B b8q skrev:
En Senior Manager jobbar givetvis med att ta hand om seniorer - en person anställd inom äldreomsorgen alltså…
Det var det aldrig någon som "sa" till mig.😂 Undrade ibland varför vi hade så många certifierade inom IT-området som gjorde helt andra saket om dagarna.😉
 
  • Haha
Intet
  • Laddar…
Vad pysslar de med här?

20260427_092054.jpg
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Haha
  • Wow
  • Gilla
kashieda och 3 till
  • Laddar…
Intet Intet skrev:
Vad pysslar de med här?

[bild]
På t ex skärgårdsöar kan man se intressanta företag, som Bosses bilverkstad och massage, men kombinationen bilverkstad, handkirurgi (handspående?) och tvätteri var udda.
 
  • Gilla
  • Haha
BengtH och 1 till
  • Laddar…
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Så är jag också övertygad om att det är. Även om varje rimlig människa förstås borde vända sig till tyskan om man ville ha fler titelnivåer.
När jag var yngre användes ordet "senior" - mig veterligen - bara i tre olika betydelser:
1. För att skilja mellan två personer med samma namn, t.ex. "J. Ohlsson senior" och "J. Ohlsson junior". Detta bruk har funnits mycket länge, och förekommer frekvent i de allra tidigaste årgångarna av Svenska Dagbladet (1885 - ).
2. Inom studentnationsvärlden för att beteckna studerande som befinner sig på det andra eller senare studieåret (i motsats till "recentiorer", förstaårsstudenter). Detta har också förekommit sedan länge och finns i SvD från 1885.
3. För att beteckna idrottare som lämnat junioråldern bakom sig. I den betydelsen har vi också haft ordet i svenskan länge, åtminstone sedan 1895 då jag finner den första förekomsten i SvD: "Derefter följde längdlöpning för seniorer, afsedd att utgöra en försökslöpning för den nästa söndag inträffande mästerskapstäflan." I samma notis används f.ö. beteckningen "juniorer" för yngre idrottare.

En annan, tidigare, betydelse av "senior" var att beteckna den äldste personen inom någon viss krets, företrädesvis då i de högre samhällsskikten: "Professor Monrad, Kristiania Universitets senior, firade den 19 dennes sin 70:e födelsedag." (SvD 1885)

Man kunde på samma sätt även tala om en grupp av äldre personer - återigen inom en viss specificerad krets - som "seniorer": "En af den danska läkarekårens seniorer och mest ansedde män, statsrådet S.E. Larsen, afled i tisdags morse i Köpenhamn, 89 år gammal" (SvD 1890).

Uppenbarligen var det en kombination av kronologisk ålder och professionell status som avgjorde om man var "senior" i dessa senare betydelser. En 40- eller 50-årig professor omtalades aldrig som "senior", hur framstående han än var inom sitt område. Så detta bruk var inte helt ekvivalent med det nutida sättet att kombinera "senior" med yrkestitlar, och det tycks ha fallit ur användning någon gång runt 1900-talets början.

För övrigt kan man ju undra om "senior" verkligen är så mycket att ståta med. På engelska (i synnerhet i USA) är ju en "senior citizen" vilken jämrans pensionärsgubbe/gumma som helst.

En fundering apropå betydelse (2) ovan: är det inte märkligt att vi ännu inte apat efter den amerikanska seden att beteckna varje årgång på universitet och högskolor med ett separat begrepp (freshman/sophomore/junior/senior)?
 
Redigerat:
  • Gilla
Magnus E K och 3 till
  • Laddar…
H hovapettson skrev:
På t ex skärgårdsöar kan man se intressanta företag, som Bosses bilverkstad och massage, men kombinationen bilverkstad, handkirurgi (handspående?) och tvätteri var udda.
En klassiker på Nagu i Åbo skärgård: "Nagu spik och korv" 😊
 
  • Gilla
hovapettson
  • Laddar…
Intet Intet skrev:
Vad pysslar de med här?

[bild]
Gissningsvis "ett sina händer och ett sina händer, det är två sina händer"...
 
  • Gilla
Stefan Bengtsson
  • Laddar…
BengtH BengtH skrev:
En klassiker på Nagu i Åbo skärgård: "Nagu spik och korv" 😊
Ska vi prata klassiker i ämnet måste väl denna upp, så helgafton det är.
1778693084936.jpeg
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Haha
Helena S och 2 till
  • Laddar…
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
vända sig till tyskan om man ville ha fler titelnivåer
Ni kommer ändå inte förstå den tyska titelfloran, än mindre den österriskiska.
Ni kommer aldrig heller förstår du/ni regler i tyskan, och vem som kan föreslå att lägga bort titlarna, dvs övergå från Ni till Du. Knappt jag själv förstår alla finesser.
 
  • Älska
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Ska vi prata klassiker i ämnet måste väl denna upp, så helgafton det är.
[bild]
Vi använder Jämjö ved och porr som synonym till företagsamhet. Tätt knytet till vanliga personbilar omgjorda till A-traktorer.
 
T Thomas_Blekinge skrev:
I Tyskan används punkt för att gruppera stora tal bara för pengarbelopp. Övriga stora tal skiljs med ett smalt mellanslag (DIN 5008).
För egen del, på svenska, använder jag i första hand punkt, i andra hand fasta mellanslag. När man skriver för webb och andra dynamiska format är punkt ett enkelt sätt att slippa fula radbrytningar i stora tal. Fasta mellanslag är kanske bättre, men svårare att se om de finns och hopplösa att skriva på telefonen.
 
Skriver man för webben använder man  
 
  • Gilla
kashieda
  • Laddar…
Som sagt, det är lättare sagt än gjort i vissa lägen, och än svårare att se om andra gjort i många editorer. Att du tycker att det finns ett bättre sätt är inte detsamma som att alla ser det som ett praktiskt lämpligt val.

Och använder man decimalkomma korrekt på svenska (och strängt taget annars också beroende på hur man grupperar siffrorna) så är sammanblandningsrisken ändå minimal.
 
  • Gilla
useless
  • Laddar…
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.