Tänk efter innan du väljer produkter från Gustavsberg

[lbgu]

Förra ägaren av huset försökte göra rätt och tänkte att Gustavsberg ska ju vara ett bra märke det vill jag ha.

Problemet är att Gustavsberg idag har mycket litet med det gamla Gustavsberg att göra. Nu är det i princip bara ett varumärke som köps upp av andra bolag. Dessa bolag sätter namnet Gustavsberg på diverse produkter för att det ska ge någon status/kvalitetskänsla. Samma sak som med t.ex. Bahco.

 

[BirgitS]

Problemet är att Gustavsberg idag har mycket litet med det gamla Gustavsberg att göra. Nu är det i princip bara ett varumärke som köps upp av andra bolag. Dessa bolag sätter namnet Gustavsberg på diverse produkter för att det ska ge någon status/kvalitetskänsla. Samma sak som med t.ex. Bahco.

Håller med om att Gustavsberg idag inte är samma sak som gamla Gustavsberg eftersom företaget numera heter Villeroy & Boch Gustavsberg AB och är ett helägt dotterbolag till Villeroy & Boch (tyskt). Huvudkontoret ligger fortfarande i Gustavsberg och de har egna produktionsanläggningar i Gustavsberg (vattenskärning, montering) och Vårgårda (gissningsvis blandare), annars är det väl mycket som tas fram av Villeroy & Boch. Mycket tillverkas numera i lågprisländer.

Man ska också komma ihåg att motsvarande gäller Ifö, det är numera ett varumärke i Geberit-koncernen.

 

[Jamtstårsa]

I ett vanligt badrum duschas det mycket och det är även ofta fuktigt.

ja nu menade jag verkligen badrum. Alltså där man har badkar och kanske inte duschar jämt

 

[TobiasGren]

Tänk noga efter innan du väljer produkter från Gustavsberg. Ta del av mina erfarenheter och bilda dig en egen uppfattning innan du lägger tusentals kronor på produkter som inte går att reparera utan måste bytas ut i sin helhet. Här är min kortversion – Gustavsberg utan smink.
Bakgrund

År 2021 renoverade jag mitt badrum. Som medveten konsument valde jag inredning från både Gustavsberg och Villeroy & Boch. En av flera produkter var en spolknapp i vitt glas: Gustavsberg Triomont XS med pneumatisk spolknapp, marknadsförd som en premiumlösning.

Efter endast fyra års normalt bruk i en normalstor familj sprack ena spolknappen, vilket gjorde toaletten delvis obrukbar. (Tillfälligt löst med hink och vatten – en “modern” och “värdig” lösning i ett fyra år gammalt badrum…)
Så gick det till

• Återförsäljaren (Bygghemma) konstaterade korrekt att reklamationsrätten gått ut och hänvisade mig vidare till tillverkaren för hjälp med reservdelar.
• Gustavsberg svarade först att de inte säljer reservdelar direkt och hänvisade tillbaka till återförsäljaren – som redan avvisat ärendet.
• Därefter blev det mail som studsade fram och tillbaka mellan mig och Gustsfsberg där de ihärdigt vidhöll att inga reservdelar fanns. Jag stod på mig, skickade bilder och beskrev i text vad dom var sönder. Till slut efter att jag surnat till ordentligt så ”magiskt” hittades en reservdel – trodde jag. De hade missat alla bilder och beskrivningar kring vad som faktiskt var trasigt, trots upprepade förtydliganden, i text och bild skickades fel komponent.
• När jag återigen tydliggjorde vilken del som var defekt och bifogade nya bilder kom slutbeskedet:
  “Vi har tyvärr inte det ni behöver som reservdel och eftersom garanti och möjlighet till reklamation har utgått kan vi tyvärr inte hjälpa er.”

Konsekvens
En dyr och påkostad toalett måste i praktiken bytas ut i sin helhet, eftersom tillverkaren varken vill eller kan erbjuda den mest grundläggande servicen: en enkel plastdel som gör produkten användbar igen.
Detta gäller dessutom en inbyggd lösning, vilket innebär ännu högre kostnader. Och nej – jag tänker inte lägga omkring 2 000 kr på en ny spolknapp vart fjärde år. Tack för den, Gustavsberg.

Varumärket vs. verkligheten
Det här är inte bara ett kundserviceproblem – det går rakt emot de värden Gustavsberg själva lyfter: ambitiösa hållbarhetsmål, klimatneutralitet, certifieringar och livscykelperspektiv. De talar om ”Sustainable Design Logic”, EPD-deklarationer och produkter som ska vara långlivade och hållbara.

Men vad är dessa löften värda om man inte ens kan tillhandahålla en reservdel till en mycket enkel premiumprodukt efter fyra år? När konsumenten tvingas kassera och ersätta hela lösningen istället för att reparera? Det är raka motsatsen till hållbarhet.

Slutsats & råd
För min del är beslutet enkelt: jag kommer nu successivt att växla bort alla produkter från Gustavsberg och istället välja Ifö eller andra tillverkare som, enligt beprövad erfarenhet, erbjuder högre kvalitet, bättre kundservice och framför allt genuin hållbarhet – där reservdelar faktiskt finns.

👉 Mitt råd till dig som står inför en badrumsrenovering: välj bort Gustavsberg. Lägg dina pengar på ett varumärke som inte bara pratar om hållbarhet, utan visar det i praktiken.

PS. Läs på bättre än jag gjorde. Jag ser nu allt fler besvikna kundomdömen – jag önskar att jag hade gjort den hemläxan tidigare.

Konsekvens för mig utöver kostnader och jobb är att jag har som mål att uppmärksamma andra konsumenter genom att skriva en recension likt denna på alla relevanta forum, jag kommer fokusera på Sverige först men vi konsumenter har rättigheter i hela Europa…

Jag kan slutligen tycka att det är synd att Gustavsberg inte redan nu efterlever EU:s direktivet ”Right to Repair" som trädde i kraft den 30 juli 2024. Men då direktivet ger företagetn två år på sig att efterleva direktivet kanske Gustavsberg har som strategi i sitt hållbarhetsarbete att vänta in i det sista.

Uppdatering: Idag kom den efterlängtade reservdelen – och nu har jag äntligen en komplett, fungerande spolknappsats 👏

Jag är tacksam över att kunna lägga den här röran bakom mig, men kan ändå inte släppa funderingen: varför ägnar sig ett företag åt ett sådant självskadebeteende? Om reservdelen nu faktiskt fanns – varför inte bara sätta en prislapp på den, skicka den tillsammans med en faktura och saken är klar? Att krångla till det på det här sättet skadar ju bara det egna varumärke, och det kan jag verkligen inte förstå.

I praktiken försämrar det både kundupplevelsen och varumärket. Jag tänker att det troligen kan bero på något av följande:

• Interna rutiner eller policyer – ibland är systemen byggda för att hela enheter ska bytas, inte delar (vilket många har påpekat), även om reparationsinsatsen tog mindre än en minut.
• Ekonomi/kalkyl – det är mer lönsamt att sälja en hel enhet än en liten reservdel, även om det känns kortsiktigt. (Ett rimligt antagande – men urbotat dumt och kortsiktigt ur ett varumärkesperspektiv).
• Logistik – de vill kanske inte hantera små reservdelsflöden separat.
• Okunskap om kundens perspektiv – man underskattar hur negativt det faktiskt upplevs.

Men jag är åtminstone övertygad om att företag/varumärken som gör det enkelt för kunderna är de företag som vinner – därför framstår den här strategin som direkt kontraproduktiv.

(Är det någon som vet hur man går in och redigerar sin originaltext? Texten verkar låst och jag stör mig på några stavfel som smugit sig in i texten 😊)

Vill även passa på att få tacka för alla tipps och råd som kommit på vägen 👍👏

 

[Alfredo]

Är det någon som vet hur man går in och redigerar sin originaltext?

Det kan du bara göra under en timma efter du skapat inlägget. Trösta dig med att vi alla har idiotiska stavfel som vi heller inte kan rätta. 😀

 

[TobiasGren]

Det kan du bara göra under en timma efter du skapat inlägget. Trösta dig med att vi alla har idiotiska stavfel som vi heller inte kan rätta. 😀

Tack Alfredo, då får jag snällt gilla läget helt enkelt 😁

 

[Alfredo]

Tack Alfredo, då får jag snällt gilla läget helt enkelt 😁

Ja skulle det vara något "katastrofalt" kan säkert en moderator hjälpa dig. Gissar dock att de inte är så pigga på att rätta harmlösa struntstavfel.

 

[Bönhas]

kan ändå inte släppa funderingen: varför ägnar sig ett företag åt ett sådant självskadebeteende? Om reservdelen nu faktiskt fanns – varför inte bara sätta en prislapp på den, skicka den tillsammans med en faktura och saken är klar? Att krångla till det på det här sättet skadar ju bara det egna varumärke, och det kan jag verkligen inte förstå.

Det enkla förklaringen har du redan fått några gånger. Av några debattdeltagare.

Det finns en reservdel (spolknapp) och det räcker.

Att lagerhålla reservdelar (plastbitar) till reservdelarna (spolknapparna) är inte ekonomiskt försvarbart. Det är absolut inte säkert att det skulle kunna gå att sälja plastbiten billigare än spolknappen.

Dessutom får man räkna med att all plast i spolknappen åldras ungefär lika snabbt. Dvs när en del går sönder är det inte otroligt att en annan snart också går sönder. Kanske går något annat sönder redan vid reparationen/bytet av första trasiga plastbiten. Det är inte ovanligt att man råkar ut för just det. Att bara byta en liten del av spolknappen riskerar leda till att den snart måste repareras igen.

Den risken och osäkerheten slipper man om man byter hela spolknappen. Så som uppenbarligen Gustavsberg, IDO, IFö mfl har tänkt sig när de tillhandahåller hela spolknappar. Dessutom i olika prisklasser.

Och det lär i normalfallet kosta mer totalt att byta plastbiten än spolknappen. Om en rörmokare skall

1. komma till kund
2. och demontera befintlig spolknapp,
3. ta isär spolknapp
4. avgöra vilken plastbit som behövs,
5. räkna ut vad den har för artikelnummer
6. sätta ihop spolknapp
7. återställa så toaletten kan användas,
8. beställa plastbit,
9. åka och hämta en plastbit
   (att lagerhålla alla plastbitar till alla spolknappar i servicebilen skulle antagligen vara betydligt dyrare)
10. komma tillbaka till kund
11. demontera befintlig spolknapp
12. ta isär spolknapp
13. byta plastbit
14. sätta sätta ihop spolknapp
15. testa att det blev rätt
16. montera spolknapp
17. testa att det funkar

istället för att

1. komma till kund
2. byta spolknapp
3. testa att det funkar.

Sammanfattningsvis är detta inget speciellt varken för branschen eller för Gustavsberg. Alla gör såhär. Även bilföretagen. Dessutom är det billigare för kunderna.

Att det finns enstaka intresserade personer som kan reparera spolknappar är inte konstigare än att det finns de som kan reparera växellådan eller ett bromsok på sin bil. Men det är frågan om en minoritet i båda fallen. Vilket företagen vet, så de fokuserar på majoriteten av kunder.

 

[Bönhas]

Men jag är åtminstone övertygad om att företag/varumärken som gör det enkelt för kunderna är de företag som vinner

Enig.
För majoriteten (jag tror alla) kunder är det enklare att byta en spolknapp en att reparera en spolknapp.

– därför framstår den här strategin som direkt kontraproduktiv.

Det kan man tro, men det är uppenbart att du fortfarande inte fattat.
Företagen har denna strategi endast för att de vinner på det.

 

[TobiasGren]

Det enkla förklaringen har du redan fått några gånger. Av några debattdeltagare.

Det finns en reservdel (spolknapp) och det räcker.

Att lagerhålla reservdelar (plastbitar) till reservdelarna (spolknapparna) är inte ekonomiskt försvarbart. Det är absolut inte säkert att det skulle kunna gå att sälja plastbiten billigare än spolknappen.

Dessutom får man räkna med att all plast i spolknappen åldras ungefär lika snabbt. Dvs när en del går sönder är det inte otroligt att en annan snart också går sönder. Kanske går något annat sönder redan vid reparationen/bytet av första trasiga plastbiten. Det är inte ovanligt att man råkar ut för just det. Att bara byta en liten del av spolknappen riskerar leda till att den snart måste repareras igen.

Den risken och osäkerheten slipper man om man byter hela spolknappen. Så som uppenbarligen Gustavsberg, IDO, IFö mfl har tänkt sig när de tillhandahåller hela spolknappar. Dessutom i olika prisklasser.

Och det lär i normalfallet kosta mer totalt att byta plastbiten än spolknappen. Om en rörmokare skall

1. komma till kund
2. och demontera befintlig spolknapp,
3. ta isär spolknapp
4. avgöra vilken plastbit som behövs,
5. räkna ut vad den har för artikelnummer
6. sätta ihop spolknapp
7. återställa så toaletten kan användas,
8. beställa plastbit,
9. åka och hämta en plastbit
   (att lagerhålla alla plastbitar till alla spolknappar i servicebilen skulle antagligen vara betydligt dyrare)
10. komma tillbaka till kund
11. demontera befintlig spolknapp
12. ta isär spolknapp
13. byta plastbit
14. sätta sätta ihop spolknapp
15. testa att det blev rätt
16. montera spolknapp
17. testa att det funkar

istället för att

1. komma till kund
2. byta spolknapp
3. testa att det funkar.

Sammanfattningsvis är detta inget speciellt varken för branschen eller för Gustavsberg. Alla gör såhär. Även bilföretagen. Dessutom är det billigare för kunderna.

Att det finns enstaka intresserade personer som kan reparera spolknappar är inte konstigare än att det finns de som kan reparera växellådan eller ett bromsok på sin bil. Men det är frågan om en minoritet i båda fallen. Vilket företagen vet, så de fokuserar på majoriteten av kunder.

Jag kan köpa dina argument om reperationen hade varit komplex och krävt expertis och omfattande insatser som det är med låt oss säga en växellåda. Men i och med att ”reperationenen” vi talar om här är lika komplex som att stoppa en brödskiva i en brödrost faller hela ditt resonemang. Det krävs ingen rörmokare och min 9 åring, helt utan tekniskt intresse hade klarat av monteringen … Att då följa ditt och uppenbarligen företagets resonemang förklarar utvecklingen av vårt ”slit och släng” samhälle. Det är helt enkelt inte en hållbar ekonomi att designa utrustning och system på detta sättet är min mening.

 

[aspa-hasse]

Jag har Gustavsberg muggstolar. De har gått sönder ibland under de 20 år jag har haft dem och då har det alltid funnits reservdelar. Jag tror att alla fabrikat behöver repareras ibland.

Om du vill ha låga underhållskostnader så rekommenderar jag att ha en vanlig muggstol och vanliga knappar som inte är pneumatiska. Om man väljer dyrare lösningar så blir det mer krångel och så är det med allting.

De hade ju reservdelar i det här fallet också så jag förstår egentligen inte vad du bråkar om, och priset var inte så konstigt egentligen heller. Möjligen var det dålig kvalitet från början.

Jag tycker att du gjorde fel som inte använde deras rekommenderade reservdel för snart kommer den andra ringen att gå sönder .

 

[TobiasGren]

Jag har Gustavsberg muggstolar. De har gått sönder ibland under de 20 år jag har haft dem och då har det alltid funnits reservdelar. Jag tror att alla fabrikat behöver repareras ibland.

Om du vill ha låga underhållskostnader så rekommenderar jag att ha en vanlig muggstol. Om man väljer dyrare lösningar så blir det mer krångel och så är det med allting.

De hade ju reservdelar i det här fallet också så jag förstår egentligen inte vad du bråkar om, och priset var inte så konstigt egentligen heller. Möjligen var det dålig kvalitet från början.

Jag tycker att du gjorde fel som inte använde deras rekommenderade reservdel för snart kommer den andra ringen att gå sönder.

Hej! Jag håller med dig till viss del … men nog är det en viss skillnad på 4 och 20 år, kan jag tycka.

Min andra mugg, av ett annat märke, är över 12 år gammal och det enda jag har behövt byta är toaringen.

Jag vill också förtydliga att företaget till en början inte erbjöd någon reservdel – som du och någon annan nämnt – utan föreslog att jag skulle köpa en helt ny produkt i sin helhet. Och det är just här allt blir skevt.

Företag kan inte fortsätta designa produkter på ett ”slit och släng”-sätt, samtidigt som de predikar högtidligt om sina insatser för hållbarhet och miljö.

Om det nu är företagets strategi att vara ett renodlat slit-och-släng-företag, för kunder som inte vill eller kan reparera, vore det bättre om de var raka och ärliga med det. Då får de också rätt kunder – kunder som vet vad de köper.

 

[aspa-hasse]

Det låter helt otroligt att nån skulle be dig byta en fyra år gammal muggstol för att en knapp är trasig som finns som reservdel för 1700 kronor. Jag trodde att det var chatgpt som hade strulat till dig när det stod så.

 

[TobiasGren]

Det låter helt otroligt att nån skulle be dig byta en fyra år gammal muggstol för att en knapp är trasig som finns som reservdel för 1700 kronor. Jag trodde att det var chatgpt som hade strulat till dig när det stod så.

Nej, det är en missuppfattning – så var det inte. Det var jag själv som i frustration ville byta toaletten, särskilt om jag vart fjärde år behöver byta spolknappen till en kostnad på 1 800–2 000 kr. Jag såg helt enkelt en dålig långsiktig ekonomi i detta, särskilt då min andra toalett knappt kostat något alls i underhåll på över 12 år.

Företaget sa att jag var tvungen att byta hela knapptrycket, istället för att erbjuda den lilla plastkomponent som faktiskt gått sönder. Från 2026 blir det krav i hela EU på att reservdelar ska finnas tillgängliga, så utvecklingen går i alla fall åt rätt håll.

Till slut fick jag Gustavsberg att se det sunda i att möta kundens förfrågan och den lilla plastringen skickades, jag monterade den på under en minut och det visade sig vara en ytterst enkel åtgärd. Kund nöjd – men bara efter att jag tvingats vara både omständlig och påstridig, en roll jag sällan tar och inte alls trivs med.

 

[useless]

Nej, det är en missuppfattning – så var det inte. Det var jag själv som i frustration ville byta toaletten, särskilt om jag vart fjärde år behöver byta spolknappen till en kostnad på 1 800–2 000 kr. Jag såg helt enkelt en dålig långsiktig ekonomi i detta, särskilt då min andra toalett knappt kostat något alls i underhåll på över 12 år.

Kostar inte hela knappen 432:-?