Det är bara en skatt bland alla andra skatter. Visst skulle det vara trevligt att stryka denna skatt men då är det ju nån annan skatt som kommer höjas i samma stund. Pengarna ska ju in i stadskassan vilket som.
En viktigare fråga att belysa är ju hur myndigheter verkligen använder pengarna. Skulle deras organisationer och arbetssätt effektiviseras så kan man minska deras budget och minska skatterna generellt
En viktigare fråga att belysa är ju hur myndigheter verkligen använder pengarna. Skulle deras organisationer och arbetssätt effektiviseras så kan man minska deras budget och minska skatterna generellt
Moms betyder mervärdesskatt som du vet.D Daniel 109 skrev:
Om huset inte ökat i värde från föregående köp, och saknar pantbrev, är det inget annat än en överlåtelseskatt så jämförelsen med moms haltar.
Däremot är reavinsten i någon mening släkt med moms.
Du som vurmar för fria marknader (t ex i elhandel) torde ju ha en icke-vänsterinriktad syn på ekonomi. Förvånar mig att du försvarar ett straffskatt-system som bromsar rörligheten på fastighetsmarknaden.
Jo men nu är det då många och stora utgifter i statens budget......D Daniel 109 skrev:
https://www.esv.se/utfall-och-prognos/utfall-for-statens-budget/utgifter/
Att gnöla över lagfart och pantbrev är väl mindre viktigt i det stora hela?
Sen är det då inte bara administration för man behöver en riktig karta för att kunna skapa lagfarter och kartan i olika varianter skapas inte av sig själv. Sen behövs det då rejäl datorkraft för att hantera all information och det är inte heller gratis inkl alla som jobbar med kartor.
Vi har även skatter som ”straffar” arbete. Någon stans måste skatterna komma in.
Och det finns länder som har sämre, hört talas om Mellanmjölk? Det finns en allmän bild av att allt är stelbent, svårt och byråkratiskt i Sverige, och till en hög kostnad. Se dig om i världen säger jag bara.....maxmsm skrev:
Och visa mig på länder i europa med en fungerande social service som har vettigare skatt på försäljning och köp som inte istället tar in pengarna på årlig skatt istället?
För 40 år sedan kostade Leas 4 Mkrs-hus 400 000 kr. På den tiden skulle hon alltså betalat ca. 6 000 kr i stämpelskatt. Vilket omräknat till dagens penningvärde är ca. 18 000 kr. Att jämföra med 60 000 kr idag.Dracula skrev:
Så nej, stämpelskatten var inte lika orimlig för 40 år sedan.
Undra om det är så att lantmäteriets tjänsteexport går back och vi får betala?..
Detta är en av många skatter. Skatt måste tas in i alla civiliserade samhällen, vägar, försvar och en del annat som är omöjligt att finansiera utan skatt. Sjukvård skolor osv, skulle teortiskt gå att driva utan skatter med direktbetalning instället, men jag tror att nästan alla gillar att även dessa och en del liknande offentliga verksamheter betalas via skatten. Sedan kan man ha olika uppfattning om hur stora dessa offentliga utgifter skall vara. Och man kan ha olika uppfattning om hur kostnaden skall fördelas.
Just stämpelskatterna vid husköp hör enligt min uppfattning till de mindre irriterande skatteuttagen. Det är i sammnahanget små skatter, som man betalar vid några få tillfällen i livet.
En grundläggande egenskap för att en skatt skall vara legitim är att den i någon mån är baserad på bärkraft, vi som har mer att leva av, får betala mer skatt än de som har mindre. Den principen är nästan alla överens om. Sedan skiljer det beroende på politisk åsikt hur, hur mycket mer man skall betala om man har mer. Alternativet som väldigt få vill se, är att offfentliga utgifter helt betalas som en medborgaravgift, att man helt enkelt delar totala kostnaden med antalet skattebetalare, alla får betala exakt lika stor avgift, inte realistiskt.
Ex. så är fastighetsskatten som den var utformad tidigare långt ifrån legitim. Bara för att någon bor i ett dyrare hus, betyder inte att man har möjlighet att betala mer i skatt. Har jag däremot möjlighet att köpa ett dyrare hus, så har jag också större möjlighet att betala lite mer i skatt.
Så länge vi har ett civiliserat samhälle kommer vi att ha offentliga utgifter, som måste täckas av skatter. Det intressanta är inte att få bort enstaka skatter som stämpelskatterna, utan att minska utgifterna som skall betalas offentligt, eller att se till att vi alla blir rikare, så vi kan betala en mindre andel av våra löner/tillgångar i skatt.
Flera länder i Europa har högre offerntliga kostnader per invånare än vi har i Sverige, men ändå avsevärt lägre skatter, vilket beror på att de har högre medellön än vi har i Sverige. De har råd att betala mer skatt.
Just stämpelskatterna vid husköp hör enligt min uppfattning till de mindre irriterande skatteuttagen. Det är i sammnahanget små skatter, som man betalar vid några få tillfällen i livet.
En grundläggande egenskap för att en skatt skall vara legitim är att den i någon mån är baserad på bärkraft, vi som har mer att leva av, får betala mer skatt än de som har mindre. Den principen är nästan alla överens om. Sedan skiljer det beroende på politisk åsikt hur, hur mycket mer man skall betala om man har mer. Alternativet som väldigt få vill se, är att offfentliga utgifter helt betalas som en medborgaravgift, att man helt enkelt delar totala kostnaden med antalet skattebetalare, alla får betala exakt lika stor avgift, inte realistiskt.
Ex. så är fastighetsskatten som den var utformad tidigare långt ifrån legitim. Bara för att någon bor i ett dyrare hus, betyder inte att man har möjlighet att betala mer i skatt. Har jag däremot möjlighet att köpa ett dyrare hus, så har jag också större möjlighet att betala lite mer i skatt.
Så länge vi har ett civiliserat samhälle kommer vi att ha offentliga utgifter, som måste täckas av skatter. Det intressanta är inte att få bort enstaka skatter som stämpelskatterna, utan att minska utgifterna som skall betalas offentligt, eller att se till att vi alla blir rikare, så vi kan betala en mindre andel av våra löner/tillgångar i skatt.
Flera länder i Europa har högre offerntliga kostnader per invånare än vi har i Sverige, men ändå avsevärt lägre skatter, vilket beror på att de har högre medellön än vi har i Sverige. De har råd att betala mer skatt.
Redigerat:
Tycker denna skatt är helt rimlig faktiskt för så länge som det är efterfrågan på hus så kommer folk vara villig att på många ställen betala nära eller absolut max de får för banken. I den beräkningen ingår denna skatt som en del i priset för vad man kan betala och hade den inte funnits hade priset på huset bara gått upp lite dvs ditt lån hos banken hade ökat men huset hade kostat det samma efter som den inte påverkar folks inkomst dvs hur mycket får totalpriset bli. Så istället för att bankerna blir än rikare går en del av summan tillbaka in i samhället vilket jag tycker är att föredra.
På vilket sätt menar du att bredvidkostnader för att köpa ett hus påverkar den som funderar på att sälja sitt hus för att flytta till en lägenhet?mnils skrev:
Det gör man inte, för näringsfastigheter ligger nästan alltid i ett eget AB just för att ingen vill betala 4.25% i helt meningslös lagfartsavgift. Att överlåta ett AB kostar bara avgiften hos bolagsverket som är 800kr.S SirMayo skrev:
Tyvärr är det inte lika enkelt som privatperson, i slutändan är det alltid vi så får stå för fiolerna oavsett vilket led en skatt tas ut.