Sverigehuset, utreds av Boverket
Riksdagsledamot Sverigedemokraterna
· 61 inlägg
Sverigehuset – nyckeln till folkhemmets nästa kapitel
Sju av tio svenskar drömmer fortfarande om ett eget hus, en egen trädgård och morgonkaffet på den egna verandan – ändå har småhus bara stått för en knapp fjärdedel av nyproduktionen ända sedan 1990 och utgör i dag blott 41 procent av bostadsbeståndet. Konsekvensen är att den mest efterfrågade boendeformen i Sverige blivit en bristvara. Det är hög tid att ställa byggpolitiken på svenskarnas sida, och regeringens och Sverigedemokraternas initiativ Sverigehuset – ett system för nationellt typgodkända småhus som kan uppföras utan lokala specialkrav och, i bästa fall, utan bygglov – är precis det verktyg som behövs.
En marknad ur takt med befolkningen
Småhusdrömmen är inte nostalgiska kuriosa. Återkommande undersökningar visar att den drömmen i högsta grad lever – från Boverket 2014 till Novus 2022 – visar att majoriteten, oavsett ålder, region eller inkomst, helst vill bo i villa, par- eller radhus. Samtidigt har byggandet av småhus släpat efter, särskilt i storstadsregionerna där efterfrågan är som störst. Resultatet är en inlåsningseffekt: trångbodda barnfamiljer i lägenheter, blockerade flyttkedjor och en överhettad bostadsmarknad som försvårar både jobb-byte och etablering för unga.
Regelflora och kommunal roulette
Varje seriebyggt småhus måste i dag hanteras som unika prototyper när de korsar en kommungräns. Tolkningen av samma byggregler varierar, liksom listan över handlingar som krävs för bygglov. För bostadskonsumenten betyder det fördröjda besked, dyrare arkitektritningar, ändringskostnader i sista stund – och en prislapp som många förstaköpare inte klarar. Regeringens förslag om typgodkännande bryter den onda spiralen genom att fastställa en gemensam, nationell kvalitets- och säkerhetsnivå. En husmodell som klarar den kontrollen ska få byggas i hela landet, utan extra byråkrati.
Sverigehuset: standardisering utan likriktning
Kritiker oroar sig för katalogarkitektur i långa, monotona rader. Men typgodkännande är ingen tvångströja för arkitekturen – det är ett fripass för effektivitet. Kommuner kan fortfarande ställa krav på gestaltning i detaljplan eller formge kvarterens helhet, men de slipper dubbelpröva varje bärande regelspant och ventilationslösning. Industrin kan serieproducera med högre precision, vilket pressar kostnad och klimatavtryck. För hushållen betyder det kortare ledtider, färre oförutsedda kostnader och ett betydligt lägre tröskelsteg till eget ägande.
Social stabilitet och ansvarskultur
Småhusägande har historiskt varit en språngbräda in i den svenska medelklassen. Ett eget hus främjar ansvarskänsla, ger utrymme för familjen att växa och skapar starkare grannband – man lånar släpkärra av varandra, sätter potatis ihop och pratar över häcken istället för att ringa störningsjouren. I en tid av skjutningar och otrygghet är varje ny trädgårdsförort en investering i socialt kapital.
Ekonomisk motor och klimatchans
Med större serier kan husbyggare skala upp trästommar, passivhus-lösningar och fabriksförädlad isolering som sänker energiförbrukningen dramatiskt. Billigare och grönare hus frigör konsumtionsutrymme som driver annan lokal ekonomi – från hantverkare och trädgårdsbutiker till restauranger.
Invändningar mot förslaget:
- ”Mer bilberoende och markslukande expansion?” Typgodkända hus ska inte placeras på åkermark. En välplanerad trädgårdsstad däremot, med blandad bebyggelse där villor och Sverigehus är flitigt förekommande, är både effektivt och skapar trygghet för dem som bor där.
- ”Kommuner tappar kontrollen?” De behåller planmonopolet och kan fortsatt säga nej på olämplig mark. Sverigehuset handlar om att slippa dubbelpröva det som redan är tekniskt säkrat.
- ”Estetiskt ointressant?” Uppdraget till Boverket säger tydligt att minst en modell ska ta avstamp i traditionell svensk byggnadsstil – en modern Bullerbyn snarare än en platt katalogsida.
Boverket ska leverera sitt genomarbetade förslag senast 13 juni 2026. Men för att Sverigehuset inte ska haverera i remissvändor krävs redan nu att kommuner, banker och byggbranschen börjar förbereda sig: avsätt mark, förbered finansieringsmodeller, vässa produktionslinor. Parallellt bör riksdagen signalera bred politisk uppslutning – ingen familj investerar i ett livsprojekt som riskerar att ryckas undan av nästa majoritet.
Folkhemmets löfte behöver en uppdatering. Sverigehuset är en modern variant på de gamla egnahemsideal som en gång lyfte landet ur trångboddheten. Med ett nationellt typgodkännande kan vi åter göra den röda stugan – eller den vita funkisvillan, det lågenergiradhuset eller den lilla välplanerade villan – tillgänglig för vanliga löntagare. Det är inte bara bra bostadspolitik; det är ett löfte om framtidstro, rotfasthet och äkta valfrihet i det land som kallar sig möjligheternas Sverige.
https://www.regeringen.se/pressmedd...q8gJsQEJJNWSzKPxTw_aem_ZKDHvRRkFR_Q6AS5X0xpwA
Är tanken att kommuner ska kunna neka lov för Sverigehuset om det exempelvis inte uppfyller kravet på anpassning till stadsbilden?
Haha det här är så sjukt korkat. Att på något sätt anspela på att vissa typer av hus inte är svenska nog visar bara hur pass otroligt naiva dessa människor är.
Det finns väl inget i Sverigedemokraterna som signalerar god smak, snarare tvärtom.
Varför blanda in estetik och kalla det "Sverigehuset" över huvud taget? Är det verkligen utseendet på husen som är det viktiga att styra från högsta politiska nivå?
Låter som en illa dolt agenda i mina öron...
Kalla det "Typgodkänt hus" istället och skriv regelverk som gör att kommunen slipper/inte får granska och ställa krav på konstruktion, tillgänglighet, och alla andra tekniska detaljer för hus där tillverkaren garanterar att alla krav är uppfyllda.
Låter som en illa dolt agenda i mina öron...
Kalla det "Typgodkänt hus" istället och skriv regelverk som gör att kommunen slipper/inte får granska och ställa krav på konstruktion, tillgänglighet, och alla andra tekniska detaljer för hus där tillverkaren garanterar att alla krav är uppfyllda.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 20 727 inlägg
Vad är det illa dolda, @useless? SD:arn är väl rätt tydlig med vad de vill, samtidigt som resultatet de facto verkar bli just de typgodkännanden du frågar efter (plus ett token SD-hus).
Jag tycker typgodkännanden låter bra. Om det kommer till ”kostnaden” att minst ett godkänt typhus ska vara med en godkänt-stämpel från SD så låter det som ett billigt pris för att få en reglering som vore bättre än dagens.
Jag tycker typgodkännanden låter bra. Om det kommer till ”kostnaden” att minst ett godkänt typhus ska vara med en godkänt-stämpel från SD så låter det som ett billigt pris för att få en reglering som vore bättre än dagens.
Jo, uppdraget till Boverket verkar vara att ta fram ett förslag på ett mer generiskt typgodkännande. Men när förslaget presenterats tidigare har det mer handlat om ett begränsat antal husmodeller som följer "svensk estetik".
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 20 727 inlägg
Det är det fina med det svenska utredningsväsendet. När demagogi ska omsättas i praktisk politik slipas vissa kanter bort.
Riksdagsledamot Sverigedemokraterna
· 61 inlägg
Det är i högsta grad med mitt och SDs goda minne, som Sverigehuset nu blir Sverigehus. Småhus som får ett centralt bygglov och som därefter får byggas i hela Sverige. Att det kommer finnas vissa begränsningar för Sverigehus, är troligt och det är det som Boverket nu ska utreda. Men grundtanken, att typgodkända hus som får byggas i hela Sverige, effektiviserar byggandet och ökar konkurrensen, det är jag övertygad om. Sverigehus kommer att bli ett begrepp som lever länge och som utvecklas över tid med allt fler möjliga modeller, om det bara införs.
Riksdagsledamot Sverigedemokraterna
· 61 inlägg
Tanken är att Sverigehus ska kunna byggas där det är möjligt att bygga villor och småhus. Kommuner bör kunna stoppa byggandet genom att i detaljplanen planera för flerbostadshus eller något annat. Men om planeringen säger småhus så kan de inte stoppa byggandet av Sverigehus. Exakt hur en sådan gränsdragning ska göras och hur det ska fungera i praktiken, ska Boverket utreda.O oxöga skrev:
Jag har svårt att förstå om det här är ironi eller ej!
En AI-bot som tagit fram skissen? ”Ta fram en romantisering av ett hus från Sverige på 1800-talet men lägg till en flaggstång!
En AI-bot som tagit fram skissen? ”Ta fram en romantisering av ett hus från Sverige på 1800-talet men lägg till en flaggstång!
Riksdagsledamot Sverigedemokraterna
· 61 inlägg
Nej. Bild och ritningar är framtagna av en arkitektbyrå som fick betalt för detta arbete. De är framtagna som att huset skulle byggas, dock med en särskilt färglagd version för att ha som framsida och för marknadsföring. I övrigt var utgångspunkten att ta fram det underlag som behövs för att faktiskt gå vidare och bygga huset.O Ossian K Olsson skrev:
Dock ska nu Boverket göra sina egna modeller för Sverigehus, så det är inte alls låst till vår modell, utan Sverigehus kan komma att se ut på andra sätt.
Finns det inte samtidigt risk för att typgodkänt hus hämmar innovation och nya lösningar? Nog för att det redan är en konservativ och trögrörlig bransch, men detta förslag lär ju inte göra det bättre? Borde varit mer effektivt att på djupet förenkla byggreglerna så det inte blir olika bedömningar i landets alla kommuner. Där finns det tid att spara för att byggandet ska flyta på bättre.
Redan idag domineras småhusmarknaden av kataloghus och detta blir väl enbart ytterligare en variant på det. Hur är det tänkt att konkurrensen ska öka av detta förslag?
Bättre vore väl om innovation och god arkitektur uppmuntrades, och låta marknaden komma fram med nya lösningar.
Medlem
· Västernorrland
· 2 187 inlägg
Jag fattar inte varför man vill att Boverket ska ta fram färdiga husmodeller? Hur blev det en uppgift att lägga inom myndighetsväsendet - från någon som generellt tjatar om att av principskäl minska myndigheters verksamhet.
Att ta fram ett regelverk för att göra typgodkännanden som gäller för de tekniska egenskaperna hos husen kan väl vara en bra ide.
Men att sedan blanda samman det med att göra undantag från de andra delarna av en bygglovprövning? Vad tänker man sig ska vara de sakliga motiveringarna till det?
Att ta fram ett regelverk för att göra typgodkännanden som gäller för de tekniska egenskaperna hos husen kan väl vara en bra ide.
Men att sedan blanda samman det med att göra undantag från de andra delarna av en bygglovprövning? Vad tänker man sig ska vara de sakliga motiveringarna till det?