120 801 läst ·
1 851 svar
121k läst
1,9k svar
Sveriges coronavirus Covid-19 (SARS-CoV-2) strategi, diskussionstråd
Det är gratis om du reggar dig. Ska se om jag kan få upp ett screenshot.optimum skrev:
Nej, jag tolkar inte honom som en förnekare utan som en person som analyserat data och funderat på vilka parametrar och skeenden som påverkat dödstalet. Tex finns ingen tydlig korrelation mellan nedstängning och dödstal vilket däremot det *initiala* R-talet gör, även för andra vågen. Det går en känga både till FHM, media och personer som dig och Ulltand.
Redigerat:
Haha nej. Han är ju bara en enkel professor i infektionsmedicin. Det är ju ingenting mot de självlärda experterna som figurerar i den här tråden och som VET hur allt hänger ihop. När de vaknat och vässat argumenten lite kommer de såga honom jäms med fotknölarna.MathiasS skrev:
Fast han passar på att skicka en liten känga till dem: ”Min slutsats är att den svenska modellen inte är ett misslyckande eller en nationell katastrof. Misslyckad är i stället den okritiskt flockmässiga kritiken mot särskilt Folkhälsomyndigheten”, skriver han."
Beläggen är svaga för att den svenska covidbekämpningen varit misslyckad. Min analys av 21 europeiska länder visar att ländernas skillnad i smittspridningens initiala ökningstakt (det så kallade R0-talet) varit avgörande för epidemiutvecklingen. Det verkar vara huvudanledningen till att Sverige och Norge drabbats olika av covid, skriver Anders Björkman.
DN. DEBATT 210123
Att svensk bekämpning av covid-19 är och har varit misslyckad har blivit ett mantra både inom och utom landet. Den svenska strategin är numer inte bara den internationellt mest kända utan framför allt den mest ökända. Huvudargumenten från kritikerna är att Sverige kom i gång för sent med sina restriktioner och att dessa var för klena samt att övriga nordiska länder har mycket lägre antal avlidna i covid, särskilt Norge med 10 gånger lägre dödlighet relaterat till folkmängd.
Men vad säger fakta? Finns det belägg för slutsatsen? Är 10 000 dödsfall kopplade till covid en svensk skandal?
Jag har analyserat pandemin och restriktionerna i 21 väst- och centraleuropeiska länder baserat på data från Worldometer och Our world in data. En del av dessa data kommer från en grupp forskare på Oxford university i England som kartlagt, analyserat och värderat en rad olika restriktioner och summerat dessa till löpande indexvärden där 100 procent representerar total nedstängning (lockdown) och 0 procent ingen insats alls.
I Europa har fram till i dag 17 länder rapporterat högre antal döda per folkmängd än Sverige, medan 27 länder rapporterar lägre (en del av dessa, som Nederländerna, underrapporterar dock). I USA rapporterar 31 av 50 stater högre dödlighet än Sverige.
Mina samlade analyser av europeiska länder visar att graden av nedstängning inte alls på något tydligt sätt påverkat mängden dödsfall. Däremot bidrog tidigt införande av restriktioner (minst 25 procent enligt indextalet ovan) under första vågen tydligt till lägre dödlighet.
Antal tester (med eventuell smittspårning) under första vågen verkar inte ha påverkat utan var snarare en följd av smittspridningen.
Och munskydd verkar inte ha minskat andra vågen. I USA som har haft munskydd som huvudtema har flera stater haft de globalt sett värsta epidemierna.
Men den absolut tydligaste korrelationen till höga dödstal hade smittspridningens ökningstakt i våras redan innan restriktionerna infördes (”R0-talet”). Ökningstakten av dödstalen från det att den lokala smittspridningen satte fart tidigt i mars kunde således till stor del förutse den totala dödligheten, som tycks vara huvudsakligen oberoende av graden av nedstängning som följde.
Den tidiga ökningstakten (R0-talet) var för Sverige 4,7. Det kan jämföras med 2,2 för Norge och 7,2 för Belgien (högst i Europa). R0-talet för covid-19 ligger således inte rutinmässigt kring 2,5–3 som ofta hävdas utan är mycket varierande. Det känns naturligt att det varierar beroende på sociokulturellt varierande omgivningar. Intressant nog drabbades länder med höga R0-tal också hårt vid andra vågen, trots förmodat högre immunitetslägen. Belgien och England är typexempel på detta.
Vad hände då i Sverige respektive Norge? Länderna drabbades samtidigt av inhemsk smittspridning på allvar omkring 1 mars med minst ett rapporterat dödsfall per miljon invånare den 18 mars. Enligt ovan ökade dödligheten exponentiellt ungefär fyrfaldigt varje vecka i detta tidiga skede i Sverige. Det blev därmed en svårare uppgift att trycka ned R-värdet under 1 i Sverige än i Norge. Och dessutom nådde smittspridningen högre tal mycket snabbare.
Restriktionerna infördes dock ganska snabbt med ett indexvärde över 25 procent den 12 mars i båda länderna. Därefter införde Norge mer påtagliga restriktioner till ett index på 80 procent redan 24 mars medan Sveriges högsta nivå (65 procent – bland de lägsta i Europa) uppnåddes först 5 april.
Högsta antalet nysmittade verkar ha skett i Norge 29 mars och i Sverige 9 april. Således vände smittsamheten nedåt (R-talet hamnade under 1) relativt snabbt och redan innan den högsta restriktionsnivån hunnit påverka smittspridningen. Under april-maj sjönk därefter dödligheten successivt tack vare R-värden stadigt under 1, men för Sverige långsammast i Europa. Detta innebar tyvärr en relativt högre dödlighet under denna period, dock ej avgörande för den totala bilden av första vågen.
Inför andra vågen hade Sverige mer kvarvarande restriktioner (index 56 procent) jämfört med Norge (32 procent). Andra vågen drabbade ungefär samtidigt omkring 15 oktober. Norge ökade då snabbt sina restriktioner till 53 procent medan Sverige utökade sina först efter 15 november till 71 procent och Norge på nyåret till 65 procent.
Trots att Sverige hade högre grad av nedstängning blev epidemin värre hos oss. Återigen är min bedömning att anledningen är vårt högre R0-värde, det vill säga våra bättre förutsättningar för covidvirusets spridning. Man kunde ha förväntat sig att vår högre befolkningsimmunitet nu skulle ha varit mer behjälplig men det räckte inte och covid hittade också nya områden som Skåne.
Vilka slutsatser kan dras?
Basala väsentliga insatser tidigt i epidemin är viktiga – detta skedde snabbt och samtidigt i Sverige och Norge.
Extrem nedstängning är inte avgörande – väl genomförda insatser som att hålla avstånd, minimera möten inomhus etcetera verkar vara väsentliga medan andra ingående i ”lockdown” inte är lika viktiga
Basala smittspridningens initiala ökningstakt (R0-talet) har varit höggradigt avgörande för epidemiutvecklingen – och skillnaderna länderna emellan i detta tal verkar vara huvudanledningen till att Sverige och Norge drabbats olika av covid.
Varför är då R0-värdena så olika? Det hävdas ju att Sverige och Norge är mycket lika avseende befolkningstäthet, sociokulturell miljö med mera. Men stämmer det? En stor del av smittspridningen anses ske på arbetsplatser, vid möten och måltider inomhus samt i hemmen.
Jag känner inte till några sociologiska jämförande studier men man kan kanske spekulera lite: I Norge har man oftast 20–30 minuters enskild lunchrast och arbetsdagen avslutas tidigare efter färre fikaraster. I Norge har man 30 procent fler fritidsstugor (”hytten”) där man kanske hellre tillbringar helgerna än på middagar eller nöjen. Små utspridda samhällen lär vara vanligare i Norge medan trångboddhet och flera generationers samboende kan vara vanligare i Sverige.
Visst har felbedömningar och misstag förekommit i Sverige. Några exempel jag reagerade för under första vågen: man tillät en publik på 30 000 under en till två dagar vid Mellon, inomhusmöten kunde ha maximerats till 10 i stället för 50 personer, testningen blev något senfärdig, man var alltför nöjd med utvecklingen under maj månad, smittskyddet inom äldreomsorgen hade uppenbara brister och munskydd kunde införts i större utsträckning inom vården.
Men mycket tyder på att Norges stängda skolor, veckovisa reseregler med mera inte har haft någon avgörande effekt.
När det gäller andra vågen borde intensifierade insatser ha startat tidigare när R-värdet ökade som mest (ungefär 15 oktober) i stället för när absoluta antalet smittade ökade som mest (ungefär 15 november). Inför en första vintersäsong och med ett högt R0-värde som bakgrund borde vi insett faran tidigare.
Min slutsats är att den svenska modellen inte är ett misslyckande eller en nationell katastrof. Misslyckad är i stället den okritiskt flockmässiga kritiken mot särskilt Folkhälsomyndigheten. Den är dessutom obegriplig. Detta flocktyckande har medfört ”flockimmunitet” mot fakta. Om i stället alla dessa enahanda debattartiklar och tidningsledare handlat om fakta och konstruktiva diskussioner hade vi nog haft färre avlidna i covid i dag, med till exempel snabbare och mer välriktade insatser mot andra vågen.
Anders Björkman, infektionsläkare, professor i infektionsmedicin, Karolinska institutet
DN. DEBATT 210123
Att svensk bekämpning av covid-19 är och har varit misslyckad har blivit ett mantra både inom och utom landet. Den svenska strategin är numer inte bara den internationellt mest kända utan framför allt den mest ökända. Huvudargumenten från kritikerna är att Sverige kom i gång för sent med sina restriktioner och att dessa var för klena samt att övriga nordiska länder har mycket lägre antal avlidna i covid, särskilt Norge med 10 gånger lägre dödlighet relaterat till folkmängd.
Men vad säger fakta? Finns det belägg för slutsatsen? Är 10 000 dödsfall kopplade till covid en svensk skandal?
Jag har analyserat pandemin och restriktionerna i 21 väst- och centraleuropeiska länder baserat på data från Worldometer och Our world in data. En del av dessa data kommer från en grupp forskare på Oxford university i England som kartlagt, analyserat och värderat en rad olika restriktioner och summerat dessa till löpande indexvärden där 100 procent representerar total nedstängning (lockdown) och 0 procent ingen insats alls.
I Europa har fram till i dag 17 länder rapporterat högre antal döda per folkmängd än Sverige, medan 27 länder rapporterar lägre (en del av dessa, som Nederländerna, underrapporterar dock). I USA rapporterar 31 av 50 stater högre dödlighet än Sverige.
Mina samlade analyser av europeiska länder visar att graden av nedstängning inte alls på något tydligt sätt påverkat mängden dödsfall. Däremot bidrog tidigt införande av restriktioner (minst 25 procent enligt indextalet ovan) under första vågen tydligt till lägre dödlighet.
Antal tester (med eventuell smittspårning) under första vågen verkar inte ha påverkat utan var snarare en följd av smittspridningen.
Och munskydd verkar inte ha minskat andra vågen. I USA som har haft munskydd som huvudtema har flera stater haft de globalt sett värsta epidemierna.
Men den absolut tydligaste korrelationen till höga dödstal hade smittspridningens ökningstakt i våras redan innan restriktionerna infördes (”R0-talet”). Ökningstakten av dödstalen från det att den lokala smittspridningen satte fart tidigt i mars kunde således till stor del förutse den totala dödligheten, som tycks vara huvudsakligen oberoende av graden av nedstängning som följde.
Den tidiga ökningstakten (R0-talet) var för Sverige 4,7. Det kan jämföras med 2,2 för Norge och 7,2 för Belgien (högst i Europa). R0-talet för covid-19 ligger således inte rutinmässigt kring 2,5–3 som ofta hävdas utan är mycket varierande. Det känns naturligt att det varierar beroende på sociokulturellt varierande omgivningar. Intressant nog drabbades länder med höga R0-tal också hårt vid andra vågen, trots förmodat högre immunitetslägen. Belgien och England är typexempel på detta.
Vad hände då i Sverige respektive Norge? Länderna drabbades samtidigt av inhemsk smittspridning på allvar omkring 1 mars med minst ett rapporterat dödsfall per miljon invånare den 18 mars. Enligt ovan ökade dödligheten exponentiellt ungefär fyrfaldigt varje vecka i detta tidiga skede i Sverige. Det blev därmed en svårare uppgift att trycka ned R-värdet under 1 i Sverige än i Norge. Och dessutom nådde smittspridningen högre tal mycket snabbare.
Restriktionerna infördes dock ganska snabbt med ett indexvärde över 25 procent den 12 mars i båda länderna. Därefter införde Norge mer påtagliga restriktioner till ett index på 80 procent redan 24 mars medan Sveriges högsta nivå (65 procent – bland de lägsta i Europa) uppnåddes först 5 april.
Högsta antalet nysmittade verkar ha skett i Norge 29 mars och i Sverige 9 april. Således vände smittsamheten nedåt (R-talet hamnade under 1) relativt snabbt och redan innan den högsta restriktionsnivån hunnit påverka smittspridningen. Under april-maj sjönk därefter dödligheten successivt tack vare R-värden stadigt under 1, men för Sverige långsammast i Europa. Detta innebar tyvärr en relativt högre dödlighet under denna period, dock ej avgörande för den totala bilden av första vågen.
Inför andra vågen hade Sverige mer kvarvarande restriktioner (index 56 procent) jämfört med Norge (32 procent). Andra vågen drabbade ungefär samtidigt omkring 15 oktober. Norge ökade då snabbt sina restriktioner till 53 procent medan Sverige utökade sina först efter 15 november till 71 procent och Norge på nyåret till 65 procent.
Trots att Sverige hade högre grad av nedstängning blev epidemin värre hos oss. Återigen är min bedömning att anledningen är vårt högre R0-värde, det vill säga våra bättre förutsättningar för covidvirusets spridning. Man kunde ha förväntat sig att vår högre befolkningsimmunitet nu skulle ha varit mer behjälplig men det räckte inte och covid hittade också nya områden som Skåne.
Vilka slutsatser kan dras?
Basala väsentliga insatser tidigt i epidemin är viktiga – detta skedde snabbt och samtidigt i Sverige och Norge.
Extrem nedstängning är inte avgörande – väl genomförda insatser som att hålla avstånd, minimera möten inomhus etcetera verkar vara väsentliga medan andra ingående i ”lockdown” inte är lika viktiga
Basala smittspridningens initiala ökningstakt (R0-talet) har varit höggradigt avgörande för epidemiutvecklingen – och skillnaderna länderna emellan i detta tal verkar vara huvudanledningen till att Sverige och Norge drabbats olika av covid.
Varför är då R0-värdena så olika? Det hävdas ju att Sverige och Norge är mycket lika avseende befolkningstäthet, sociokulturell miljö med mera. Men stämmer det? En stor del av smittspridningen anses ske på arbetsplatser, vid möten och måltider inomhus samt i hemmen.
Jag känner inte till några sociologiska jämförande studier men man kan kanske spekulera lite: I Norge har man oftast 20–30 minuters enskild lunchrast och arbetsdagen avslutas tidigare efter färre fikaraster. I Norge har man 30 procent fler fritidsstugor (”hytten”) där man kanske hellre tillbringar helgerna än på middagar eller nöjen. Små utspridda samhällen lär vara vanligare i Norge medan trångboddhet och flera generationers samboende kan vara vanligare i Sverige.
Visst har felbedömningar och misstag förekommit i Sverige. Några exempel jag reagerade för under första vågen: man tillät en publik på 30 000 under en till två dagar vid Mellon, inomhusmöten kunde ha maximerats till 10 i stället för 50 personer, testningen blev något senfärdig, man var alltför nöjd med utvecklingen under maj månad, smittskyddet inom äldreomsorgen hade uppenbara brister och munskydd kunde införts i större utsträckning inom vården.
Men mycket tyder på att Norges stängda skolor, veckovisa reseregler med mera inte har haft någon avgörande effekt.
När det gäller andra vågen borde intensifierade insatser ha startat tidigare när R-värdet ökade som mest (ungefär 15 oktober) i stället för när absoluta antalet smittade ökade som mest (ungefär 15 november). Inför en första vintersäsong och med ett högt R0-värde som bakgrund borde vi insett faran tidigare.
Min slutsats är att den svenska modellen inte är ett misslyckande eller en nationell katastrof. Misslyckad är i stället den okritiskt flockmässiga kritiken mot särskilt Folkhälsomyndigheten. Den är dessutom obegriplig. Detta flocktyckande har medfört ”flockimmunitet” mot fakta. Om i stället alla dessa enahanda debattartiklar och tidningsledare handlat om fakta och konstruktiva diskussioner hade vi nog haft färre avlidna i covid i dag, med till exempel snabbare och mer välriktade insatser mot andra vågen.
Anders Björkman, infektionsläkare, professor i infektionsmedicin, Karolinska institutet
Det låter som misslyckandet alltså var att stoppa det tidigt. Andra misslyckandet var att ignorera den helt allmänt tillgängliga informationen som visade på uppåtgående fall så fort skolor och jobb kommit igång. Man missade ett ypperligt tillfälle under sommaren när smittspridningen var riktigt låg i många delar av landet. Istället för att tillåta resor för att det var nästan riskfritt skulle man gjort precis tvärtom.MathiasS skrev:
Beläggen är svaga för att den svenska covidbekämpningen varit misslyckad. Min analys av 21 europeiska länder visar att ländernas skillnad i smittspridningens initiala ökningstakt (det så kallade R0-talet) varit avgörande för epidemiutvecklingen. Det verkar vara huvudanledningen till att Sverige och Norge drabbats olika av covid, skriver Anders Björkman.
DN. DEBATT 210123
Att svensk bekämpning av covid-19 är och har varit misslyckad har blivit ett mantra både inom och utom landet. Den svenska strategin är numer inte bara den internationellt mest kända utan framför allt den mest ökända. Huvudargumenten från kritikerna är att Sverige kom i gång för sent med sina restriktioner och att dessa var för klena samt att övriga nordiska länder har mycket lägre antal avlidna i covid, särskilt Norge med 10 gånger lägre dödlighet relaterat till folkmängd.
Men vad säger fakta? Finns det belägg för slutsatsen? Är 10 000 dödsfall kopplade till covid en svensk skandal?
Jag har analyserat pandemin och restriktionerna i 21 väst- och centraleuropeiska länder baserat på data från Worldometer och Our world in data. En del av dessa data kommer från en grupp forskare på Oxford university i England som kartlagt, analyserat och värderat en rad olika restriktioner och summerat dessa till löpande indexvärden där 100 procent representerar total nedstängning (lockdown) och 0 procent ingen insats alls.
I Europa har fram till i dag 17 länder rapporterat högre antal döda per folkmängd än Sverige, medan 27 länder rapporterar lägre (en del av dessa, som Nederländerna, underrapporterar dock). I USA rapporterar 31 av 50 stater högre dödlighet än Sverige.
Mina samlade analyser av europeiska länder visar att graden av nedstängning inte alls på något tydligt sätt påverkat mängden dödsfall. Däremot bidrog tidigt införande av restriktioner (minst 25 procent enligt indextalet ovan) under första vågen tydligt till lägre dödlighet.
Antal tester (med eventuell smittspårning) under första vågen verkar inte ha påverkat utan var snarare en följd av smittspridningen.
Och munskydd verkar inte ha minskat andra vågen. I USA som har haft munskydd som huvudtema har flera stater haft de globalt sett värsta epidemierna.
Men den absolut tydligaste korrelationen till höga dödstal hade smittspridningens ökningstakt i våras redan innan restriktionerna infördes (”R0-talet”). Ökningstakten av dödstalen från det att den lokala smittspridningen satte fart tidigt i mars kunde således till stor del förutse den totala dödligheten, som tycks vara huvudsakligen oberoende av graden av nedstängning som följde.
Den tidiga ökningstakten (R0-talet) var för Sverige 4,7. Det kan jämföras med 2,2 för Norge och 7,2 för Belgien (högst i Europa). R0-talet för covid-19 ligger således inte rutinmässigt kring 2,5–3 som ofta hävdas utan är mycket varierande. Det känns naturligt att det varierar beroende på sociokulturellt varierande omgivningar. Intressant nog drabbades länder med höga R0-tal också hårt vid andra vågen, trots förmodat högre immunitetslägen. Belgien och England är typexempel på detta.
Vad hände då i Sverige respektive Norge? Länderna drabbades samtidigt av inhemsk smittspridning på allvar omkring 1 mars med minst ett rapporterat dödsfall per miljon invånare den 18 mars. Enligt ovan ökade dödligheten exponentiellt ungefär fyrfaldigt varje vecka i detta tidiga skede i Sverige. Det blev därmed en svårare uppgift att trycka ned R-värdet under 1 i Sverige än i Norge. Och dessutom nådde smittspridningen högre tal mycket snabbare.
Restriktionerna infördes dock ganska snabbt med ett indexvärde över 25 procent den 12 mars i båda länderna. Därefter införde Norge mer påtagliga restriktioner till ett index på 80 procent redan 24 mars medan Sveriges högsta nivå (65 procent – bland de lägsta i Europa) uppnåddes först 5 april.
Högsta antalet nysmittade verkar ha skett i Norge 29 mars och i Sverige 9 april. Således vände smittsamheten nedåt (R-talet hamnade under 1) relativt snabbt och redan innan den högsta restriktionsnivån hunnit påverka smittspridningen. Under april-maj sjönk därefter dödligheten successivt tack vare R-värden stadigt under 1, men för Sverige långsammast i Europa. Detta innebar tyvärr en relativt högre dödlighet under denna period, dock ej avgörande för den totala bilden av första vågen.
Inför andra vågen hade Sverige mer kvarvarande restriktioner (index 56 procent) jämfört med Norge (32 procent). Andra vågen drabbade ungefär samtidigt omkring 15 oktober. Norge ökade då snabbt sina restriktioner till 53 procent medan Sverige utökade sina först efter 15 november till 71 procent och Norge på nyåret till 65 procent.
Trots att Sverige hade högre grad av nedstängning blev epidemin värre hos oss. Återigen är min bedömning att anledningen är vårt högre R0-värde, det vill säga våra bättre förutsättningar för covidvirusets spridning. Man kunde ha förväntat sig att vår högre befolkningsimmunitet nu skulle ha varit mer behjälplig men det räckte inte och covid hittade också nya områden som Skåne.
Vilka slutsatser kan dras?
Basala väsentliga insatser tidigt i epidemin är viktiga – detta skedde snabbt och samtidigt i Sverige och Norge.
Extrem nedstängning är inte avgörande – väl genomförda insatser som att hålla avstånd, minimera möten inomhus etcetera verkar vara väsentliga medan andra ingående i ”lockdown” inte är lika viktiga
Basala smittspridningens initiala ökningstakt (R0-talet) har varit höggradigt avgörande för epidemiutvecklingen – och skillnaderna länderna emellan i detta tal verkar vara huvudanledningen till att Sverige och Norge drabbats olika av covid.
Varför är då R0-värdena så olika? Det hävdas ju att Sverige och Norge är mycket lika avseende befolkningstäthet, sociokulturell miljö med mera. Men stämmer det? En stor del av smittspridningen anses ske på arbetsplatser, vid möten och måltider inomhus samt i hemmen.
Jag känner inte till några sociologiska jämförande studier men man kan kanske spekulera lite: I Norge har man oftast 20–30 minuters enskild lunchrast och arbetsdagen avslutas tidigare efter färre fikaraster. I Norge har man 30 procent fler fritidsstugor (”hytten”) där man kanske hellre tillbringar helgerna än på middagar eller nöjen. Små utspridda samhällen lär vara vanligare i Norge medan trångboddhet och flera generationers samboende kan vara vanligare i Sverige.
Visst har felbedömningar och misstag förekommit i Sverige. Några exempel jag reagerade för under första vågen: man tillät en publik på 30 000 under en till två dagar vid Mellon, inomhusmöten kunde ha maximerats till 10 i stället för 50 personer, testningen blev något senfärdig, man var alltför nöjd med utvecklingen under maj månad, smittskyddet inom äldreomsorgen hade uppenbara brister och munskydd kunde införts i större utsträckning inom vården.
Men mycket tyder på att Norges stängda skolor, veckovisa reseregler med mera inte har haft någon avgörande effekt.
När det gäller andra vågen borde intensifierade insatser ha startat tidigare när R-värdet ökade som mest (ungefär 15 oktober) i stället för när absoluta antalet smittade ökade som mest (ungefär 15 november). Inför en första vintersäsong och med ett högt R0-värde som bakgrund borde vi insett faran tidigare.
Min slutsats är att den svenska modellen inte är ett misslyckande eller en nationell katastrof. Misslyckad är i stället den okritiskt flockmässiga kritiken mot särskilt Folkhälsomyndigheten. Den är dessutom obegriplig. Detta flocktyckande har medfört ”flockimmunitet” mot fakta. Om i stället alla dessa enahanda debattartiklar och tidningsledare handlat om fakta och konstruktiva diskussioner hade vi nog haft färre avlidna i covid i dag, med till exempel snabbare och mer välriktade insatser mot andra vågen.
Anders Björkman, infektionsläkare, professor i infektionsmedicin, Karolinska institutet
Min åsikt är att svenska strategin hindrades av begränsningar i grundlagen och brist på undantag för att hantera en pandemi. Exempelvis kunde vi inte få en säker stängning av äldreboenden och där svärmor bor har det sprungit folk under hela perioden från att vi gick ut med "stängning" Vansinne. Jo svärmor lever fortfarande 90+ med svagt hjärta och för att hon har egen lägenhet och vi respekterade avrådan för besök.MathiasS skrev:
Det är gratis om du reggar dig. Ska se om jag kan få upp ett screenshot.
Nej, jag tolkar inte honom som en förnekare utan som en person som analyserat data och funderat på vilka parametrar och skeenden det *initiala* R-talet gör, även för andra vågen. Det går en känga både till FHM, media och personer som dig och Ullberg
Mer. vår strategi hade varit mer effektiv om vi hade haft beredskap mot smittspridning och inte det pinsamma att sjukvården inte ens hade skydd så det räckte. Munskydd t.ex. gick man ut med att de inte fungerade för att de munskydd som fanns skulle användas i vården. Dumheter, de munskydd folk kunde skaffat var inte godkända av vården.
Om strategin och beredskapen inom äldreboenden fungerat hade vi inte haft den smittspridning vi har haft.
Om strategin och rekommendationerna haft med att man före symptom kan smitta så hade social distans och skydd varit mer effektiva. Detta borde man självklart förstått på FHM men man gick aldrig ut med det av vad jag tror rädsla för panik. Återigen en dumhet som man kunde parerat genom att säga att man misstänker att smitta kan ske före symptom och därför är social distans mycket viktig för alla och inte skiten man gick ut med att endast de med symptom smittade.
Nu tror jag FHM hade betydligt bättre kompetens och uppfattning om denna pandemi men av olika orsaker blev det vad jag tycker ett stort misslyckande. Den kraftlös pandemilag man nyligen snabbat på kunde man fixat för länge sedan. Även fixat grundlagen så det finns utrymme för en fungerande strategi.
Att sommaren förlöpte rätt så bra trots skämtet med att överlåta sommarens "strategi" till besöksnäringen VIsita var ren jäkla tur att smittspridningen var låg då för det kunde slutat i katastrof.
Ja är man nöjd med vår strategi och försöker hitta på annat som orsakande då är man rätt blind.
Redigerat av moderator:
ja denna tes leder till helt andra överväganden än vad som typiskt diskuteras nu. Jag tycker förvisso att det behövs en bätte förståelse för varför R0 skiljer sig än vad som presenteras här, men detta är ju också en debattartikel, inte en rapport.halper skrev:
Det låter som misslyckandet alltså var att stoppa det tidigt. Andra misslyckandet var att ignorera den helt allmänt tillgängliga informationen som visade på uppåtgående fall så fort skolor och jobb kommit igång. Man missade ett ypperligt tillfälle under sommaren när smittspridningen var riktigt låg i många delar av landet. Istället för att tillåta resor för att det var nästan riskfritt skulle man gjort precis tvärtom.
korrelationen mellan R0 och döda i andra vågen får man väl anta inte är direkt utan ett resultat av att vi efter sommaren var tillbaka på ruta 0 igen och historien upprepar sig. Om nu inte nedstängning var avgörande, hur måste samhället ändra sig?
MathiasS skrev:
Beläggen är svaga för att den svenska covidbekämpningen varit misslyckad. Min analys av 21 europeiska länder visar att ländernas skillnad i smittspridningens initiala ökningstakt (det så kallade R0-talet) varit avgörande för epidemiutvecklingen. Det verkar vara huvudanledningen till att Sverige och Norge drabbats olika av covid, skriver Anders Björkman.
DN. DEBATT 210123
Att svensk bekämpning av covid-19 är och har varit misslyckad har blivit ett mantra både inom och utom landet. Den svenska strategin är numer inte bara den internationellt mest kända utan framför allt den mest ökända. Huvudargumenten från kritikerna är att Sverige kom i gång för sent med sina restriktioner och att dessa var för klena samt att övriga nordiska länder har mycket lägre antal avlidna i covid, särskilt Norge med 10 gånger lägre dödlighet relaterat till folkmängd.
Men vad säger fakta? Finns det belägg för slutsatsen? Är 10 000 dödsfall kopplade till covid en svensk skandal?
Jag har analyserat pandemin och restriktionerna i 21 väst- och centraleuropeiska länder baserat på data från Worldometer och Our world in data. En del av dessa data kommer från en grupp forskare på Oxford university i England som kartlagt, analyserat och värderat en rad olika restriktioner och summerat dessa till löpande indexvärden där 100 procent representerar total nedstängning (lockdown) och 0 procent ingen insats alls.
I Europa har fram till i dag 17 länder rapporterat högre antal döda per folkmängd än Sverige, medan 27 länder rapporterar lägre (en del av dessa, som Nederländerna, underrapporterar dock). I USA rapporterar 31 av 50 stater högre dödlighet än Sverige.
Mina samlade analyser av europeiska länder visar att graden av nedstängning inte alls på något tydligt sätt påverkat mängden dödsfall. Däremot bidrog tidigt införande av restriktioner (minst 25 procent enligt indextalet ovan) under första vågen tydligt till lägre dödlighet.
Antal tester (med eventuell smittspårning) under första vågen verkar inte ha påverkat utan var snarare en följd av smittspridningen.
Och munskydd verkar inte ha minskat andra vågen. I USA som har haft munskydd som huvudtema har flera stater haft de globalt sett värsta epidemierna.
Men den absolut tydligaste korrelationen till höga dödstal hade smittspridningens ökningstakt i våras redan innan restriktionerna infördes (”R0-talet”). Ökningstakten av dödstalen från det att den lokala smittspridningen satte fart tidigt i mars kunde således till stor del förutse den totala dödligheten, som tycks vara huvudsakligen oberoende av graden av nedstängning som följde.
Den tidiga ökningstakten (R0-talet) var för Sverige 4,7. Det kan jämföras med 2,2 för Norge och 7,2 för Belgien (högst i Europa). R0-talet för covid-19 ligger således inte rutinmässigt kring 2,5–3 som ofta hävdas utan är mycket varierande. Det känns naturligt att det varierar beroende på sociokulturellt varierande omgivningar. Intressant nog drabbades länder med höga R0-tal också hårt vid andra vågen, trots förmodat högre immunitetslägen. Belgien och England är typexempel på detta.
Vad hände då i Sverige respektive Norge? Länderna drabbades samtidigt av inhemsk smittspridning på allvar omkring 1 mars med minst ett rapporterat dödsfall per miljon invånare den 18 mars. Enligt ovan ökade dödligheten exponentiellt ungefär fyrfaldigt varje vecka i detta tidiga skede i Sverige. Det blev därmed en svårare uppgift att trycka ned R-värdet under 1 i Sverige än i Norge. Och dessutom nådde smittspridningen högre tal mycket snabbare.
Restriktionerna infördes dock ganska snabbt med ett indexvärde över 25 procent den 12 mars i båda länderna. Därefter införde Norge mer påtagliga restriktioner till ett index på 80 procent redan 24 mars medan Sveriges högsta nivå (65 procent – bland de lägsta i Europa) uppnåddes först 5 april.
Högsta antalet nysmittade verkar ha skett i Norge 29 mars och i Sverige 9 april. Således vände smittsamheten nedåt (R-talet hamnade under 1) relativt snabbt och redan innan den högsta restriktionsnivån hunnit påverka smittspridningen. Under april-maj sjönk därefter dödligheten successivt tack vare R-värden stadigt under 1, men för Sverige långsammast i Europa. Detta innebar tyvärr en relativt högre dödlighet under denna period, dock ej avgörande för den totala bilden av första vågen.
Inför andra vågen hade Sverige mer kvarvarande restriktioner (index 56 procent) jämfört med Norge (32 procent). Andra vågen drabbade ungefär samtidigt omkring 15 oktober. Norge ökade då snabbt sina restriktioner till 53 procent medan Sverige utökade sina först efter 15 november till 71 procent och Norge på nyåret till 65 procent.
Trots att Sverige hade högre grad av nedstängning blev epidemin värre hos oss. Återigen är min bedömning att anledningen är vårt högre R0-värde, det vill säga våra bättre förutsättningar för covidvirusets spridning. Man kunde ha förväntat sig att vår högre befolkningsimmunitet nu skulle ha varit mer behjälplig men det räckte inte och covid hittade också nya områden som Skåne.
Vilka slutsatser kan dras?
Basala väsentliga insatser tidigt i epidemin är viktiga – detta skedde snabbt och samtidigt i Sverige och Norge.
Extrem nedstängning är inte avgörande – väl genomförda insatser som att hålla avstånd, minimera möten inomhus etcetera verkar vara väsentliga medan andra ingående i ”lockdown” inte är lika viktiga
Basala smittspridningens initiala ökningstakt (R0-talet) har varit höggradigt avgörande för epidemiutvecklingen – och skillnaderna länderna emellan i detta tal verkar vara huvudanledningen till att Sverige och Norge drabbats olika av covid.
Varför är då R0-värdena så olika? Det hävdas ju att Sverige och Norge är mycket lika avseende befolkningstäthet, sociokulturell miljö med mera. Men stämmer det? En stor del av smittspridningen anses ske på arbetsplatser, vid möten och måltider inomhus samt i hemmen.
Jag känner inte till några sociologiska jämförande studier men man kan kanske spekulera lite: I Norge har man oftast 20–30 minuters enskild lunchrast och arbetsdagen avslutas tidigare efter färre fikaraster. I Norge har man 30 procent fler fritidsstugor (”hytten”) där man kanske hellre tillbringar helgerna än på middagar eller nöjen. Små utspridda samhällen lär vara vanligare i Norge medan trångboddhet och flera generationers samboende kan vara vanligare i Sverige.
Visst har felbedömningar och misstag förekommit i Sverige. Några exempel jag reagerade för under första vågen: man tillät en publik på 30 000 under en till två dagar vid Mellon, inomhusmöten kunde ha maximerats till 10 i stället för 50 personer, testningen blev något senfärdig, man var alltför nöjd med utvecklingen under maj månad, smittskyddet inom äldreomsorgen hade uppenbara brister och munskydd kunde införts i större utsträckning inom vården.
Men mycket tyder på att Norges stängda skolor, veckovisa reseregler med mera inte har haft någon avgörande effekt.
När det gäller andra vågen borde intensifierade insatser ha startat tidigare när R-värdet ökade som mest (ungefär 15 oktober) i stället för när absoluta antalet smittade ökade som mest (ungefär 15 november). Inför en första vintersäsong och med ett högt R0-värde som bakgrund borde vi insett faran tidigare.
Min slutsats är att den svenska modellen inte är ett misslyckande eller en nationell katastrof. Misslyckad är i stället den okritiskt flockmässiga kritiken mot särskilt Folkhälsomyndigheten. Den är dessutom obegriplig. Detta flocktyckande har medfört ”flockimmunitet” mot fakta. Om i stället alla dessa enahanda debattartiklar och tidningsledare handlat om fakta och konstruktiva diskussioner hade vi nog haft färre avlidna i covid i dag, med till exempel snabbare och mer välriktade insatser mot andra vågen.
Anders Björkman, infektionsläkare, professor i infektionsmedicin, Karolinska institutet
Välskriven och välgenomtänkt artikel och studie. Tack för länken!
Och på tal om egna gissningar så tycker jag den bekräftar ganska bra vad jag tyckte var den rim7lga slutsatsen att dra av tillgänglig data den 9e maj förra året:
https://www.byggahus.se/forum/threads/coronavirus.367003/page-820#post-3682425
Det var alltså inte en slump att Tegnell pekade ut just Belgien som vårt nya grannland.MathiasS skrev:
Sedan var det där med frivilligheten. "Hålla avstånd" hette det. Enligt Tegnell visadse Svenskarna stort egenansvar genom att följa riktlinjerna. I verkligheten gick det ju sådär, eller nästan inte alls. Under mina vandringar i det göteborgska nöjeslivet, festade lokalbefolkningen på som vanligt, med knökfulla uteserveringar där de stackars servitriserna tvingades knö sig emellan fulla gäster. Något frivilligt ansvar syntes inte till. Varken bland gästerna eller krogägaren. "Business as usual" med andra ord.
Slutligen anklagas massmedia för att öka smittspridningen genom att påtala FHM:s bristande/felaktiga agerande. Skjut budbäraren
Staffan
BirgitS
Medlem
· Stockholms län
· 48 214 inlägg
BirgitS
Medlem
- Stockholms län
- 48 214 inlägg
Okej, jag vet ju inte hur det var i Göteborg i våras men i Stockholm från mitten av mars och in i maj var det i stort sett tomt på folk och många restauranger gick i konkurs medan andra överlevde nödtorftigt på take-away och hemkörning. Men så gick också smittspridningen ner väldigt fort i Stockholm medan den tog längre tid på sig i Västra Götaland. Mycket folk på uteserveringar var det först i andra halvan av juni och då var ju redan smittspridningen väldigt låg och steg inte av utelivet i juli och augusti.Staffan2000 skrev:
Sedan var det där med frivilligheten. "Hålla avstånd" hette det. Enligt Tegnell visadse Svenskarna stort egenansvar genom att följa riktlinjerna. I verkligheten gick det ju sådär, eller nästan inte alls. Under mina vandringar i det göteborgska nöjeslivet, festade lokalbefolkningen på som vanligt, med knökfulla uteserveringar där de stackars servitriserna tvingades knö sig emellan fulla gäster. Något frivilligt ansvar syntes inte till. Varken bland gästerna eller krogägaren. "Business as usual" med andra ord.
Hur naiv kan man vara när man inte inser att även med låg smittspridning i somras medförde festandet och trängseln att vi bibehöll smittan även på en låg nivå och att den sedan ökat.
Precis som om det brinner i skog och mark och inte är riktigt släckt så riskerar det att flamma upp igen.
Och visst blev det så. Vi hade en bra bas att bygga vidare på.
Från Västkusten kom berättelser om platser som populära Smögenbryggan som var knökafull med folk på kvällarna.
NEJ JAG VAR INTE DÄR. Min granne var där men via båt i hamnen och vägrade kliva iland och deltaga i corona-orgien.
Precis som om det brinner i skog och mark och inte är riktigt släckt så riskerar det att flamma upp igen.
Och visst blev det så. Vi hade en bra bas att bygga vidare på.
Från Västkusten kom berättelser om platser som populära Smögenbryggan som var knökafull med folk på kvällarna.
NEJ JAG VAR INTE DÄR. Min granne var där men via båt i hamnen och vägrade kliva iland och deltaga i corona-orgien.
Äntligen en kommun som agerar på vetenskap och inte populism!
Munskydd skadar mer än de gör nytta vid fel användning!
https://omni.se/a/GaBj9q
Munskydd skadar mer än de gör nytta vid fel användning!
https://omni.se/a/GaBj9q
Redigerat:
BirgitS
Medlem
· Stockholms län
· 48 214 inlägg
BirgitS
Medlem
- Stockholms län
- 48 214 inlägg
Det visade sig ju att det var när folk började jobba som smittspridningen ökade, dvs. när folk började träffas inomhus.optimum skrev:
Det spelade ingen roll vad för regler som hade gällt i somras, när folk upplevde att det var riskfritt att träffas utomhus så hade de gjort så även om det hade varit böter, det enda som hade varit skillnaden är stället de hade träffats på, det hade blivit hemma eller ute i skogen om restaurangerna hade varit stängda.
Ja, det tror jag få säger emot. Men att ändra på det, i synnerhet en grundlag, är inte gjort i en handvändning. Ej heller är det självklart att en regering ska ha en sådan makt i en demokrati då det kan missbrukas. Vi måste ju tex ha ett riksdagsval mellan besluten att ändra grundlagen, så det är inget man snyter ur sig i hast.optimum skrev:
Detta tror jag inte heller någon protesterar mot. Ej heller FHM? Nu har ju chefen för MSB redan fått kicken, men även ansvariga på sjukhus, vårdcentraler osv borde skämmas. Hur tänkte man att man skulle bedriva verksamhet vid leveransproblem?optimum skrev:
Här vrider du till det på ett konstigt vis. Du vet ju mycket väl att det fortfarande saknas konsensus kring munskyddens nytta på nationell nivå, att få det till att FHM ljög om att munskydden inte fungerade är bara konspirationstrams. Kan det varit så att FHM väntat med en rekommendation att använda munskydd pga att det fanns en brist även i vården? Ja, men inte ens nu när skydd finns ser man det som något som har en avgörande betydelse (vilket ju är rätt rimligt när det inte ens hjälper att låsa in folk och stänga affärer).optimum skrev:
Det var alldeles nyligen som EN (?) första studie visade att många fler än man trott är asymptotiska. Hur skulle någon myndighet kunna veta att det är så före alla andra? Jag gissar att det också fortfarande inte råder konsensus kring detta. En studie är ett väldigt begränsat underlag. Återigen det konspiratoriska baserat på en märklig logik. FHM borde ha förstått det före alla andra och när man inte sa något så är det något lurt med det och du hittar på att det är för att inte skapa panik? Ser du inte själv problemet med att du hittar på dessa saker utan faktagrund eller logik? Heller går det att beskriva en logik i ditt resonemang?optimum skrev:
För länge sedan kunde man ha fixat grundlagen, men inte nu. Som nation har vi inte haft beredskap för en pandemi. Det vore bättre att ha fokus på det än FHM's strategi.optimum skrev:
Det verkar ju egentligen vara andra saker än FHM's strategi som du tycker har felat, och flera av dessa saker tror jag många ink mig själv håller med om.
Grundlagen kunde vi fixat för 10-20 år sedan då vi länge haft vetskap om att en dag kommer en ny pandemi. Då kunde vi i lugn och ro fått fram något som röstats igenom i riksdagen och sedan efter efterföljande val på nytt gått igenom och fått sitt gällande.MathiasS skrev:
Ja, det tror jag få säger emot. Men att ändra på det, i synnerhet en grundlag, är inte gjort i en handvändning. Ej heller är det självklart att en regering ska ha en sådan makt i en demokrati då det kan missbrukas. Vi måste ju tex ha ett riksdagsval mellan besluten att ändra grundlagen, så det är inget man snyter ur sig i hast.
Detta tror jag inte heller någon protesterar mot. Ej heller FHM? Nu har ju chefen för MSB redan fått kicken, men även ansvariga på sjukhus, vårdcentraler osv borde skämmas. Hur tänkte man att man skulle bedriva verksamhet vid leveransproblem?
Här vrider du till det på ett konstigt vis. Du vet ju mycket väl att det fortfarande saknas konsensus kring munskyddens nytta på nationell nivå, att få det till att FHM ljög om att munskydden inte fungerade är bara konspirationstrams. Kan det varit så att FHM väntat med en rekommendation att använda munskydd pga att det fanns en brist även i vården? Ja, men inte ens nu när skydd finns ser man det som något som har en avgörande betydelse (vilket ju är rätt rimligt när det inte ens hjälper att låsa in folk och stänga affärer).
Det var alldeles nyligen som EN (?) första studie visade att många fler än man trott är asymptotiska. Hur skulle någon myndighet kunna veta att det är så före alla andra? Jag gissar att det också fortfarande inte råder konsensus kring detta. En studie är ett väldigt begränsat underlag. Återigen det konspiratoriska baserat på en märklig logik. FHM borde ha förstått det före alla andra och när man inte sa något så är det något lurt med det och du hittar på att det är för att inte skapa panik? Ser du inte själv problemet med att du hittar på dessa saker utan faktagrund eller logik? Heller går det att beskriva en logik i ditt resonemang?
För länge sedan kunde man ha fixat grundlagen, men inte nu. Som nation har vi inte haft beredskap för en pandemi. Det vore bättre att ha fokus på det än FHM's strategi.
Det verkar ju egentligen vara andra saker än FHM's strategi som du tycker har felat, och flera av dessa saker tror jag många ink mig själv håller med om.
Alltså grundlagen är fantastisk bra när vi inte har en pandemi. Nu blir den ett hinder för att hantera smittspridning.
Munskydd är inget supermedel mot smittspridning utan ett av verktygen.
Det bästa med hela den här soppan är att folk kommer förhoppningsvis ställa högre krav på våra myndigheter att ha beredskap för sådant här. Detta är garanterat inte den sista pandemin och till nästa måste vi ha bättre beredskap och en "verktygslåda" värd namnet.
BirgitS
Medlem
· Stockholms län
· 48 214 inlägg
BirgitS
Medlem
- Stockholms län
- 48 214 inlägg
På vilket sätt har grundlagen ställt till problem under alla de andra pandemierna under 1900- och 2000-talet?optimum skrev:
Grundlagen kunde vi fixat för 10-20 år sedan då vi länge haft vetskap om att en dag kommer en ny pandemi. Då kunde vi i lugn och ro fått fram något som röstats igenom i riksdagen och sedan efter efterföljande val på nytt gått igenom och fått sitt gällande.
Alltså grundlagen är fantastisk bra när vi inte har en pandemi. Nu blir den ett hinder för att hantera smittspridning.
Redigerat: