Sveriges Arkitekter kritiska till att slopa krav om bygganmälan på komplementbostäder
Vad hindrar den som vill bygga något att hyra in hjälp för byggnadens utformning och byggplanering?makhno_ skrev:
Lider Sverige av kompetensbrist på området?
Varför byggs det då så många fristående garage?
Vi byggde till vårt hus med (bl.a.) ett garage får några år sen, och det var självklart att bygga till snarare än att bygga fristående.
Tycker folk om att gå ut i snögloppet för att komma till sin bil i garaget?
Men jag är förstås inte emot hela attefallsgrejen. Om någon hellre vill bygga en massa småpryttlar på sin tomt så har jag ingen anledning att lägga mig i det. Det ska förstås å andra sidan inte finnas statliga påbud att den som vill ha mer inomhusyta måste bygga den i en separat liten låda.
Redigerat:
Nej det är ju det som händer idag, pga att detaljplaner och annat krånglar till det. 30 m2 tillbyggnad som det blir nu är ju bra, men varför inte baka in den övriga potten också? 75 m2 planvidrig till- eller extrabyggnad, nu snackar vi!P pmd skrev:
Det är dyrt och få har de visuella och mentala verktygen för att ens identifiera behovet. De flesta kan uppleva bra hus/arkitektur men få har verktygen att analysera och återskapa det.P pmd skrev:
Vissa områden är trevligare än andra. Mycket av det kommer faktiskt ur detaljplanen och hur den skapar en bra miljö. Attefallare undergräver detaljplanen och kommer på sikt förstöra attraktiva områden.jonmo skrev:
Folk reser ju och förstår att platser har kvaliteter med det glöms bort hemma. Kanske för att det står ivägen för bekvämlighet eller "vill ha mer" tänk.
Ja, så klart. Kommunens byråkrater vet ju mycket bättre än populasen hur de behöver bo.
Ledsen, men den här att stämpla viljan att ha mer som ett problem är människofientligt. Men jag tror vi står för långt ifrån varandra för att nå samsyn, har för mig att du i en annan tråd argumenterade för att de flesta egentligen vill bo i lägenhet. Ber om ursäkt på förhand om jag missminner mig. Själv erkänner jag inga härskare.
Problemet är att människor idag har väldigt små incitament att fundera på hur det de gör påverkar större sammanhang. Förr var det svårare för det var svårt att leva utan att ta hänsyn när man var mer beroende av varandra. Detta hade massa negativa konsekvenser men också några positiva.tommib skrev:
Tjänstemännen är nu de enda som funderar på hur helheten fungerar. Gör alla precis vad de vill på sin tomt skulle det snabbt bli skit i dagens samhälle. Allt skulle behöva rivas var 20:en år. I andra samhällen där incitamenten, värderingarna och byggteknik funger annorlunda behövs inte kommunens regler och detaljplaner.
Amerikanska HOA är ofta extremt mycket jobbigare och kontrollerande än svenska kommuner. Där styrs hur gräset skall klippas och vilka dekorationer som får synas. Detta helt utan kommunal eller statlig byråkrati. Drivkraften där verkar ofta vara värdet på husen. Något som resulterar i extrem ofrihet.
Favelor i Sydamerika har också icke formella regler som styr byggnationer. Det har med andra ord visat sig nödvändigt med dessa regler.
No gods no masters!
Redigerat:
1920 fanns inga möjligheter att bestämma byggnaders utformning i stadsplan för kommunerna. Den rätten kom först på 1931. Och glöm inte, byggandet var fortfarande helt fritt på landsbygden.
När jag tänker efter skulle vi nog kunna lösa problemet med brist på "billiga" bostäder. Genom att helt släppa på byggreglerna i alla områden med enfamiljshus.
Folk skulle fylla sina tomter med skit tills de blev närmast obeboeliga och grannfejderna dödliga. Då skulle värdet störtdyka vilket skulle frigöra boende för mindre bemedlade. Det skulle bli slum enligt gammalt format men välbärgade skulle då välja att bo längre ut i nybyggda områden som ännu inte fördärvats!
Folk skulle fylla sina tomter med skit tills de blev närmast obeboeliga och grannfejderna dödliga. Då skulle värdet störtdyka vilket skulle frigöra boende för mindre bemedlade. Det skulle bli slum enligt gammalt format men välbärgade skulle då välja att bo längre ut i nybyggda områden som ännu inte fördärvats!
Jag är beredd att testa. Oavsett utfall så drabbar det ingen fattig.
Stadsplanerna har upprättats med lagstöd, byggnadsstadgan som är en rätt sentida uppfinning på 1870-talet. Men som du ser i den gamla stadsplanen så saknas bestämmelser om utformning av husen. 1922 avsatte man kvartersmark (tomtmark) och gatumark. Man kunde även pricka mark så att den inte fick bebyggas. Sen var det bra med det.
Sen hade ju byggnadsnämnden mycket mer makt på den tiden. D v s rent godtycke kunde styra vad byggnadsnämnden gav bygglov till och inte. Och det fanns omfattande dispensmöjligheter så att byggnadsnämnden kunde strunta i planen.
När PBL utvecklades där på 80-talet var fokus på "rättvisa" så dominerande i samhället att det sågs som ett problem med byggnadsnämndens godtyckliga beslut. Dels fanns det det som hatade småpåvar som stadsarkitekter och tjänstemän och deras godtycke. Den svenska populisthögern kan man väl lite förenklat kallat denna grupp för. Dels fanns det de som hade svårt att svälja att vad den ene fick bygga, fick inte den andre bygga. Och en malande känsla att alla inte behandlades lika och de besuttna med kontakter och pengar fick bygga vad de ville. Den svenska vänstern kan vi förenklat kalla denna grupp för. Båda fick sitt delvis sina preferenser tillfredsställda med PBL. Detaljplanerna skulle plötsligt tolkas utan flexibilitet. Ingen dispensmöjlighet. Inget godtyckligt beslutande av byggnadsnämnderna. Detaljplanen gav reglerna men också en byggrätt.
Konsekvensen blev att byggnadsnämnderna omformades till stora byråkratier med illa utbildade handläggare. De gamla mäktiga stadsarkitekterna fasades ut. Politikerna i nämnden avfjädrades helt och blev ett transportkompani underställd den nya tjänstemannaklassen inom byggbyråkratin.