Jaja, bara för att det är en elfirma som gör jobbet betyder det ju inte att det blir bra. Hörde om en elektriker som dragit SKX i rör till ett extra vägguttag.
Jag tror att tanken är såhär:
1fas last 2300VA => 10A i fasen, 10A i returen (nollan)
2 stycken 1fas laster 2300VA => 10A i vardera fas, 20A i returen (nollan)
Jag tror att tanken är såhär:
1fas last 2300VA => 10A i fasen, 10A i returen (nollan)
2 stycken 1fas laster 2300VA => 10A i vardera fas, 20A i returen (nollan)
Och du ska inte heller svamla till det ...Bo.Siltberg skrev:
Det är sant att fasvridningen ställer till det. Men att skifta mellan olika faser hjälper inte, du flyttar bara problemet 120 grader bort, dvs till nästa fas.Detta gäller dock vid rent resistiv belastning, eller belastningar med lika stor fasvinkel (åt samma håll). Om dom två faserna belastas olika med induktiv och kapacitiv last så kan strömmen teoretiskt blir summan av strömmen i dom två faserna. Fast då är det bara att shifta faserna till belastningarna
Om det är likström ja, men det var länge sedan vi hade det, fast då var det inte trefas!T&H skrev:
Två faser, växelström, ibland plus, ibland minus men inti riktigt samtidigt. Plus och minus tar ut varandra. Helt vanlig ellära, växelström!
Och det känns ju som att närvaron av de kunskaperna inte har så mycket att göra med huruvida man arbetar/arbetat som elektriker eller inte...injonil skrev:Hehe, vi kanske ska lämna detta sidospår där ifall vi vill att tråden ska få fortsätta leva och kanske bara konstatera att några just visat varför man inte ska koppla el om man inte har mycket goda kunskaper
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 155 inlägg
Shifta/byta plats menar jag. Om L1 har en förskjutning på -60 grader och L2 +60 grader (eller tvärtom?) så får strömmarna samma fasvinkel. Men om man shiftar så att L1 har +60 och L2 -60 så hamnar strömmarna -60+120+60=120 grader från varandra. Det kan då blir problem om man även kopplar in L3 mot samma nolla.Mikael_L skrev:Och du ska inte heller svamla till det ...
Det är sant att fasvridningen ställer till det. Men att skifta mellan olika faser hjälper inte, du flyttar bara problemet 120 grader bort, dvs till nästa fas.
Ja, som sagt så kopplar jag överhuvudtaget aldrig med fler faser än en, det överlåter jag åt elektrikern.injonil skrev:Hehe, vi kanske ska lämna detta sidospår där ifall vi vill att tråden ska få fortsätta leva och kanske bara konstatera att några just visat varför man inte ska koppla el om man inte har mycket goda kunskaper
Jo, bäst att lämna sidospåret. Ibland känner man sig dock säker på att man begripit och vill lufta detta i ett inlägg. Bättre än att testa själv "in live".
Tack ni som tog er tid att förklara varför.
Inte mycket rätt här inte!Bo.Siltberg skrev:Nä, nollan blir inte dubbelt belastad med två faser kopplade mot samma nolla. Däremot blir ju nollan och fasledarna mer belastade om man kopplar in en belastning till (på samma fasledare).
Med två faser kopplade mot samma nolla så blir strömmen i nollan lika med strömmen i den fasledare som är mest belastad. Detta gäller dock vid rent resistiv belastning, eller belastningar med lika stor fasvinkel (åt samma håll). Om dom två faserna belastas olika med induktiv och kapacitiv last så kan strömmen teoretiskt blir summan av strömmen i dom två faserna. Fast då är det bara att shifta faserna till belastningarna
Detta ser man enklast genom att rita upp ett visardiagram för ett antal fasvinklar.
Nu låter jag ganska säker på detta, och det tror jag att jag är också, så långt som mina GDS-kunskaper sträcker sig ...
Men du får ett kvarts poäng för C och L lasters inverkan. Jag blir lite nyfiken på hur elektriker räknar på sina trefassystem. Räknar ni någonsin för hand, och vad använder ni för metoder, eller är det bara datorprogram nu för tiden?
Ang fasvridning, så är det ju ganska smart att lägga trefasgrupper med liknande belastningar. T.ex. en massa lysrörsarmaturer i någon lokal = samma trefasgrupp.Maxwells_Demon skrev:
Då får man inga problem med överbelastad nolla då alla faser har samma vinkel på fasvridningen.
Jag omformulerar frågan. Vilka metoder ingår i den teori som krävs för AB[LH]-behörighet? Alltså; vad kan man förvänta sig att en elmontör kan? Är det grafiska metoder med visardiagram eller det komplexa tal och jω-metoden som används för växelström? Hur är det magnetiska kretsar? (t.ex. ekvivalent kretsschema med Hopkins's lag osv). Får man lära sig Kirchoffs lagar, superpositionsprincipen, spännigs- och strömdelning. Helt enkelt; på vilken nivå ligger elläran för en elmontör?elmont skrev:
Redigerat: