För den som inte vet vilka avgifter som tillkommer kan det bli ett fall.D Daniel 109 skrev:
Det kostar inget önska sig ett hus eller en lägenhet, inte förrän det är dags att betala för sin önskan blir det kostsamt och det kan det för några bli ett mycket hårt fall?
Och det landet är ett land som helt saknar socialt skyddsnät.maxmsm skrev:
Det får man nog ändå inse vara eget ansvar att ta reda på, dessutom brukar det framgå i de flesta kalkyler man får från banken. Klarar man inte av det så får man faktiskt stå sitt kast.K Kattmatare skrev:
Nej, men den genomsnittliga inkomsten från skatten var nog mer relevant i förhållande till kostnaden för att hantera registret. Att i det läget ha en lägre kostnad för någon som köpte en litet torp än någon som köpte en herrgård känns inte helt orimligt.useless skrev:
De äldsta siffrorna på lagfartens stämpelskatt jag hittar är dock inte från 1600-talet utan 1943. Då var den 1%
Jag hittar en siffra på att ett genomsnittligt hus kostade ~25'sek 1943 vilket motsvarar ett pris på ~275'sek i dagens penningvärde.
Dvs en kostnad i dagens penningvärde på 2.750sek i stämpelskatt.
Det känns som en summa som mycket väl kan ha varit i paritet med kostnaden för att driva och underhålla registret.
Men idag, med ett snittpris på kring 3 miljoner betala mer än 16 gånger mer för en tjänst som har blivit betydligt billigare att förvalta har inte längre något med själva ursprungstanken att göra.
Så jag har mindre problem med konstruktionen historiskt än vad jag har med den nu, då en rimlig registerhållningsavgift är hanterbar även för de absolut billigaste fastighetsaffärerna.
Nej då, tex så är den allmänna sjukvården i stort sett gratis i ditt hem "län".F fsn skrev:
Var det inte någon som räknade ut vad en intjänad hundring gav i slutändan har jag för mig med momsen när man går och handla mat, går till systemet och handlar helgens dricka, betalar elleverantörs räkningar med skatt moms och skatt på momsen till statskassan som vi alla sedan tar del av via vårat socialförsäkrings system vare sig det gäller föräldrapenning, sjukpenning, vägar vi åker på, sjukvård, skola och allt annat vi genom livet nyttjar. Har för mig att det blev någonstans mellan 2-4kr/100kr kvar i den egna plånboken. Eller den klassiska "Vad fan får vi för skatten" 😂
Exakt vilket land pratar vi om?maxmsm skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Då var de nog rätt dåliga på att räkna. Sveriges skattekvot (alltså vad det offentliga tar av BNP) är 40,7 %. Den peakade precis under 50 % (49,8) år 1990. Vi har inte haft såhär låg skattekvot på nästan 50 år.4774 skrev:
Sen betalar vi förstås olika mycket skatt. Anställda höginkomsttagare mest, låginkomsttagare och vissa egenföretagare minst.
Nykterister, ickerökare och andra skattesmitare (som man sa på 1900-talet) kommer också väl ut. Nykterister, elbilister och andra skattesmitare skulle kanske en modern omtolkning vara.
Ett mut & mygelsamhälle i kolossalformat tillika en konstitutionell militärdiktatur.....F fsn skrev:
Som ligger i SOA.
Försök inte göra dig märkvärdigare än du är, skriv vilket land det är istället.maxmsm skrev:
Förvisso konstituellt en Monarki men Thailand?
Jag ställer mig inte personligen bakom detta påstående eller denna uträkning, förutom det sista som jag anser är rätt uppenbart det jag menar är vad vi får för skatten 😉.
Nu var du för snabb att analysera mitt svar.mexitegel skrev:
Jag skriver en snabb förklaring på vad jag menar.,
Jag skrev önska kostar ingenting - men att sen få den information,för vad det ger i handen om det önskade kan bli ett hårt fall. Ovetande om fördelar eller konsekvenser är kanske inte inräknade i önsketänkandet?
Du har absolut rätt i vad du skriver - men återigen vet de inget om kostnaderna som tillhör den investering
mer än för huset förrän de läser på så kan det bli ett mycket hårt fall!
Det sker förhoppningsvis innan de tar beslutet att förverkliga deras önskan!
Blev det lättare att förstå nu?
Bra jobbat!F fsn skrev:
Visst är det Thailand.
Personligen har jag svårast att förstå varför man har valt ett upplägg som baseras på lånestorleken.
Jag antar här att mindre välbemedlade kommer att behöva större lån och vice versa vid köp av hus (typiskt sett iaf). Så att skatten med andra ord blir som högst för de som har minst eget kapital att skjuta till. Och särskilt hög blir den om någon med mindre kapital köper från något med mycket kapital (dvs inga eller låga lån på huset).
Som en progressiv skatt fast i motsatt riktning. Vet inte om tanken är att det skulle motverka för hög lånegrad, men dels har jag svårt att se att det skulle hjälpa, dels har väl det inte varit ett fokus lika länge som skatten funnits.
Är det något jag missar här?
Jag antar här att mindre välbemedlade kommer att behöva större lån och vice versa vid köp av hus (typiskt sett iaf). Så att skatten med andra ord blir som högst för de som har minst eget kapital att skjuta till. Och särskilt hög blir den om någon med mindre kapital köper från något med mycket kapital (dvs inga eller låga lån på huset).
Som en progressiv skatt fast i motsatt riktning. Vet inte om tanken är att det skulle motverka för hög lånegrad, men dels har jag svårt att se att det skulle hjälpa, dels har väl det inte varit ett fokus lika länge som skatten funnits.
Är det något jag missar här?
Ja, du tänker nog fel. Lagfarten baseras inte på länets storlek utan på köpeskillingen.C Emil Hen skrev: