Det är klart att du har rätt i detta om assimilering, men man ska inte underskatta omfattningen av fördrivningar (tänk bara på hur miljoner etniska tyskar jagades ut ur sina hemtrakter i Böhmen och Ostpreussen efter andra världskriget) och etnisk rensning heller. Och assimileringen har ofta haft en tvångskaraktär. Än idag är t.ex. Frankrike väldigt negativt till minoritetsspråk, de erkänns bara i den grad EU-förordningar tvingar till det. Och katalanska och baskiska i Spanien har ju historiskt kraftigt motarbetats av regeringen. I vårt land är vi inte bättre än andra, tänk på undertryckandet av samiska och tornedalsfinska. Ungarna fick till och med stryk om de pratade samiska eller meänkieli under rasterna i skolan. Barbariskt.Nötegårdsgubben skrev:
Får det till:A AndersS skrev:
Adelige Säterijer med Steenhuusa?
Dito utan Steenhusa?
Mindre Säterijer
Rusthållda? Sätterijer
Är det skattmasens charta? 🙂
Jag stör mig men till viss del men även fascineras av ungdomar och vissa vuxna som bryter på utländska trots att de helt klart har svenska rötter.
Jag har full förståelse för att barn som växt upp i Sverige med föräldrar med utländsk härkomst kan bryta då de tar efter sina föräldrar i uttal och betoning. Men när jag möter en blåögd blond 18åring vars förfäder helt uppenbarligen inte bott utomlands sen folkvandringen tid och som pratar svenska utan slang men med fel betoning, lägger paus på fel ställe etc. så höjer jag lite på ögonbrynen.
Där ser man hur omgivning och umgänge sätter spår, man tänker annars att all exponering för media och TV borde sudda ut sånt. Men de flesta ungdomar och barn idag tittar väl mest på engelska program.
Jag har full förståelse för att barn som växt upp i Sverige med föräldrar med utländsk härkomst kan bryta då de tar efter sina föräldrar i uttal och betoning. Men när jag möter en blåögd blond 18åring vars förfäder helt uppenbarligen inte bott utomlands sen folkvandringen tid och som pratar svenska utan slang men med fel betoning, lägger paus på fel ställe etc. så höjer jag lite på ögonbrynen.
Där ser man hur omgivning och umgänge sätter spår, man tänker annars att all exponering för media och TV borde sudda ut sånt. Men de flesta ungdomar och barn idag tittar väl mest på engelska program.
Du tänkte inte på att samma skrivare hade två olika stavningar av "säteri". Inte konstigt att det finns så många olika stavningar i gamla dokument.C cpalm skrev:
Och här i norra länet finns det bara "mindre säterier" och ett med "stenhus", Casimirsborg vid tidigt 1700-tal.
Det bör vara gjort på ett Lantmäterikontor, det är förklarande text till en karta och symboler.
Jo, noterade det och funderade på om det har någon sorts grammatisk förklaring.A AndersS skrev:
P.s. googlade lite på det och fick följande uppläxning från AI:
Okej, då sökte jag med "gammalsvenska" istället, men AI var fortfarande inte nöjd:
😂
Redigerat:
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 629 inlägg
'Steenhuuss" Det du tyckte såg ut som "sa" är "ß".C cpalm skrev:
"Rusthålldz" med genitiv-z på slutet.
Makes more sense, kämpade lite med det som såg ut som bakvända E:n 😆
Generaliseringen "Ingen" betyder inte att det är omöjligt att hitta någon enda person i något hörn på planeten som ansåg det problematiskt. Ordet "ingen" betyder snarare det man vanligen avser när man uttrycker sig på det viset. Nämligen att en övervägande majoritet inte ser det som problematiskt.
Fantastiskt att vi har en tråd där man kan märka ord och fortfarande var "on topic"😁
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 629 inlägg
Ja, dessa "s"...C cpalm skrev:
Personligen har jag svårast för stora begynnelsebokstäver, de kan verkligen se ut precis hur som helst. Har skrivaren varit konstnärligt lagd kan det vara en massa krumelurer bara, och man får tyda resten av ordet för att förstå.
Den här texten var för 300 år sedan, tar vi "bara" 200 år bakåt i tiden hade det blivit "Rusthåll" med "Rusthållare". Så skrivsättet förändrades mycket på 100 år.H heimlaga skrev:
Obs! Jag generaliserar nu då ålder på skrivaren påverkar.