upp saker till omröstning om de inte presenterats innan. Det är det jag tycker mig se hos mer erfarna personer. Jag har också sett mer oerfarna ordföranden som föreslagit att styrelsen kan välja revisor själva när man haft problem att välja någon på stämman...H hempularen skrev:
Antingen för att det är ordförande som klantat till det med formalian i kallelsen eller för att det är ordföranden och resten av styrelsen som inte förstår vad som gäller. Jag tror att det är ganska vanligt med styrelser som faktiskt aldrig har läst föreningens stadgar. Jämför med regeringsmedlemmar som inte ens vet vilka huvudrubriker grundlagen har. Och hur många styrelseledamöter vet ens vad de styrande lagarna heter? Många vet inte ens vad de skall googla på om de vill kolla vad lagen säger.Alfredo skrev:
Kommer det sedan in på komplicerade saker som att ett beslut som skall tas med kvalificerad majoritet, bara protokollförs som beslutspunkt utan att det av protokollet framgår att det verkligen var en kvalificerad majoritet. Då kan man drabbas av att den enda (av 100) som röstade nej, överklagar beslutet för att ingen begärde rösträkning. Huruvida en sådan överklagan går igenom, har jag hört att jurister tvistar om. Men jag har hört att det är viktigt att det i protokollet framgår att det beslutades med kvalificerad majoritet, även om det bara var spridda jarop. Men hur många föreningar har koll på sådana detaljer.
Och jag tror att helst skall mötesordföranden säga (och protokollöras) "jag finner att stämman med kvalificerad majoritet beslutat...". Det ger möjlighet för en minoritet att igågasättta om det verkligen var kvalificerad majoritet, och begära rösträkning. Och pedagogiskt är det lämpligt att mötesordföraden innan omröstningen förklarar vad kvlificerad majoritet innebär (det varier ju i olika sammanhnag om det skall vara 3/4 eller 2/3 majoritet). Och det finns ju även "extrema" beslut där det skall vara 3/4 av föreningens samtliga medlemmar, inte bara de närvarande på stämman. Att frånvara blir en nejröst.
Tyvärr tror jag också det stämmer i alltför stor utsträckning att styrelsemedlemmar i brf’er inte är så bevandrade varken i reglerande lagar och t.o.m stadgarna eller i hur möten hanteras. Jag har vid ett tidigare tillfälle själv fått påpeka vid sittande årsmöte, för såväl brf’s ordförande som stämmans ordförande, att t.o.m styrelsens eget förslag i en fråga då stred mot stadgarna. Detta trots att jag inte anser mig särskilt bevandrad i reglerande lagtext - men jag kan åtminstone läsa vad som står i stadgarna - till skillnad från vad styrelsens medlemmar tydligen inte hade gjort. Även uppenbarligen oerfarna mötesordförande har förekommit, som inte tillåtit medlemmar ställa frågor eller yttra sig.H hempularen skrev:
Med det sagt och p.g.a min egen okunskap om lagarna undrar jag om det går att kort förklara i vilka sammanhang det krävs 2/3 och särskilt 3/4 majoritet, och speciellt i vilka fall det är såpass ’extrema’ beslut att 3/4 majoritet krävs av alla medlemmar (även icke närvarande).
MIn erfarenhet av styrelsearbete ligger för långt tillbaka i tiden. Dels har bostadsrättslagen ändrats kraftigt i en del av det som påverkade behov av kvlificerad majoritet, dels kommer jag inte ihåg riktigt.
Men på min tid så innebar ex. om man byggde vindslägenheter. Att iom. nya andelstal för de nya lögenheterna så måste andelstalen för övriga justeras, totalen skulle vara 100%. Och en ändring av en enskild lägenhets andelstal var en fråga som antingen varje berörd medlem skulle godkänna, eller så skulle man ha kvalificerad majoritet (kommer inte ihåg om det var 3/4 eller 2/3) av föreningens samtliga medlemmar, och därefter skulle beslutet godkännas av tingsrätten (osäker på om det var tingsrätt eller annan rättsinstans, ex. hyresnämnden).
På den tiden var det vanligt med vindsutbyggnader, och med stor sannolikhet gjordes väldigt många av dem utan att uppnå denna nivå av majoritet, men så länge ingen klagar...
Idag får man addera nya andelstal utan att ändra bef. andelstal. Vilket förenklar proceduren.
Men på min tid så innebar ex. om man byggde vindslägenheter. Att iom. nya andelstal för de nya lögenheterna så måste andelstalen för övriga justeras, totalen skulle vara 100%. Och en ändring av en enskild lägenhets andelstal var en fråga som antingen varje berörd medlem skulle godkänna, eller så skulle man ha kvalificerad majoritet (kommer inte ihåg om det var 3/4 eller 2/3) av föreningens samtliga medlemmar, och därefter skulle beslutet godkännas av tingsrätten (osäker på om det var tingsrätt eller annan rättsinstans, ex. hyresnämnden).
På den tiden var det vanligt med vindsutbyggnader, och med stor sannolikhet gjordes väldigt många av dem utan att uppnå denna nivå av majoritet, men så länge ingen klagar...
Idag får man addera nya andelstal utan att ändra bef. andelstal. Vilket förenklar proceduren.
Redigerat: