Jag har testat med lättare skrivstil från 1900-talet och det går bättre, men fortfarande så mycket fel att rättningar tar lika lång tid som att skriva det rakt av själv.K Kurtivan skrev:
Men för de som har svårt med skrivstil är det ett hjälpmedel att komma igång och kanske lära sig själva att läsa texten.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 205 inlägg
Liksom alla ord som börjar med be.SågspånPappspikEternit skrev:
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 634 inlägg
"Be-" är inte prefix i varken "bebis" eller "bearnaisesås". Jag tror vår broder @Nötegårdsgubben menade att prefixet "be-" är ett lån från tyskan. Och eftersom ett prefix placeras först, så blir det ordets början 🤓 .B b8q skrev:
Kanske
Befängt
Begynna
Eller varför inte belsebub
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 205 inlägg
Med en sån benägenhet att förstå vad det jag skrev betydde känner jag att jag inte behöver svara i sak själv.
Beelzebub har helt annan historia. Beelzeba står med i bibeln som en gud i ett grannrike till Israel. Beel betydde herre på det språket och betydelsen var helt enkelt herre Zeba.trähandtag skrev:
Reserverar mig för stavningen, var länge sen jag läste om ämnet.
Troligen härstammar det från ordet Baal-Sebub som betyder "Flugornas herre".Dalbotant skrev:
Jag skaffade mig "Läsebok för släktforskare" att träna på en gång i tiden och där fanns beskrivningar på hur dåtidens bokstäver kunde se ut.
Men när man hittar texter och utifrån skrivarens kunskap då finns det en mångfald flera, nja detta kan vara knepigt. Åtminstone för mig som glad amatör.😉
Men när man hittar texter och utifrån skrivarens kunskap då finns det en mångfald flera, nja detta kan vara knepigt. Åtminstone för mig som glad amatör.😉
Och var det sedan en präst som skrev blev det många gånger än mer oläsligt.A AndersS skrev:
Ett fascinerande faktum som avhandlingen förmedlar, är hur lång tid det gick mellan att de första och de sista dialekterna i Sverige övergick till enhetsböjning av verben (d.v.s. samma form i alla personer och numerus). Mälardalsdialekterna gjorde det 200 år före den dialekt som talades i mellersta Halland och angränsande delar av Västergötland och Småland. Ännu kring sekelskiftet 1900 fanns det i dessa trakter människor som använde fullständig pluralböjning, typ "vi ätum, I äten, de äta".W Weimik skrev: